Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

More documents

Recommendations

Info

10 Kunskapen om hur det förhåller sig med nätfriheten i olika länder, och vilka metoder myndigheter använder sig av för att begränsa informationsspridningen via nätet, är relativt omfattande. Metoderna för att inskränka nätfriheten utvecklas hela tiden, men det sker också en allt mer omfattande granskning av de länder som försöker begränsa nätfriheten. Uppmärksamheten riktas ofta mot de länder där nätfriheten är mest inskränkt – inte minst Kina. Men det finns detaljerad information om de flesta länder när det gäller nätanvändning och vilka begränsningar som finns. En mer omfattande lista med aktörer som granskar nätfriheten i olika länder finns i appendix. Det som denna studie i huvudsak bidrar till att komplettera den befintliga forskningen med, är insikter om synen på hur man i de utvalda länderna ser på nätfrihet, omvärldens roll i nätfrihetsfrågor, vad Sverige kan göra för att uppmuntra en positiv utveckling, samt i vilka frågor nätet är en relevant påverkanskanal i de olika länderna. De studerade länderna Som underlag för rapporten har sex länder studerats. Olika länder som alla är relevanta ur ett nätfrihetsperspektiv. I vart och ett av länderna har intervjuer genomförts med tre personer som har djupare insikter om nätfrihetens utveckling i det egna landet. Mer detaljerade resultat för de olika länderna finns att tillgå via Svenska institutet. Nedan följer en kort sammanfattning över nätfrihetssituationen i de undersökta länderna. Egypten Fram till januari 2011 hade Egypten bara blockerat någon enstaka webbplats. Att bygga ut IKT-infrastrukturen var en del i Mubarakregimens strategi för att skapa tillväxt och nya jobb. Enligt Freedom House (2012) spionerade regimen på oppositionella och spred propaganda via nätet, men någon omfattande internetcensur bedrev den inte. Den roll som nätet spelade i störtandet av Mubarakregimen ledde till ett kraftigt ökat intresse för sociala medier. ”Före revolutionen brukade säkerhetstjänsten följa vad aktivister gjorde på nätet. Vad som hindrar dem nu är främst att de inte har tillräcklig kapacitet, de har fullt upp med andra problem.” Nasry Esmat, Egypten I slutet av 2011 fanns över tio miljoner Facebook-konton registrerade i Egypten, vilket innebar att landet hamnade på tjugo-i-topp-listan över länder i världen med flest antal Facebookanvändare. Internet är en allt viktigare kanal för nyhetsinformation i Egypten, och 87 procent av befolkningen anser att det är viktigt med ett fritt internet utan censur (Pew Research Center, 2012). Efter revolutionen behöll säkerhetstjänsten den övervakningsutrustning som redan fanns, och fortsatte spana på misstänkta personer. Detta bidrog till att flera aktivister och bloggare under 2011 och 2012 hotades, misshandlades och ställdes inför rätta för att de påstods ha stört ordningen. Journalisten Nasry Esmat säger att säkerhetstjänsten före revolutionen brukade följa vad aktivister gjorde på nätet. ”Vad som hindrar dem nu är främst att de inte har tillräcklig kapacitet, de har fullt upp med andra problem”, säger han. ”Regeringen gillar att samla på sig alla uppgifter som den kan få tag i, oavsett om det finns något skäl för insamlingen”, säger bloggaren och aktivisten Ramy Raoof. ”Men den utövar inte censur i bemärkelsen att den blockerar webbplatser och gör dem otillgängliga, det har vi inte sett”, tillägger han. Indien Indien är världens största demokrati och har på många sätt en livlig offentlig debatt. Men det hindrar inte att de styrande i Indien försöker begränsa yttrandefriheten på nätet, och att det har införts lagstiftning som möjliggör godtycklig nätcensur. Indien är det enda land i studien där lagstiftningen i praktiken gör det lättare att utöva censur på nätet än i traditionella massmedier. Den indiska lagstiftningen är olycklig både ur ett nätfrihetsperspektiv och ur ett rättstrygghetsperspektiv, konstaterar intervjupersonerna. I kombination med andra försök att begränsa yttrandefriheten gör den, enligt Jillian York
