Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

More documents

Recommendations

Info

44 USA: ”Amerıkaner tycker alltıd att frıhet är bra – punkt slut.” I USA är internet fritt och det finns få begränsningar av yttrandefriheten online. Den kritik som framförs gäller främst brister i integritetsskyddet och övervakning av misstänkta terrorister. Amerikanerna håller en hög profil i nätfrihetsfrågor och vill sprida sitt budskap till andra delar av världen. USA brukar beskrivas som ”frihetens hemland”. Amerikanerna uttrycker tydliga ambitioner inom nätfrihetens område, och landets förra utrikesminister Hillary Clinton har hållit en serie tal på temat vad som kan göras för att öka nätfriheten i världen. Flera personer som har intervjuats för denna studie, även utanför USA, hänvisar till Hillary Clintons tal om nätfrihet. De hävdar att det var hon – och därmed amerikanerna – som först formulerade begreppet ”internetfrihet”. Oavsett om detta stämmer eller inte, är det slående att många refererar till USA när frågor om yttrandefrihet och integritetsskydd på nätet diskuteras. Bland annat av detta skäl har vi valt att inkludera USA som ett referensland, även om förhållandena där i många avseenden skiljer sig från förhållandena i de andra studerade länderna. De amerikaner som vi har intervjuat, har alla bilden av att internet i USA är fritt. ”Det är i princip bara två saker som censureras – barnpornografi och innehåll relaterat till terrorism”, säger Josh Levy på Free Press. Motsvarande slutsats drar Freedom House i sin senaste landrapport om USA (2012). ”Tillgången till information på nätet är över lag fri från statlig inblandning. Det sker ingen statlig filtrering av den information som passerar via internet eller mobilnäten. Användare med skilda åsikter för öppna politiska diskussioner, och möter nästan inga begränsningar, varken i lagen eller rent tekniskt, i hur de kan uttrycka sig online”, står det i rapporten. De begränsningar som finns rör aktiviteter som är generellt förbjudna i USA, och som därmed inte heller får förekomma på nätet. Det gäller bland annat barnpornografi, brott mot upphovsrättslagstiftningen, publicering av hemligstämplad information, illegala spel och finansiell brottslighet. Gränserna har tänjts Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable anser att internet har gjort det amerikanska samhället mer tolerant och öppet. ”Allt möjligt kan sägas online, även sådant som traditionella massmedier aldrig skulle trycka”, konstaterar han. Han hävdar också att internet har tänjt gränserna för vad som får publiceras – också i traditionella massmedier. Ett exempel han nämner är boken skriven av en elitsoldat som var involverad i tillfångatagandet och dödandet av Osama bin Laden.” På försvarsdepartementet var de uppenbart inte förtjusta, men de kunde inte stoppa boken”, säger Alan Rosenblatt. Myndigheterna avstår från att åtala Den princip som tillämpas i USA är att myndigheterna avstår från att åtala individer för sådant som de har publicerat på nätet, om det inte är barnpornografi eller strider mot upphovsrätten. De amerikanska myndigheterna har utrett möjligheterna att åtala WikiLeaks-grundaren Julian Assange, men hittills har det inte skett. Synsättet är att brottet begås av den som läcker den hemligstämplade informationen, inte av den som återger informationen på nätet eller i andra massmedier. Jämförelsevis låg internettillgång Jämfört med de andra länderna i studien har USA den klart högsta internettillgången – 78 procent av amerikanerna har tillgång till internet. Men Freedom House påpekar i sin landrapport att detta är en låg andel jämfört med andra i-länder som Japan, Sydkorea, Norge och Sverige. På landsbygden och bland fattiga amerikaner är siffran lägre. Den tillgång till information och de möjligheter att uttrycka åsikter som nätet ger, kommer alltså inte hela befolkningen till del.
