4 citizen schein 2a utgavan wallenberg a4 low

More documents

Recommendations

Info

------ Schein var också vassa talare vilket gjorde dem både till farliga sanningssägare och till underhållande estradörer. I ett land som Sverige, med en långvarig socialdemokratisk dominans över hur Folkhemmets män och kvinnor skulle se ut och föra sig, alltid i kläder som skulle vara funktionella, praktiska och neutrala, har den manliga elegansen varit särskilt suspekt. Här blir också den socialdemokratiska könspolitikens paradoxer synliga: den mjuke familjefadern framhålls tidigt som ett ideal, vilket tydligt bryter bjärt mot det mer konventionella maskulinitetsideal som borgerligheten närt, samtidigt som hans antaget äkta och naturliga maskulinitet hela tiden måste betonas för att könsskillnaden skall kunna upprätthållas. Till denna den naturliga maskuliniteten hör inte ett intresse för utseende, elegans och förfinad välklädnad. Dels bryter ett sådant intresse mot den gemensamma kampen för ett klasslöst samhälle, då elegans förknippas med överklassens laster, dels kan ett sådant intresse indikera en feminin manlighet, vilken även den förknippas med överklassens laster, något som sedan länge alltså ofta bara kan tolkas som förtryckt – eller öppen – homosexualitet. Schein blir dubbelt problematisk för den svenska manligheten: som elegant bryter han både med det socialdemokratiska klasslösa idealet och med det säkra heterosexuella manlighetsidealet. Han för sig, rör sig och framstår som tillhörande överklassen; som miljonär boende i en lyxvilla med pool – i pressen är det just poolen som lyfts fram som det tydligaste tecknet på överklasstillhörighet – blir också hans socialdemokratiska identitet synnerligen dubiös. Svensk socialdemokrati genomgår en föryngring under det tidiga 1960-talet; yngre män skall komma att få framträdande platser i partiet. Flera av dem är välutbildade, inte sällan skolade utomlands under sina universitetsår, och de har därmed också fått med sig en större internationell medvetenhet än vad som varit brukligt bland äldre socialdemokratiska politiker. Dessa män omtalas ofta i pressen som radikala, ofta med förringande epitet i vilka deras unga ålder lyfts fram. Till denna grupp hör förutom Olof Palme (som blir invald i riksdagen redan 1958) bland andra Krister Wickman och Roland Pålsson. Harry Schein kommer snart att bli lierad med denna ensemble – och via sin handlingsförmåga och intelligens kommer han att få uppdrag som gör honom till en viktig spelare, trots att han egentligen inte har en självskriven plats inom partiet. Han är behörig, men samtidigt utanför. Han är med i beslut som tas, ges olika positioner som ger honom viss makt att handla och utveckla, och han umgås privat med de unga radikalerna. Hans tennisspel med bland andra Palme och Pålsson blir vida omtalat i media: det är som om själva tennisspelet är det som ger honom en särskild position, den inre cirkelns tillhörighet, och inte de uppdrag han får politiskt eller de centrala poster han tilldelas. Att spela tennis, vilken länge varit en överklasssport, med de unga radikalerna som politiskt bryter med den traditionella socialdemokratin, gör inte bara honom suspekt (hur kan en tennisspelande miljonär vara sosse?): hans medspelare blir också suspekta. Det är kanske i synnerhet Palme som inledningsvis är ifrågasatt, både inom det egna partiet av sina äldre kollegor och av andra partier samt av pressen. Hans sociala bakgrund, hans ungdom, hans förmåga att debattera, hans säkra och retoriska talarbegåvning och hans breda världskännedom gör honom till en annorlunda socialdemokrat, om än en som partiet var i stort behov av för att kunna behålla sin ledande politiska position. Men vad hade han med en man som Schein att göra? Deras relation styrkte bara den redan existerande skepsis som rådde gentemot Palme: se där, klassränderna går aldrig ur, lika pojkar leka bäst. Som bekant hamnade Schein ofta i blåsväder under 1960- och 70-talen. Förutom att själv skriva
krönikor, recensioner och debattinlägg i svensk dags- och kvällspress blev han som Filminstitutets grundare och ledare omstridd och omtalad i press och media. Kritik gentemot hans handlingar, beslut, och ofta tvärsäkra och hårda uttalanden – och även kritik gentemot hans person – var vanligt förekommande. Redan innan han tillträdde viktiga poster var han dock relativt känd för en större svensk publik. 1956 hade han gift sig med den firade skådespelerskan Ingrid Thulin, ett äktenskap som i stort mått borde ha bidragit till hans ”försvenskning” och därmed också till en större acceptans av honom kulturellt och socialt. Äktenskapet innebar således att Schein flitigt började förekomma i media redan innan han tilldelades viktiga poster – men då i viss typ av press. I Hänt, Veckojournalen och Idun rapporteras om makarnas gemensamma semestrar utomlands, om deras väl fungerande och ”vuxna” äktenskap, om Scheins affärssinne, knivskarpa intellekt och framåtanda och om Thulins begåvning som skådespelerska. I dessa reportage framställs ofta Schein och Thulin som ett idealiskt par, trots deras ------
Page 2 and 3: ------ Louise Wallenberg Eleganten
Page 4 and 5: ------ Den första skillnaden med
Page 8 and 9: ------ ”omakahet” och deras l
Page 10 and 11: ------ är (varvid han också kan
Page 12 and 13: ------
Page 14 and 15: ------
Page 16 and 17: ------ befinner sig i ett politisk

4 citizen schein 2a utgavan wallenberg a4 low

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?