Hur påverkas sjukvården i praktiken? - Landstinget i Östergötland

More documents

Recommendations

Info

2. METOD OCH MATERIAL 10 De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård (NRH) innehåller 118 olika rekommendationer rangordnat från 1till 10 där 1 anger sjukdomstillstånd och åtgärder som getts högsta prioritet. I den här första analysen och lägesrapporten för hjärt<strong>sjukvården</strong> studeras sju indikatorer (”performance” eller ”quality indicators”) i intervallet med rangordning 1-3. De patientgrupper som omfattas är de med hjärtinfarkt, instabil kranskärlssjukdom, aterosklerotisk kärlsjukdom och patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion efter hjärtinfarkt. Tabell 4. Patientgrupper och indikatorer som har valts ut till analys. Patientgrupp Indikator/åtgärd Akut ST-höjningsinfarkt Reperfusion med trombolys eller PCI/CABG 1 Radnr Rang Evidensgrad 4 1 Evidensgrad 1 för båda beh Akut ST-höjningsinfarkt Prehospital trombolys 23 2 Evidensgrad 2 Patienter med Instabil kranskärlssjukdom och 3 eller fler riskfaktorer Akut trombolysbehandling vid ST-höjningsinfarkt Instabil kranskärlssjukdom Aterosklerotisk kärlsjukdom Hjärtinfarkt med nedsatt vänsterkammarfunktion Revaskulariseringsbeslut under vårdtillfället. Tidig kranskärlsröntgen utförd eller planerad Kranskärlsröntgen under vårdtillfället Clopidogrel som tillägg till ASA vid utskrivning Behandling med statiner (blodfettssänkande) Behandling med ACEhämmare 25 2 Gott vetenskapligt underlag för de med 3 eller fler riskfaktorer 24 2 Visst vetenskapligt underlag 47 3 Visst vetenskapligt underlag 49 3 Gott vetenskapligt underlag 54 3 Evidensgrad 1 Tabellnot 1 : Radnummer i ”Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004” sid. 60-89 Valet av indikatorer har stegvis minskats från ursprungligen 13 indikatorer eller nyckeltal till dessa 7 kombinationer av hälsotillstånd och åtgärder. Resterande 5 indikatorer har tillsvidare valts bort då data saknas för närvarande eller där metoden/datakällan måste utredas vidare.
2.1 Beskrivning av de olika indikatorerna utifrån Socialstyrelsens beslutsstöd för prioriteringar (I) och det medicinska faktadokumentet (II) 11 2.1.1 Reperfusion med trombolys eller PCI/CABG Tidig revaskulering, att återställa blodflödet i den hotade hjärtmuskulaturen med reperfusion, är en etablerad metod som minskar dödlighet, minskar risk för återinsjuknande och ger mindre besvär med kärlkramp. Reperfusion genomförs antingen med trombolytisk läkemedelsbehandling eller att fysiskt öppna kärlen med kateterburen teknik (II: sid 15). Trombolysbehandling ger störst effekt i form av minskad dödlighet de första timmarna efter infarkten. Utifrån den vetskapen följer värdet av prehospital behandling (nästa indikator). Indikation för akut reperfusionsbehandling är hjärtinfarkt med ST-höjning i minst två angränsande avdelningar eller vänstersidigt grenblock (II: sid. 107). Kontraindikation mot trombolysbehandling är invärtes blödning, misstänkt aortadissektion och tidigare, inom två månader, cerebrovaskulära händelser. Ytterligare kontraindikationer, som aktivt obehandlat magsår, känd ökad blödningsrisk för patienten, pågående graviditet, högt blodtryck trots behandling mot det m fl, bör beaktas innan insättande av behandling. Reperfusion med de två operationsmetoderna PCI (Percutaneous Coronary Intervention) eller bypassoperation CABG (Coronary Artery Bypass Graft surgery) har jämfört med trombolys visat sig ge bättre överlevnad, färre recidiv med infarkt, mindre antal fall med hjärnblödningar, mindre besvär med angina och mindre behov av återinläggning av patienten (II: sida 108). Metodernas inbördes förhållanden med avseende på effekter och kostnader är föremål för fortsatta studier. 