den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...
den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...
den tid jag har för att tänka till Psykisk ohälsa sjukskrivning och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sjukskrivning i ett vidare perspektiv<br />
Den allmänna sjuk<strong>för</strong>säkringen i Sverige inrättades år 1955. Sjuk<strong>för</strong>säkringens<br />
<strong>till</strong>komst <strong>har</strong> sina rötter i tankegångar som fokuserar på frågor som <strong>för</strong>utom indivi<strong>den</strong>s<br />
välmående rör samhället i stort. Sjuka som inte togs om hand <strong>och</strong> som i onödan fick<br />
slita ont riskerade <strong>att</strong> minska nationens välstånd. Bistånd genom sjuk<strong>för</strong>säkringar var<br />
således en <strong>för</strong>ebyggande åtgärd <strong>för</strong> <strong>att</strong> undvika <strong>att</strong> arbetskraften hos befolkningen<br />
utarmades (Johnson, 2009). En annan del av uppkomsthistorian är de politiska kraftspel<br />
<strong>och</strong> spänningar mellan klasser i befolkningen som kom <strong>att</strong> bli bidragande faktorer <strong>till</strong> <strong>att</strong><br />
sjuk<strong>för</strong>säkringar in<strong>för</strong>des i Europa under slutet av 1800-talet (Johnson, 2010).<br />
Även idag uppmärksammas sjuk<strong>för</strong>säkringen <strong>och</strong> <strong>sjukskrivning</strong> ur perspektiv som så<br />
<strong>att</strong> säga avlägsnar sig från indivi<strong>den</strong>s uts<strong>att</strong>a position vid sjukdom. Det vill säga <strong>att</strong><br />
<strong>sjukskrivning</strong> behandlas som ett samhällsfenomen. Inte minst diskuteras <strong>sjukskrivning</strong> i<br />
<strong>för</strong>hållande <strong>till</strong> folkhälsa <strong>och</strong> samhällsekonomi. Problematiseringen av <strong>sjukskrivning</strong><br />
<strong>för</strong>ekommer <strong>för</strong>utom inom det medicinska fältet, inom samhällsvetenskapen, utifrån<br />
sociologiska <strong>och</strong> idéhistoriska perspektiv. Exempel på frågeställningar som belyses är:<br />
Vilka problem finns det <strong>för</strong>bundna med <strong>att</strong> en del av befolkningen i ett välfärdssamhälle<br />
är sjukskriven? Hur kan olika sätt <strong>att</strong> uppf<strong>att</strong>a sjukdom påverka synen på <strong>sjukskrivning</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>sjukskrivning</strong>sstatistiken? Hur kan man beskriva sambandet mellan <strong>sjukskrivning</strong><br />
<strong>och</strong> sjukdom? Vilka nivåer av <strong>sjukskrivning</strong> skall anses vara de rätta? eller Hur ser<br />
orsakerna <strong>till</strong> <strong>sjukskrivning</strong> ut? (Johnson, 2009; Michailakis, 2008; Sandvin, 2009).<br />
Utifrån ett idéhistoriskt perspektiv behandlas vilken plats <strong>och</strong> funktion sjukdom,<br />
diagnos <strong>och</strong> <strong>sjukskrivning</strong> <strong>har</strong> haft i samhället (Johannisson, 2007; Johnson, 2009). De<br />
sjukskrivnas situation uppmärksammas från politiskt håll <strong>till</strong> exempel utifrån vilka<br />
<strong>för</strong>utsättningar de skall erbjudas i form av ekonomisk ersättning, rehabilitering <strong>och</strong><br />
<strong>sjukskrivning</strong>slängd.<br />
Något som deb<strong>att</strong>eras är vad <strong>för</strong>ändringar i <strong>sjukskrivning</strong>sstatistiken beror på. Ibland<br />
uppstår i samhällsdeb<strong>att</strong>en ett ifrågasättande av <strong>sjukskrivning</strong>ens omf<strong>att</strong>ning som<br />
grundar sig i <strong>att</strong> de två kategorierna <strong>sjukskrivning</strong> <strong>och</strong> sjukdom inte uppf<strong>att</strong>as<br />
sammanfalla i <strong>till</strong>räckligt hög grad (Johnson, 2010). I bakgrun<strong>den</strong> finns ett antagande<br />
om <strong>att</strong> <strong>sjukskrivning</strong>ens omf<strong>att</strong>ning inte är på rätt nivå <strong>och</strong> istället utgör tecken på andra<br />
problem än <strong>att</strong> befolkningen är sjuklig. Åtgärder som syftar <strong>till</strong> <strong>att</strong> minska<br />
<strong>sjukskrivning</strong>arna speglar också vilka uppf<strong>att</strong>ningar som så <strong>att</strong> säga är i ropet <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
<strong>för</strong>klara var<strong>för</strong> sjukskivningsgra<strong>den</strong> i befolkningen är hög. Till exempel finns<br />
strömningar där <strong>för</strong>bättringar av arbetsmiljön <strong>och</strong> rehabiliteringsinsatser efterfrågas som<br />
ett sätt <strong>att</strong> arbeta <strong>för</strong>ebyggande så <strong>att</strong> människor i onödan inte stängs ute från arbetslivet.<br />
Ett annat perspektiv som brukar lyftas fram vill istället använda tydligare regler, lägre<br />
ersättning <strong>och</strong> åtgärder <strong>för</strong> <strong>att</strong> komma <strong>till</strong> rätta med fusket <strong>för</strong> <strong>att</strong> minska<br />
<strong>sjukskrivning</strong>arna. Beroende på vilka perspektiv som anläggs så får det konsekvenser<br />
<strong>för</strong> synen på indivi<strong>den</strong>s aktiva deltagande i <strong>sjukskrivning</strong>sprocessen kontra samhällets<br />
ansvar. Det vill säga i en grov generalisering å ena sidan <strong>att</strong> indivi<strong>den</strong> står in<strong>för</strong> en<br />
valsituation där <strong>sjukskrivning</strong> kan uppf<strong>att</strong>as mer eller mindre <strong>för</strong>delaktigt eller å andra<br />
sidan <strong>att</strong> samhället bär skul<strong>den</strong> <strong>och</strong> står in<strong>för</strong> ett misslyckande när människor behöver<br />
vara sjukskrivna. Dessa två perspektiv benämns vanligtvis som överutnyttjandediskursen<br />
/ <strong>att</strong>raktionsmodellen eller arbetsmiljödiskursen / utstötningsmodellen <strong>och</strong><br />
diskuteras bland annat av statsvetaren Johnson (2010) <strong>och</strong> sociologen Michailakis<br />
4
Change language