..behöver inte vänta längre - IQ Pager

Kevlar tar stånd och ”pekar”
var fågeln trycker. Skytten kan
göra sig redo för avance.
För många år sedan åt
björkmätarlarver upp löven
och träden i stora områden i
Västerbottensfjällen.
Spåren efter detta ser man
tydligt här i Virisen.
okänd i området. Det gäller att gå i lite olika
terräng och testa olika höjdkurvor för att se var
riporna befinner sig just den dagen man är ute.
Eller så kan man följa med en sådan som Tomas,
som vet ganska exakt var riporna vanligtvis brukar
vara.
– Hittar vi ingen ripa här, så har vi alltid Lyckliga
dalen att gå till. Där finns det alltid fågel, säger
Tomas hemlighetsfullt.
– I år är det ett gynnsamt fågelår, berättar Tomas.
Fågelstammen har förökat sig bra och kycklingarna
är stora och fina. Det är också gott om
råttor och lämmel, vilket också gör att rovfågeln
förökat sig. Det finns fjällvråk och ugglor, men jag
har även sett tornfalk flera gånger i år, säger han.
Medan vi går omkring och småpratar, så tar
Tjorven plötsligt stånd cirka 70 meter bort.
Tomas tar snabbt kommandot och dirigerar ut
skyttarna som för dagen är två skickliga sådana.
Terrängen är öppen utan träd och kullar som kan
skymma sikten. Pulsen höjs drastiskt och den lilla
fartökningen gör att värmen snabbt stiger innanför
jackan. Rutinerat tar skyttarna var sin sida och
hittar bra lägen. Tomas väntar en liten stund tills
alla hämtat andan. Sedan ger han Tjorven kommando
att avancera och fågeln flyger. Tjorven är
häpnadsväckande lugn när fågeln flyger runt
henne. Hon står helt stilla och skyttarna kan göra
sitt urval innan de fäller fågeln. Det blev en
doublé, två fåglar på två avlossade skott, och en
singel. Tjorven hjälper gärna till och apporterar
– det verkar vara det roligaste som finns!
Sedan lossnar det verkligen för oss och riporna
verkar finnas överallt. Jag är helt övertygad om att
MAGASIN HEMAVAN TÄRNABY 23