2.1.2 Prehospital trombolys För patienter med pågående infarktutveckling vilka befinner sig i transport till sjukhus och där risken för allvarliga komplikationer finns bör transport till sjukhus eller vårdenhet som alltid kan genomföra PCI och thoraxkirurgi övervägas. Om en prehospital trombolysbehandling i det läget beräknas ge en tidsvinst på över 60 minuter innan behandlingsstart med exempelvis PCI förbättrar en tidig trombolysbehandling prognosen för överlevnad för patienten (II: sid. 104).
Page 1: Hur påverkas sjukvården i praktik
Page 4 and 5: Varken PrioriteringsCentrum, Social
Page 7: SAMMANFATTNING I Socialstyrelsens r
Page 10 and 11: 4.2 Analyser av skillnader i trende
Page 12 and 13: 2 Riktlinjernas syfte är att med h
Page 14 and 15: Epidemiologiskt Centrum har i en ra
Page 16 and 17: Figur 3. Åldersstandardiserad inci
Page 18 and 19: 8 Materialet från RIKS-HIA ger int
Page 22 and 23: 12 2.1.3 Revaskuleringsbeslut efter
Page 24 and 25: Rad nummer 74, rangordning 4, gott
Page 26 and 27: 16 På sikt och när kunskapen öka
Page 28 and 29: 18 Alla vårdenheter med färre än
Page 30 and 31: 4. RESULTAT 4.1 Resultat per åtgä
Page 32 and 33: 22 Antalet kranskärlsröntgenunder
Page 34 and 35: 24 4.1.5 Kombinationsbehandling ASA
Page 36 and 37: 26 4.1.7 Behandling med ACE-hämmar
Page 38 and 39: 28 Den helt linjära ökningen plan
Page 40 and 41: Figur 12. Andel patienter med tre e
Page 42 and 43: Indexet bedömer bara variationen s
Page 44 and 45: REFERENSER Socialstyrelsen, Epidemi
Page 46 and 47: 36 Min under medel. Lägsta värdet
Page 48 and 49: 38 Figur 13. Exempel på genomsnitt
Page 50 and 51: Tabell 13. Andel patienter med repe
Page 52 and 53: Tabell 15. Variation mellan landsti
Page 54 and 55: Tabell 19. Variation mellan landsti
Page 56 and 57: 46 Det medför en relativ minskning
Page 58 and 59: 48 På fem av de 21 landstingen utf
Page 60 and 61: Tabell 29. Andel patienter upp till
Page 62 and 63: Tabell 32. Andel som fick prehospit
Page 64 and 65: För både äldre och yngre patient
Page 66 and 67: 56 Med en viss tröghet ökar andel
Page 68 and 69: 58 Den relativa spridningen är som
Page 70 and 71:
Tabell 45. Andel utförda eller pla
Page 72 and 73:
62 Intervallet för andelen angiogr
Page 74 and 75:
64 Skillnaden mellan landstingen ö
Page 76 and 77:
66 Även om det totalt sett är en
Page 78 and 79:
Tabell 59. Andel utförda kranskär
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
74 Kombinationsbehandling med ASA o
Page 86 and 87:
76 Introduktionen av clopidogrel so
Page 88 and 89:
Tabell 75. Variation mellan landsti
Page 90 and 91:
Kombinationsbehandling med ASA och
Page 92 and 93:
Tabell 82. Andel patienter med ater
Page 94 and 95:
Tabell 86. Andel patienter upp till
Page 96 and 97:
Tabell 89. Andel patienter 72 år o
Page 98 and 99:
88 Antalet patienter med nedsatt v
Page 100 and 101:
Tabell 97. Andel med ACE-hämmare f
Page 102 and 103:
Behandling med ACE-hämmare uppdela
Page 104 and 105:
94 Tabell 14. Andel patienter med r
Page 106 and 107:
96 Tabell 64. Variation mellan land
Page 108 and 109:
PRIORITERINGSCENTRUMS RAPPORTSERIE
show all

Hur påverkas sjukvården i praktiken? - Landstinget i Östergötland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?