Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

More documents

Recommendations

Info

32 INDIEN: ”Lättare att censurera onlıne än offlıne.” Indien brukar beskrivas som världens största demokrati och har på många sätt en livlig offentlig debatt. Men det hindrar inte att de indiska myndigheterna försöker begränsa yttrandefriheten på nätet, och att det har införts lagstiftning som möjliggör godtycklig censur. Alok Dixit, 25 år, är nätaktivist och var med och startade kampanjen ”Save Your Voice”, som syftar till att slå vakt om yttrandefriheten på nätet. Han började sin yrkesbana som journalist, och utan internet vore han enligt utsago ”ingenting, mer än en fattig indisk kille”. Rörelsen ”Save Your Voice” har fått stor uppmärksamhet delvis tack vare den hungerstrejk som Alok Dixit och medgrundaren Aseem Trivedi genomförde i protest mot Section 66 A i Indiens Information Technology Act (ITA). Denna lagstiftning innebär bland annat att vem som helst kan lämna in klagomål mot ”stötande” webbinnehåll, vilket får konsekvensen att webbleverantören är skyldig att inom 36 timmar ta bort det kritiserade innehållet – utan rättslig prövning. Det är först i efterhand som det kan prövas rättsligt om det kritiserade innehållet verkligen är olagligt. Så sent som i september 2012 arresterade polisen i Bombay Alok Dixits samarbetspartner Aseem Trivedi för satirteckningar som denne hade lagt ut på nätet. Teckningarna var ett inslag i en kampanj mot korruption, men censuren motiverades med att Aseem Trivedi gjorde narr av indiska nationalsymboler. När vi talar med Alok Dixit tycker han dock inte att nätcensur är något stort samhällsproblem i Indien. ”Myndigheterna försöker censurera internet, men de lyckas inte – de har ingen chans att hänga med”, säger han. Enligt Alok Dixit har internet i praktiken inneburit en dramatiskt ökad yttrandefrihet i Indien. ”Det är en verklig revolution. Även en flicka på landet, som knappt får lämna huset för sina föräldrar, kan uttrycka sina åsikter på Facebook”, förklarar han. Censurlagstiftning som missbrukas Inte desto mindre har de lagar som Indien infört för att begränsa yttrandefriheten på nätet mött svidande kritik. ”Lagstiftningen är faktiskt riktigt dålig ur ett yttrandefrihetsperspektiv”, säger Pranesh Prakash vid organisationen Centre for Internet and Society (CIS) i Bangalore. ”Begränsningarna för vad man får säga är större online än offline”, konstaterar han. CIS har granskat hur lagstiftningen i praktiken tillämpas. Sju gånger kontaktade Prakash och hans kollegor olika internetleverantörer och begärde att webbinnehåll skulle tas bort. Medvetet valdes sådant innehåll som knappast kan anses vara olagligt. ”I sex av sju fall tog internetleverantören bort innehållet. Bara i ett fall fick vi nej – och då handlade det om en annons som internetleverantören skulle förlora pengar på att ta bort”, berättar Pranesh Prakash. Det internationellt mest uppmärksammade fallet av internetcensur i Indien var när två 21-åriga kvinnor i november 2012 greps av polisen i Bombay. Orsaken var att de på Facebook hade kritiserat att staden i princip stängde i samband med sörjandet av den bortgångne Shiv Sena-ledaren Bal Thackeray, av rädsla för oroligheter. Kvinnorna släpptes senare och utredningen mot dem lades ner. Men händelsen visar att lagstiftningen lätt kan missbrukas – och att så bevisligen sker. Mer accepterande syn på censur Anja Kovacs leder den progressiva tankesmedjan Internet Democracy Project i Delhi. Enligt denna är det lätt att lämna in klagomål och kräva att webbinnehåll tas bort, men hon är tveksam till om särskilt många av klagomålen kommer att hålla i en domstol. ”Rättsprocesser i Indien är väldigt långsamma så vi vet ännu inte”, förklarar hon. Anja Kovacs kommer ursprungligen från Belgien men hon har bott i Indien sedan 2001. Hon hävdar att censuren i Indien generellt är mer omfattande än i många västländer, och att indierna också har en mer accepterande syn på censur. ”Orsaken är att censur har använts som ett instrument
