den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...

de påverkats av att de varit sjukskrivna.
Den analys som utförts är bunden till deras unika erfarenheter. Deras upplevelser är på
ett oöverskådligt sätt påverkade av faktorer som inte i någon större omfattning
undersöks i denna studie. Faktorer som kan tänkas vara relevanta i förhållande till
studien är: familjeförhållanden, personlighet, arbetslivets villkor, uppväxtvillkor,
medicinering, tidigare sjukdomshistoria och vilka behandlingar som genomgåtts. Inte
heller har särskild vikt lagts vid sådant som kön eller ålder. Sjukskrivningshistorien är
endast schematiskt undersökt och några samband mellan denna för studien viktiga
faktor och upplevelserna hos informanterna har inte eftersökts på ett systematiskt sätt.
Det begränsade urvalet bedöms göra det svårt att utifrån resultatet kunna hävda att
upplevelserna och de teman som framkom är giltiga för sjukskrivna i allmänhet.
Analysen i förhållande till informanternas utsagor har syftat till att fånga och försöka
förstå de psykologiska skeenden som är förbundna med sjukskrivning och att återgå till
arbetet. Andra viktiga aspekter av informanternas upplevelser i förhållande till det
undersökta fenomenet kan ha missats. Analysen behöver också ses som en tolkning som
i egenskap av teoretisk konstruktion riskerar att röra sig bort från informanternas
självförståelse. Grunden till dessa abstrakta, teoretiska resonemang och slutsatser anses
behöva prövas och förstärkas med ett gedignare empiriskt underlag. En fortsättning och
fokus för ny forskning skulle kunna vara att undersöka idealets kvalitet och om
antagandet om idealets betydelse för upplevelserna kan vara något allmängiltigt. Även
om det är svårt att använda de resonemang som förekommer för att säga något om vad
sjukskrivning i allmänhet har för effekter så skulle resultaten kunna utgöra en
utgångspunkt för reflektion till exempel i kliniska sammanhang och belysa vilka
svårigheter och frågor som kan vara aktuella för dem som blir sjukskrivna och sedan
skall återgå till arbetet.
På olika sätt lyfte alla informanter fram att det varit av stor betydelse för dem att i
skilda sammanhang ha fått tala med någon om de frågor som aktualiserades för dem i
samband med sjukskrivningen. Ibland har samtalen varit inom ramen för uttalade
psykoterapeutiska kontakter, men i andra fall har det handlat om att tala med någon som
visar förståelse och någon som upplevs vara är meningsfullt att lyssna på. Förutom de
psykoterapeutiska kontakterna så återfinns samtalspartnern i verksamheter som
arbetsförmedling, försäkringskassa eller i chefspositioner. Också läkare och behandlare
utan psykoterapeutisk kompetens har haft denna roll. Ett annat område för fortsatt
forskning skulle därför kunna vara psykoterapeutiska insatsers betydelse vid
sjukskrivning.
Referenser
Axelsson, I., & Marnetoft, S. U. (2011). Experimentella studier av sjukskrivning,
nödvändiga med extremt sällsynta [elektronisk version]. Läkartidningen, 108, 660.
Floderus, B., Göransson, S., Alexanderson, K., & Aronsson, G. (2003). Positiv och
negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning. (Arbete och Hälsa,
2003:13). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Freud, S. (2003a). Introduktion till narcissismen. I S. Freud. Samlade skrifter band IX,
Metapsykologi. (ss. 73-101). Stockholm: Natur och Kultur.
40