Appendix Nätanvändarnas integritet Integritetsfrågan är uppenbart mycket mer uppmärksammad i USA än i de andra studerade länderna. ”Vår integritet hotas, både av företag som samlar in och säljer vår privata information, och av regeringen, som kan få tillgång till privat information i en utsträckning som de flesta inte är medvetna om”, säger Josh Levy på Free Press. Han anser att det behövs bättre lagstiftning för att skydda nätanvändarnas integritet. Alan Rosenblatt på Internet Advocacy Roundtable är däremot inte lika säker på att en mer omfattande lagstiftning behövs. ”Det största problemet är faktiskt att människor frivilligt lämnar ut sina personliga uppgifter”, säger han. Övervakning av misstänkta terrorister Flera av intervjupersonerna i de andra länderna, särskilt i Pakistan, upplever inte att nätfriheten i USA är så omfattande som amerikanerna påstår. Dels hänvisar de till integritetsfrågan, att företag samlar in och använder privat information, dels till den övervakning som USA bedriver av misstänkta terrorister. ”Om jag bodde i USA skulle jag vara konstant orolig för vem som övervakar mig online och hur min information används”, säger IT-företagaren Murtaza Zaidi i Pakistan. Den lagstiftning som infördes i USA efter 11 septemberattackerna, kallad ”USA Patriot Act”, ger myndigheterna långtgående möjligheter att bedriva spaning på personer som är misstänkta för terrorism eller annan brottslighet. Det finns exempel på att amerikansk polis har övervakat webbplatser för att spåra personer som ägnar sig åt misstänkta aktiviteter. Ett sådant exempel är polisen i New York som under flera år har spionerat på muslimska studenter i USA genom att övervaka bloggar, webbplatser och chattforum som riktar sig specifikt till yngre muslimer. Synen på Sverige som nätfrihetskämpe Alan Rosenblatt vid Internat Advocacy Roundtable hävdar att de flesta amerikaner inte tänker särskilt mycket på andra länder, men om de gör det så anser de att nätfrihet behövs där också. ”Amerikaner tycker alltid att frihet är bra – punkt slut”, säger han. De amerikanska intervjupersonerna har alla positiva intryck av Sverige, och ser det som självklart att Sverige står för frihet och öppenhet. ”Sverige har en bra politik – att alla till en låg kostnad ska få tillgång till ett öppet internet”, säger Josh Levy vid Free Press. 45 Men amerikanerna har inte uppfattat att Sverige aktivt driver frågor om yttrandefrihet och integritetsskydd på nätet. ”Jag vet ganska mycket om Sverige, men jag vet ärligt talat inte vad Sverige gör för att stödja internetfrihet. Om ni gör något i denna fråga, borde ni kanske marknadsföra det bättre”, föreslår Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable. Jillian York vid Electronic Frontier Foundation är övertygad om att Sverige, liksom andra europeiska länder, har en bra lagstiftning vad gäller nätfriheten. Men hon är expert på länder där nätfriheten är hotad, inte på länder utan problem, påpekar hon. Vad Sverige kan bidra med Amerikanerna har några förslag på vad Sverige kan göra för att uppmuntra nätfrihet i andra delar av världen, vilka delvis baseras på vad USA redan gör. ”Det finns framförallt två saker ni kan göra”, säger Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable. ”För det första, skaffa webbservrar utomlands som inte kan stängas ner.” För att hjälpa kineserna, till exempel, kan Sverige inrätta servrar i andra länder, som kinesiska aktivister kan använda sig av; det gör det svårt för de kinesiska myndigheterna att stänga ner dessa servrar. ”För det andra, utveckla verktyg som skyddar nätanvändarnas anonymitet”, föreslår han. Josh Levy på Free Press tycker det är vanskligt om västvärlden försöker tvinga på andra länder sina synsätt. ”Det kommer troligtvis att slå tillbaka om vi säger åt andra länder hur de ska agera”, säger han. ”I stället behöver vi uppmuntra en öppen dialog om fördelarna med nätfrihet”, tycker Josh Levy.
Page 1: Frıhet och utvecklıng på nätet.
Page 4 and 5: 2 Innehållsförtecknıng. Rapporte
Page 6 and 7: 4 Förord. Sveriges internationella
Page 8 and 9: 6 Syfte & metod. Syfte Denna studie
Page 10 and 11: 8 Sammanfattnıng. Internets påver
Page 12 and 13: 10 Kunskapen om hur det förhåller
Page 14 and 15: 12 Straffen för att säga något o
Page 16 and 17: 14 Bild 2. Översiktlig jämförels
Page 18 and 19: 16 Bild 3. Synen på yttrandefrihet
Page 20 and 21: 18 Mänskliga rättigheter är myck
Page 22 and 23: 20 (Potatisar och ägg), som skojar
Page 24 and 25: 22 har Finland en särskild relatio
Page 26 and 27: 24 USA skänker pengar för att utv
Page 28 and 29: 26 Slutsatser och rekommendatıoner
Page 30 and 31: 28 Appendıx. Länkar tıll aktöre
Page 32 and 33: 30 Intervjupersonerna anser att int
Page 34 and 35: 32 INDIEN: ”Lättare att censurer
Page 36 and 37: 34 Sammanfattning om Indien . Indie
Page 38 and 39: 36 ”De kan inte censurera allt. D
Page 40 and 41: 38 PAKISTAN: ”Hädelse används s
Page 42 and 43: 40 Vad Sverige kan bidra med Shahza
Page 44 and 45: 42 Vad regeringen vill censurera En
Page 48: 46 Sammanfattning om USA . Internet

Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?