den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...
den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...
den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
” … <strong>den</strong> <strong>tid</strong> <strong>jag</strong> <strong>har</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>tänka</strong> <strong>till</strong>”<br />
<strong>Psykisk</strong> <strong>ohälsa</strong>, <strong>sjukskrivning</strong> <strong>och</strong> vägen <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> arbete<br />
Karin Lidbaum<br />
Sammanf<strong>att</strong>ning. Föreliggande studie undersöker ur ett psykologiskt <strong>och</strong><br />
fenomenologiskt perspektiv upplevelsen av <strong>sjukskrivning</strong> vid psykisk <strong>ohälsa</strong><br />
<strong>och</strong> upplevelsen av <strong>att</strong> återgå <strong>till</strong> arbetet efter <strong>sjukskrivning</strong>en.<br />
Semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen. Fem<br />
informanter intervjuades. Fyra av intervjuerna analyserades med hjälp av<br />
<strong>den</strong> kvalitativa meto<strong>den</strong> ”Interpretative Phenomenological Analysis”.<br />
Följande kluster framkom vid analysen: ”Den egna <strong>för</strong>mågan blir ifrågas<strong>att</strong>”,<br />
”Olust in<strong>för</strong> arbetet”, ”Upplevelse av kontroll<strong>för</strong>lust”, ”Att <strong>för</strong>hålla sig <strong>till</strong><br />
ett ideal” <strong>och</strong> ”Att återfå självkänsla <strong>och</strong> själv<strong>för</strong>troende”. I resultatdelen<br />
redovisas även de fyra informanternas individuella berättelser, där<br />
utmärkande aspekter lyfts fram. Diskussionen rör hur begreppen ”sjukroll”<br />
<strong>och</strong> ”ideal” kan knytas <strong>till</strong> <strong>och</strong> vidareutveckla analysen <strong>och</strong> skapa <strong>för</strong>ståelse<br />
<strong>för</strong> psykologiska <strong>för</strong>ändringar i samband med <strong>sjukskrivning</strong>.<br />
Sjukskrivning <strong>har</strong> en återkommande aktualitet i det mediala landskapet <strong>och</strong> i<br />
samhällsdeb<strong>att</strong>en. Bland annat diskuteras sjukskrivnas uts<strong>att</strong>het <strong>och</strong> vem som <strong>har</strong> rätt<br />
<strong>till</strong> sjukpenning. Det deb<strong>att</strong>eras i vilken mån det görs <strong>till</strong>räckligt <strong>för</strong> <strong>att</strong> minska<br />
<strong>sjukskrivning</strong>arna, omf<strong>att</strong>ningen av fusk, om ersättningen är lagom hög <strong>och</strong> hur mycket<br />
<strong>sjukskrivning</strong>arna får kosta samhället. Uppmärksamheten kan kanske spegla <strong>att</strong> ämnet<br />
<strong>har</strong> en karaktär av <strong>att</strong> beröra allmängiltiga frågor som går på djupet <strong>och</strong> som knyter an<br />
<strong>till</strong> våra värderingar: Hur skall vi se på människans bräcklighet? Vem är sjuk <strong>och</strong> vem är<br />
frisk? Vem skall få stöd av det allmänna <strong>och</strong> när är det acceptabelt <strong>att</strong> någon inte bidrar<br />
<strong>till</strong> samhällets ekonomi? Sjukskrivning är en angelägenhet <strong>för</strong> samhället <strong>och</strong> vår<strong>den</strong> i<br />
stort men är också en individuell erfarenhet <strong>för</strong> <strong>den</strong> som får en diagnos <strong>och</strong> ett sjukintyg<br />
i han<strong>den</strong>.<br />
I Sverige erhåller idag ungefär 500 000 personer per år sjukpenning. De flesta<br />
<strong>sjukskrivning</strong>sären<strong>den</strong> avslutas efter ett par månader, men efter 90 dagar så fortsätter<br />
ändå 25 % <strong>att</strong> vara sjukskrivna (Försäkringskassan, 2010). Sjukpenning innebär<br />
ersättning från social<strong>för</strong>säkringen då arbets<strong>för</strong>mågan på grund av sjukdom är neds<strong>att</strong> <strong>till</strong><br />
minst en fjärdedel <strong>och</strong> inkomst uteblir. Ersättning betalas ut efter dag 15, det vill säga<br />
efter det <strong>att</strong> karensdagen <strong>och</strong> de 14 dagarnas sjuklön som arbetsgivaren står <strong>för</strong> <strong>har</strong> löpt<br />
ut. Ersättning kan även betalas ut vid rehabilitering <strong>och</strong> behandling. Sjukpenning skall<br />
skiljas från sjukersättning <strong>och</strong> aktivitetsersättning, det vill säga det som <strong>tid</strong>igare kallades<br />
sjukpension. I <strong>för</strong>eliggande arbete är det främst <strong>den</strong> grupp som erhåller sjukpenning<br />
som åsyftas när benämningar som sjukskrivna, <strong>sjukskrivning</strong> <strong>och</strong> så vidare används.<br />
En granskning av <strong>sjukskrivning</strong>sstatistiken ger en bild av <strong>att</strong> <strong>sjukskrivning</strong> är ett<br />
fenomen som sammanfaller med psykisk <strong>ohälsa</strong>. Till exempel är 33 % av de sjukskrivna<br />
kvinnorna sjukskrivna <strong>för</strong> psykisk <strong>ohälsa</strong>, vilket innebär <strong>att</strong> psykiska diagnoser är <strong>den</strong><br />
enskilt vanligaste <strong>sjukskrivning</strong>sorsaken hos kvinnor. För män är motsvarande andel 24<br />
2
Change language