Appendix för att motverka sociala och religiösa konflikter. Regeringen, med stöd av stora delar av det indiska samhället, begränsar yttrandefriheten i olika grupper genom att förbjuda dem att tala illa om varandra”, förklarar hon. Men Anja Kovacs anser att detta måste förändras. ”Om vi vill behålla ett fritt och öppet internet måste Indien ge upp en del av sin besatthet att kontrollera vad som sägs”, säger hon. Ett omfattande regelverk har också införts för internetkaféer, vilket innebär att besökarna noggrant måste registreras och övervakas. Syftet med reglerna sägs bland annat vara att få bort pornografi och att göra det säkrare för kvinnor att besöka internetkaféer, men enligt Anja Kovacs är effekten den motsatta. ”Unga kvinnor känner sig mer utsatta när de blir registrerade och övervakade av de unga män som driver internetkaféerna”, förklarar hon. Internet får långsamt ökad betydelse Många opinionsbildande rörelser i Indien är inte verksamma på nätet. De har andra kanaler för att nå ut, och flertalet av deras anhängare är inte uppkopplade. Men enligt intervjupersonerna blir det ändå vanligare med nätkampanjer, inte minst via Facebook. Antalet internetanvändare i Indien ökar i snabb takt, även om det är lätt att övertolka statistiken. Enligt officiell statistik finns i dag över 900 miljoner mobilabonnemang, men flertalet indier kan inte använda sina mobiler för att surfa på nätet. Den snabba ökningen av antalet mobilabonnemang beror delvis på att välbeställda hushåll skaffar sig fler och nya mobiler, vilket inte är detsamma som att antalet mobilanvändare ökar. ”Det finns en stor generationsklyfta när det gäller nätanvändningen”, säger Alok Dixit. ”Makthavarna förstår inte den nya tekniken – och därför är de rädda. De betraktar internet som ett hot snarare än en möjlighet”, förklarar han. Vad Sverige kan bidra med Alok Dixit vet nästan inget om Sverige, och han vill därför inte ge några råd om hur länder som Sverige ska agera. Generellt tror han att utbildning är den bästa åtgärden för att långsiktigt stärka yttrandefriheten på nätet. Om fler lär sig att använda internet på rätt sätt kommer försöken till censur att misslyckas, hävdar Dixit. Han får medhåll av Pranesh Prakash som anser att mycket kan göras för att förbättra tillgången till internet i Indien. En viktig åtgärd är att sprida positiva exempel om hur internet kan användas. Han tycker också att Sverige och andra länder ska fortsätta stödja Internet Governance Forum, IGF, som har potential att bli ett gemensamt forum där världens länder kan diskutera frågor som rör yttrandefrihet på nätet. Anja Kovacs uppskattar att Sverige engagerar sig i frågor som rör yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. ”Det behövs större engagemang från fler stater”, säger hon. Hon tycker att Stockholm Internet Forum är ett utmärkt initiativ. Men Kovacs beklagar att Sverige genom sitt agerande i andra sammanhang har bidragit till att underminera sin egen trovärdighet. De exempel hon nämner är åtalet mot Pirate Bay-grundaren (hon minns inte hans namn), hanteringen av fallet med WikiLeaks-grundaren Julian Assange samt den svenska regeringens oreserverade stöd till svenska företag som säljer avlyssningsteknik till diktaturer (hon minns inte vad företaget heter). ”Det är för mycket skumma delar i dessa historier”, säger Anja Kovacs. I övrigt har Kovacs en positiv bild av Sverige, och hon anser att bland indier har europeiska länder som Sverige större trovärdighet än USA. 33
Page 1: Frıhet och utvecklıng på nätet.
Page 4 and 5: 2 Innehållsförtecknıng. Rapporte
Page 6 and 7: 4 Förord. Sveriges internationella
Page 8 and 9: 6 Syfte & metod. Syfte Denna studie
Page 10 and 11: 8 Sammanfattnıng. Internets påver
Page 12 and 13: 10 Kunskapen om hur det förhåller
Page 14 and 15: 12 Straffen för att säga något o
Page 16 and 17: 14 Bild 2. Översiktlig jämförels
Page 18 and 19: 16 Bild 3. Synen på yttrandefrihet
Page 20 and 21: 18 Mänskliga rättigheter är myck
Page 22 and 23: 20 (Potatisar och ägg), som skojar
Page 24 and 25: 22 har Finland en särskild relatio
Page 26 and 27: 24 USA skänker pengar för att utv
Page 28 and 29: 26 Slutsatser och rekommendatıoner
Page 30 and 31: 28 Appendıx. Länkar tıll aktöre
Page 32 and 33: 30 Intervjupersonerna anser att int
Page 36 and 37: 34 Sammanfattning om Indien . Indie
Page 38 and 39: 36 ”De kan inte censurera allt. D
Page 40 and 41: 38 PAKISTAN: ”Hädelse används s
Page 42 and 43: 40 Vad Sverige kan bidra med Shahza
Page 44 and 45: 42 Vad regeringen vill censurera En
Page 46 and 47: 44 USA: ”Amerıkaner tycker allt
Page 48: 46 Sammanfattning om USA . Internet

Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?