Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

10
Kunskapen om hur det förhåller sig med nätfriheten i olika
länder, och vilka metoder myndigheter använder sig av för
att begränsa informationsspridningen via nätet, är relativt
omfattande. Metoderna för att inskränka nätfriheten
utvecklas hela tiden, men det sker också en allt mer omfattande
granskning av de länder som försöker begränsa nätfriheten.
Uppmärksamheten riktas ofta mot de länder där nätfriheten
är mest inskränkt – inte minst Kina. Men det finns
detaljerad information om de flesta länder när det gäller
nätanvändning och vilka begränsningar som finns. En mer
omfattande lista med aktörer som granskar nätfriheten i
olika länder finns i appendix.
Det som denna studie i huvudsak bidrar till att komplettera
den befintliga forskningen med, är insikter om synen på hur
man i de utvalda länderna ser på nätfrihet, omvärldens roll
i nätfrihetsfrågor, vad Sverige kan göra för att uppmuntra
en positiv utveckling, samt i vilka frågor nätet är en relevant
påverkanskanal i de olika länderna.
De studerade länderna
Som underlag för rapporten har sex länder studerats. Olika
länder som alla är relevanta ur ett nätfrihetsperspektiv. I
vart och ett av länderna har intervjuer genomförts med tre
personer som har djupare insikter om nätfrihetens utveckling
i det egna landet. Mer detaljerade resultat för de olika
länderna finns att tillgå via Svenska institutet. Nedan följer
en kort sammanfattning över nätfrihetssituationen i de undersökta
länderna.
Egypten
Fram till januari 2011 hade Egypten bara blockerat någon
enstaka webbplats. Att bygga ut IKT-infrastrukturen var
en del i Mubarakregimens strategi för att skapa tillväxt och
nya jobb. Enligt Freedom House (2012) spionerade regimen
på oppositionella och spred propaganda via nätet, men någon
omfattande internetcensur bedrev den inte.
Den roll som nätet spelade i störtandet av Mubarakregimen
ledde till ett kraftigt ökat intresse för sociala medier.
”Före revolutionen brukade säkerhetstjänsten följa
vad aktivister gjorde på nätet. Vad som hindrar dem
nu är främst att de inte har tillräcklig kapacitet, de
har fullt upp med andra problem.”
Nasry Esmat, Egypten
I slutet av 2011 fanns över tio miljoner Facebook-konton
registrerade i Egypten, vilket innebar att landet hamnade
på tjugo-i-topp-listan över länder i världen med flest antal
Facebookanvändare. Internet är en allt viktigare kanal för
nyhetsinformation i Egypten, och 87 procent av befolkningen
anser att det är viktigt med ett fritt internet utan censur
(Pew Research Center, 2012).
Efter revolutionen behöll säkerhetstjänsten den övervakningsutrustning
som redan fanns, och fortsatte spana på
misstänkta personer. Detta bidrog till att flera aktivister
och bloggare under 2011 och 2012 hotades, misshandlades
och ställdes inför rätta för att de påstods ha stört ordningen.
Journalisten Nasry Esmat säger att säkerhetstjänsten före
revolutionen brukade följa vad aktivister gjorde på nätet.
”Vad som hindrar dem nu är främst att de inte har tillräcklig
kapacitet, de har fullt upp med andra problem”, säger han.
”Regeringen gillar att samla på sig alla uppgifter som den
kan få tag i, oavsett om det finns något skäl för insamlingen”,
säger bloggaren och aktivisten Ramy Raoof. ”Men den utövar
inte censur i bemärkelsen att den blockerar webbplatser
och gör dem otillgängliga, det har vi inte sett”, tillägger han.
Indien
Indien är världens största demokrati och har på många sätt
en livlig offentlig debatt. Men det hindrar inte att de styrande
i Indien försöker begränsa yttrandefriheten på nätet,
och att det har införts lagstiftning som möjliggör godtycklig
nätcensur. Indien är det enda land i studien där lagstiftningen
i praktiken gör det lättare att utöva censur på nätet än i
traditionella massmedier.
Den indiska lagstiftningen är olycklig både ur ett nätfrihetsperspektiv
och ur ett rättstrygghetsperspektiv, konstaterar
intervjupersonerna. I kombination med andra försök
att begränsa yttrandefriheten gör den, enligt Jillian York