den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...

har främst använts som ett jämförelsematerial och inspiration vid analysen av de
transkriberade intervjuerna och redovisas därför inte i resultatdelen.
Dataanalys
Inledningsvis lästes varje intervjuutskrift med syftet att undersöka den enskilda
specifika upplevelsen och den berättelse som för informanten var knuten till att ha varit
sjukskriven och att sedan ha återgått till arbetet. Ett referat av denna berättelse så som
den framträdde i intervjuutskriften sammanställdes. Utmärkande drag, eller sådant som i
förhållande till fenomenet fanns vara särskilt intressant och belysande lyftes fram.
I enlighet med IPA-metoden analyserades sedan var och en av de fyra transkriberade
intervjuerna dels var för sig och dels i en gemensam, sammanfattande analys
tillsammans med de övriga. Allt under analysens gång eftersträvades en ökande grad av
generalitet och abstraktion utan att närheten till deltagarnas utsagor gick förlorad.
Första delen av analysen bestod i att psykologiskt meningsbärande teman i
intervjuutskriften urskildes i förhållande till varje enskild intervju. Dessa teman
framkom genom att utskriften lästes ur olika aspekter. Till exempel uppmärksammades:
informantens känslor, hur tankegångar formulerades, vad informanten betonade som
viktigt, teman som återkom, oväntade associationer i förhållande till studiens fokus,
känsloladdade resonemang och föreställningar, vilka personer eller aktörer som
figurerar, spänningsfält mellan olika tankegångar, inre psykologiska motsättningar eller
där upplevelsen uppfattades ha avgörande betydelse för att förstå informantens
handlingar. Även teman som knöt an till tidigare forskning eller uppsatsförfattarens
förförståelse behandlades.
Inledningsvis gjordes en genomgång där dessa aspekter i texten löpande
sammanfattades i en rad meningar eller ord som låg nära textens uttryck. Därefter
gjordes ytterligare genomläsningar av utskriften, men också av de sammanfattande
orden och meningarna, med syftet att höja abstraktionsnivån på tolkningen av det
psykologiska innehållet. Dessa mer abstrakta uttolkningar i förhållande till utskrifterna
sammanfattades i teman eller rubriker som uppfattades spegla det psykologiska
innehållet i informantens utsagor. Tolkningen förbands med avsnitt i intervjuutskriften.
Det eftersträvades att översättningen till teman och rubriker inte skulle orsaka att allt för
mycket av variationsrikedomen eller nyanserna gick förlorade. Dessa teman och
rubriker sammanfördes i större kluster genom att likheter och olikheter
uppmärksammades och utifrån vilken grad sambanden mellan dessa ökade förståelsen.
Klustren gavs i sin tur en benämning som sammanfattade meningsinnehållet i de
aktuella temana och rubrikerna. När alla intervjuer bearbetats på detta sätt individuellt,
så följde en gemensam analys för de fyra intervjuerna. Alla teman, rubriker och
klusterbenämningar som tidigare framkommit i de enskilda analyserna strukturerades
och valdes ut i förhållande till hur väl de fanns belysa de psykologiska strukturer som
uppenbarade sig i hela datamaterialet (se figur 1). Så långt det var möjligt togs hänsyn
till den enskilda intervjuns unika innehåll. Klustren fick varsin benämning som ansågs
spegla innehållet på en övergripande nivå och som band samman och illustrerade den
psykologiska meningen.
12