Sammanfattning på EFF, att i Indien har nätfriheten en svagare ställning än i länder som Ryssland och Egypten. ”Censur har använts som ett instrument för att motverka sociala och religiösa konflikter. Man begränsar yttrandefriheten för olika grupper genom att förbjuda dem att tala illa om varandra.” Anja Kovacs, Indien Det finns flera organisationer i Indien som arbetar för att stärka yttrandefrihet på nätet. I grunden tycker indierna att yttrandefrihet är bra, men av tradition finns det en mer accepterande syn på censur än i västvärlden. Censur används bland annat som ett instrument för att motverka religiösa och sociala konflikter. Men de personer United Minds har intervjuat i Indien anser inte att frihetsinskränkningarna kan motiveras. Kina Kina är det land i världen som har det mest avancerade systemet för att censurera och övervaka internet. Trots över en halv miljard internetanvändare – mer än i något annat land – lyckas regimen upprätthålla en omfattande kontroll över informationsflödet. Reportrar utan gränser har 2013 utpekat Kina som en av ”internets fiender”, vilket baseras på den nätövervakning som landet bedriver. I praktiken är yttrandefriheten på nätet i Kina mycket begränsad, särskilt i politiska frågor. En av de personer United Minds har intervjuat i Kina – en bloggare – berättar att han ett tiotal gånger har blivit uppsökt av polisen för sådant han skrivit på nätet. ”De beordrar dig att ta bort det du har skrivit, och om du inte gör det kommer de att stänga ner din webbplats. De kan hota dig med att de ska skada din familj eller se till att du blir uppsagd.” Anonym, Kina En viktig faktor i systemet är självcensur. Risken att straffas gör att människor avstår från att gå in på känsliga ämnen. Men intervjupersonerna vittnar ändå om att kontrollsystemet inte är heltäckande. Det går i praktiken inte att bevaka allt som sägs på nätet. Internet har totalt sett bidragit till att öka yttrandefriheten i Kina, genom att gränserna för vad man får säga har tänjts ut. Tillgången till information har ökat dramatiskt och 93 procent av kineserna tycker att myndigheterna har en skyldighet att garantera yttrandefrihet på nätet (Internet Society, 2012). Enligt intervjupersonerna är kineserna vana vid censur, och de flesta bryr sig inte så mycket om vad de får säga, utan det har större betydelse vilken musik de får lyssna på, vilka filmer de får se och vilka produkter de får köpa. Sannolikheten för missnöjesyttringar inom dessa områden är större, bedömer de, än sannolikheten för protester mot att det inte är tillåtet att kritisera regeringen. Pakistan Pakistan är ingen stabil demokrati och respekten för yttrandefrihet är begränsad. De pakistanska myndigheterna har under senare år använt sig av allt mer drastiska metoder för att kontrollera informationsflödet via mobiltelefoner och annan ny teknik. Enligt Freedom House har det sedan 2011 skett en alarmerande försämring av nätfriheten. ”Makthavare i Pakistan säger att de är för frihet på nätet – med undantag för pornografi och hädelse. Men vad är hädelse – vem bestämmer det? Ofta används hädelse som ett svepskäl för att utöva censur.” Sana Saleem, Pakistan Enligt Sana Saleem, skribent och nätaktivist, är utvecklingen delvis kopplad till den pågående konflikten i den pakistanska provinsen Baluchistan. Myndigheterna har vid ett par tillfällen helt stängt ner mobiltrafiken i Baluchistan för att strypa kommunikationen med omvärlden. Den pakistanska regeringen har planer på att installera avancerad teknik för att skapa en nationell internetbrandvägg på samma sätt som Kina har gjort. Förslaget har väckt hård kritik och hittills har planerna inte förverkligats. I övrigt finns det ett folkligt stöd i landet för att censurera nätinnehåll som anses vara hädiskt, anti-islamiskt, pornografiskt eller ett hot mot landets säkerhet. Endast 39 procent av den pakistanska befolkningen anser att internet bör vara fritt från statlig censur (Pew Research Center, 2012). 11
Page 1: Frıhet och utvecklıng på nätet.
Page 4 and 5: 2 Innehållsförtecknıng. Rapporte
Page 6 and 7: 4 Förord. Sveriges internationella
Page 8 and 9: 6 Syfte & metod. Syfte Denna studie
Page 10 and 11: 8 Sammanfattnıng. Internets påver
Page 14 and 15: 12 Straffen för att säga något o
Page 16 and 17: 14 Bild 2. Översiktlig jämförels
Page 18 and 19: 16 Bild 3. Synen på yttrandefrihet
Page 20 and 21: 18 Mänskliga rättigheter är myck
Page 22 and 23: 20 (Potatisar och ägg), som skojar
Page 24 and 25: 22 har Finland en särskild relatio
Page 26 and 27: 24 USA skänker pengar för att utv
Page 28 and 29: 26 Slutsatser och rekommendatıoner
Page 30 and 31: 28 Appendıx. Länkar tıll aktöre
Page 32 and 33: 30 Intervjupersonerna anser att int
Page 34 and 35: 32 INDIEN: ”Lättare att censurer
Page 36 and 37: 34 Sammanfattning om Indien . Indie
Page 38 and 39: 36 ”De kan inte censurera allt. D
Page 40 and 41: 38 PAKISTAN: ”Hädelse används s
Page 42 and 43: 40 Vad Sverige kan bidra med Shahza
Page 44 and 45: 42 Vad regeringen vill censurera En
Page 46 and 47: 44 USA: ”Amerıkaner tycker allt
Page 48: 46 Sammanfattning om USA . Internet

Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?