den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...

dem som hade psykiatriska diagnoser så uppfattade 66 % att hur man mådde psykiskt
påverkats negativ av sjukskrivningen. En hög andel (61 %) upplevde att självbilden
försämrats och 68 % uppgav att de sov sämre. De sociala relationerna påverkades också
överlag negativt (Floderus, m.fl., 2003). Sammanfattningsvis pekade undersökningen på
att sjukskrivning upplevs påverka väsentliga områden så som till exempel känsloliv,
självbild, psykiskt välbefinnande och relationer. Påverkan var i huvudsak negativ.
En fenomenologisk studie av Ockander och Timpka (2003) beskriver hur kvinnor som
varit sjukskrivna 60 dagar eller mer, i samband med sjukskrivningen kunde uppfattas
befinna sig i olika psykologiska faser i fråga om hur de förhöll sig till sjukskrivningen.
De 82 deltagarna i studien var sjukskrivna framförallt för värkproblem men också för
psykiska besvär, i huvudsak depression. Dessa olika faser och förhållningssätt bildade
också ett förlopp i de enskilda kvinnornas berättelser. Författarna diskuterade resultaten
i förhållande till forskning om arbetsförlust (vid arbetslöshet) och pekade på att
sjukskrivning innebär förlust av både arbete och hälsa. Förlusten relaterades till
separation från den roll och det sociala sammanhang som arbetet är förbundet med. Allt
med hänsyn tagen till vilken relation den enskilde individen har till sitt arbete.
Sjukskrivningen innebar för deltagarna i studien en förändring av hur de uppfattade sig
själva och de livsmål de satt upp för framtiden. Begrepp som ”kris”, ”genombrott” och
”migration” (crisis, breakpoint, migration) är centrala i studien. ”Kris” innebar
nedstämdhet, hopplöshet, omställning och att bli ställd utanför, medan ”genombrott”
innehöll förändringsbenägenhet och initiativ. Dessa begrepp som analysen mynnade ut i
relaterar till den psykologiska förändringsprocess som kvinnorna berättade om och som
författarna förband med en sorgeprocess. Hur kvinnorna uppfattade sin situation och
framförallt hur de kunde förhålla sig till framtiden påverkade deras välmående.
Författarna uppfattade att möjligheten att vid sidan om arbetslivet finna nya livsmål,
som var anpassade till de nya förutsättningarna begränsade av sjukdom och
sjukskrivning, underlättade för de kvinnor som gjort denna förändring. Detta motsvarar
vad författarna benämner ”migration”. Samtidigt bidrog denna psykologiska förändring
till att minska motivationen att gå tillbaka till arbetet. De deltagare som hade haft
svårare att förändra sin föreställning om framtiden och sig själv förmedlade ambivalens
och var mer känslomässigt upptagna av sjukskrivningens och sjukdomssymtomens
negativa inverkan.
Vidman (2007) undersökte 17 långtidssjukskrivnas upplevelser. Studien fokuserade på
hur informanterna upplevde och uppfattade sjukskrivningsperioden, rehabiliteringsinsatserna,
vården, mötet med försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst.
Ungefär hälften av informanterna var sjukskrivna för psykiska problem, resten hade i
huvudsak värk, men också andra somatiska problem. Upplevelsen av sjukskrivningen
var för informanterna framförallt förknippad med den sjukdom och de symtom de
upplevde.
För de långtidssjukskrivna i studien förde sjukskrivningen med sig förändringar i
levnadssätt. De berättade att isoleringen ökade, ekonomin blev sämre, framtidsutsikterna
förmörkades och att självkänslan påverkades. Informanterna tänkte på och
anpassade sitt uppträdande inför omgivningen utifrån att de föreställde sig att de var
utsatta för misstänksamhet och ifrågasättande, vilket begränsade deras sociala liv. En
del av förändringarna innebar också att genom kunskapsinhämtning och samtal med
andra kunna finna nya sätt att utforma sitt vardagsliv och därigenom uppleva att de
6