Hur påverkas sjukvården i praktiken? - Landstinget i Östergötland

More documents

Recommendations

Info

Indexet bedömer bara variationen som avviker nedåt från genomsnittet och säger inget om genomsnittet är på rätt nivå för respektive indikator. En slumpmässig variation mellan landstingen skulle innebära att majoriteten hamnade på 4, några på 3 och några på 5. Det är ganska osannolikt att något landsting skulle få 2 respektive 6 vid en slumpmässig fördelning men i denna analys har fem landsting ett index på 2 och lika många ett index på 6. Detta visar att det inte råder en slumpmässig fördelning av indexet för landstingen. 32 Följsamhet till riktlinjer brukar benämnas som ”compliance”, om riktlinjer eller en ordination inte följs kallas det ”non-compliance”. Gruppen där bara två indikatorer befinner sig runt eller över genomsnittet kan betecknas som en grupp med ”non-compliance”. Det är däremot inte möjligt att utifrån denna kategorisering dra några slutsatser om enskilda kliniker. Det är fullt möjligt att det i ”non-compliance” landstingen finns ”compliance” kliniker och vice versa. En utveckling av det här sättet att kategorisera materialet är att bestämma en nivå där det råder följsamhet till riktlinjerna och därefter signifikanstesta om respektive enhet eller landsting befinner sig inom den naturliga variationen kring det föreslagna gränsvärdet. Efter den beräkningen kan man skapa ett index av indikatorerna som mer explicit visar om compliance råder eller inte. Om patienternas ålder kan påverka utfallet, vilket resultaten visar, kan varje landstings patientgrupp ålderstandardiseras innan signifikanstestet görs. Då elimineras en eventuell påverkan av olika ålderssammansättningar.
5. DISKUSSION Denna studie sträcker sig fram till och med år 2003 då remissutgåvan av hjärtriktlinjerna gavs ut, varför resultaten i första hand skall ses som en utgångspunkt för de två kommande årens rapporter. Tydliga förändringar i behandlingsmönster som kan tillskrivas riktlinjerna torde inte uppstått förrän efter utgivningen av remissutgåvan. Rapporten har också syftet att presentera valda analysmodeller och metoder för att beskriva trender och variationer i utnyttjande och konsumtion av svensk hjärtsjukvård. 33 Valet av indikatorer i denna första studie är framtagna i samråd med representanter för svensk hjärtsjukvård och indikatorerna är exempel på vad som är av intresse att följa över tid. Gemensamt för alla indikatorerna är att något signifikant händer under den gångna perioden och att det i de flesta fallen sker en ökning i andelen patienter som behandlas enligt riktlinjerna. Den här första rapportens syfte är uppnått i det avseende att vi har en modell för att beskriva trendutvecklingen i stort samtidigt som vi har presenterat några analysmodeller för hur man kan studera vissa trender mer i detalj. Förhoppningsvis kommer nästa studie, med 2004 års material inkluderat, att kunna ge en ännu bättre bild av vilken betydelse socialstyrelsens riktlinjer har för utvecklingen av svensk hjärtsjukvård. Ett av syftena med riktlinjerna är att hjärtpatienter i Sverige skall få en likvärdig och effektiv vård varhelst man lever i landet. Genom att indexera de i studien ingående indikatorerna och poängsätta landstingen efter hur många indikatorer man ligger under eller över den genomsnittliga andelen behandlade patienter, får man ett mått på hur lika vård som erbjuds över landet. Denna första studie visar med andra ord hur utgångsläget var vid implementeringen av riktlinjerna med avseende på lika vård över landet. Indexet för hjärtsjukvård för patienter upp till 72 år visar att det är stora variationer i vilken vård som erbjuds inom landet. Vad som är rätt nivå kan naturligtvis diskuteras. Det som däremot står klart är att vården inte var lika över landet. Det kommer att bli mycket intressant att följa utvecklingen och se om skillnaderna kvarstår eller om riktlinjerna kan leda till en mer likvärdig vård. Vid nästa uppföljning, som omfattar tiden fram till 2004, kommer vi att ha större möjligheter att studera förändringar i vårdkonsumtionen som uppstått efter implementeringen av hjärtriktlinjerna. Vi har också för avsikt att då analysera fler indikatorer.
Page 1: Hur påverkas sjukvården i praktik
Page 4 and 5: Varken PrioriteringsCentrum, Social
Page 7: SAMMANFATTNING I Socialstyrelsens r
Page 10 and 11: 4.2 Analyser av skillnader i trende
Page 12 and 13: 2 Riktlinjernas syfte är att med h
Page 14 and 15: Epidemiologiskt Centrum har i en ra
Page 16 and 17: Figur 3. Åldersstandardiserad inci
Page 18 and 19: 8 Materialet från RIKS-HIA ger int
Page 20 and 21: 2. METOD OCH MATERIAL 10 De natione
Page 22 and 23: 12 2.1.3 Revaskuleringsbeslut efter
Page 24 and 25: Rad nummer 74, rangordning 4, gott
Page 26 and 27: 16 På sikt och när kunskapen öka
Page 28 and 29: 18 Alla vårdenheter med färre än
Page 30 and 31: 4. RESULTAT 4.1 Resultat per åtgä
Page 32 and 33: 22 Antalet kranskärlsröntgenunder
Page 34 and 35: 24 4.1.5 Kombinationsbehandling ASA
Page 36 and 37: 26 4.1.7 Behandling med ACE-hämmar
Page 38 and 39: 28 Den helt linjära ökningen plan
Page 40 and 41: Figur 12. Andel patienter med tre e
Page 44 and 45: REFERENSER Socialstyrelsen, Epidemi
Page 46 and 47: 36 Min under medel. Lägsta värdet
Page 48 and 49: 38 Figur 13. Exempel på genomsnitt
Page 50 and 51: Tabell 13. Andel patienter med repe
Page 52 and 53: Tabell 15. Variation mellan landsti
Page 56 and 57: 46 Det medför en relativ minskning
Page 58 and 59: 48 På fem av de 21 landstingen utf
Page 60 and 61: Tabell 29. Andel patienter upp till
Page 62 and 63: Tabell 32. Andel som fick prehospit
Page 64 and 65: För både äldre och yngre patient
Page 66 and 67: 56 Med en viss tröghet ökar andel
Page 68 and 69: 58 Den relativa spridningen är som
Page 70 and 71: Tabell 45. Andel utförda eller pla
Page 72 and 73: 62 Intervallet för andelen angiogr
Page 74 and 75: 64 Skillnaden mellan landstingen ö
Page 76 and 77: 66 Även om det totalt sett är en
Page 78 and 79: Tabell 59. Andel utförda kranskär
Page 84 and 85: 74 Kombinationsbehandling med ASA o
Page 86 and 87: 76 Introduktionen av clopidogrel so
Page 90 and 91: Kombinationsbehandling med ASA och
Page 92 and 93:
Tabell 82. Andel patienter med ater
Page 94 and 95:
Tabell 86. Andel patienter upp till
Page 96 and 97:
Tabell 89. Andel patienter 72 år o
Page 98 and 99:
88 Antalet patienter med nedsatt v
Page 100 and 101:
Tabell 97. Andel med ACE-hämmare f
Page 102 and 103:
Behandling med ACE-hämmare uppdela
Page 104 and 105:
94 Tabell 14. Andel patienter med r
Page 106 and 107:
96 Tabell 64. Variation mellan land
Page 108 and 109:
PRIORITERINGSCENTRUMS RAPPORTSERIE
show all

Hur påverkas sjukvården i praktiken? - Landstinget i Östergötland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?