Hur påverkas sjukvården i praktiken? - Landstinget i Östergötland

2
Riktlinjernas syfte är att med hjälp av ett nationellt utvecklingsarbete stödja
sjukvårdshuvudmännen i deras lokala arbete med hälso- och sjukvårdsprogram
och prioriteringar. Målet med riktlinjerna är att bidra till att hälso- och
sjukvårdens resurser används effektivt och att de fördelas efter behov samt styrs
av öppna och tydliga prioriteringsbeslut och att detta i förlängningen realiserar
Socialstyrelsens intentioner; att patienter ges möjlighet att få likvärdig och
effektiv vård i alla delar av landet.
När riktlinjerna ska implementeras infinner sig många frågor. En av
huvudfrågorna är i vilken omfattning riktlinjerna påverkar behandlingsmönster
och vårdkonsumtion och i vilken mån riktlinjerna ger skilda resultat i olika
landsting. Det finns skäl att tro att exempelvis landsting med långt utvecklade
och uttalade system och processer för öppna prioriteringar kommer att skilja ut
sig ifrån landsting som i prioriteringsavseende är mer outvecklade. Resultaten
kan också skilja sig åt beroende på förekomst av regionsjukhus eller medicinsk
fakultet i landstingsområdet. Det är också troligt att landstingens ekonomiska
ställning har betydelse för hur riktlinjer på kort sikt påverkar vårdens inriktning
och omfattning.
Oberoende av att riktlinjerna sjösätts fortsätter utvecklingen av nya medicinska
teknologier i ett högt tempo. Dessa sprids i sjukvården, ibland kontrollerat och
ibland under mer okontrollerade former. Dessutom präglas svensk kardiologi av
ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete som manifesteras genom
medverkande i många stora kliniska prövningar som i sig driver på spridningen
av nya teknologier och därmed påverkar vårdkonsumtion och
behandlingsmönster.
När man skall utvärdera implementering av riktlinjer är det naturligtvis omöjligt
att kontrollera och hålla alla andra påverkande faktorer konstanta och enbart
studera vad riktlinjerna i sig har haft för påverkan på vårdpraxis. Dessutom är
framtagandet av riktlinjer inget som sker över en dag utan är en långvarig
process som involverar många av de kliniska beslutsfattare som sedan är
avnämare och brukare av riktlinjerna. Det innebär att arbetsprocessen i sig med
delaktighet från många nyckelpersoner är en viktig del i metoden att
implementera riktlinjerna. En konsekvens är dock att någon absolut tidpunkt för
när riktlinjerna blir offentliga och börjar påverka praxis inte kan definieras.
Enligt tidsaxeln nedan började projektet redan hösten 2001 med arbete i ett antal
arbetsgrupper. Den färdiga bokversionen publicerades i juni 2004.