Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

26
Slutsatser och
rekommendatıoner.
Syftet med denna studie är att undersöka nätfriheten i sex
utvalda länder, vilka kanaler som är viktiga i respektive
land, synen på Sverige som nätfrihetsförespråkare och vad
länder som Sverige kan bidra med för att öka friheten och
utvecklingen på nätet. Bakgrunden är Sveriges starka tradition
när det gäller demokrati och yttrandefrihet. Vårt
land är dessutom ett av de mest IKT-mogna och kreativa
länderna i världen. Detta i kombination gör Sverige särskilt
lämpat som aktör för att driva frågor om nätfrihet.
Internet har redan bidragit till att öka yttrandefriheten i
världen genom att tillgången till information har ökat dramatiskt.
Även i länder där yttrandefriheten är starkt begränsad,
har tekniken gjort det lättare för människor att uttrycka
sina åsikter. Men denna ökade frihet kan tyvärr inte
tas för given. Det pågår en ständig dragkamp mellan dem
som vill underlätta flödet av fri information och dem som
vill införa mer kontroll och censur.
Slutsatserna av projektet kan sammanfattas i följande fyra
övergripande punkter.
Vårt engagemang är efterfrågat
Det är tydligt att Sveriges engagemang i nätfrihetsfrågan
är efterfrågat. I flera av de undersökta länderna är yttrandefriheten
på nätet hotad. Metoderna för att tysta kritiker
och begränsa tillgången till information är många och
sofistikerade, och de tycks öka i styrka. Flera aktörer följer
kontinuerligt utvecklingen när det gäller nätfrihet i de olika
länderna. Men demokratiska länder behöver också utöva
påtryckningar och kritik när yttrandefriheten inskränks.
Frågan om yttrandefrihet på nätet är starkt förknippad med
USA, vilket enligt intervjupersonerna anses vara en nackdel
– särskilt i den muslimska delen av världen. Flera av de
nätaktivister vi har intervjuat vittnar om att detta försvårar
deras kamp. Det finns en stark önskan att europeiska
länder som Sverige ska engagera sig mer för att få bort den
ensidiga kopplingen till det kontroversiella USA.
Sverige har gott rykte i frågor som rör demokrati och
mänskliga rättigheter – och har därför hög trovärdighet.
Det gäller även våra nordiska grannländer. I Ryssland är
det naturligt att beakta Finland, som liksom Sverige har en
hög IKT-mognad. Enligt World Economic Forums Networked
Readiness Index (2013) har Finland övertagit positionen
som världens mest IKT-mogna land, medan Sverige
fallit ner till tredje plats. Samtliga nordiska länder hamnar
mycket högt i denna ranking. Projekt för ökad nätfrihet kan
därför med fördel drivas i samarbete med de andra nordiska
länderna för att ge större genomslagskraft.
Det är också avgörande att i detta arbete hitta rätt berättelse,
begrepp och tonläge som passar den lokala kontexten.
Om exempelvis ”yttrandefrihet” och ”nätfrihet” som begrepp
är starkt associerade med USA, kan det vara strategiskt
att använda uttryck som inte bär lika laddade konnotationer.
Sverige kan profilera sig mer
Sveriges engagemang för nätfrihet är inte nytt, men det är
få som känner till vilka insatser vi som land gör. Insikterna
om detta tycks vara begränsade till dem som deltar i de internationella
forum där frågor om nätfrihet diskuteras.
Det är tydligt att Sverige behöver höja sin profil och öka
sin strategiska kommunikation i frågor som rör frihet och
utveckling på nätet. Sveriges roll som nätfrihetsförespråkare
behöver kommuniceras mer externt. Frågan kan också
lyftas fram tydligare i befintliga projekt som Sverige är med
och driver, exempelvis Sida-finansierade projekt.
Nätet överlägset som kanal
En insikt från studien är att nätet är en mycket viktig påverkanskanal
i samtliga undersökta länder. Yttrandefriheten
är i dag större på nätet än utanför nätet i samtliga undersökta
länder, undantaget Indien. Dock finns accelererande
hot om kommande begränsningar av nätfriheten i flera av
länderna.
I länder som Ryssland och Egypten – där nättillgången är
relativt hög– är internet en självklar kanal för den som vill
sprida oberoende information. Även i länder som Indien