Hur påverkas sjukvården i praktiken? - Landstinget i Östergötland
Hur påverkas sjukvården i praktiken? - Landstinget i Östergötland
Hur påverkas sjukvården i praktiken? - Landstinget i Östergötland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMMANFATTNING<br />
I<br />
Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har utvecklats successivt de senaste<br />
åren och 2004 publicerades ”Beslutsstöd för prioriteringar” med ett tillhörande<br />
medicinskt faktadokument. Riktlinjerna omfattar 118 rangordnade åtgärder<br />
varav 72 har en rangordning 3 eller högre på en 10-gradig skala där 1 ges högsta<br />
prioritet. Vi har valt ut sju av dessa prioriterade åtgärder till att fungera som<br />
indikatorer på hur riktlinjerna tillämpas i svensk hjärtsjukvård. Denna rapport är<br />
den första i en serie rapporter där dessa och ytterligare några indikatorer ska<br />
följas över tid. En del av åtgärderna/indikatorerna är etablerade teknologier<br />
medan andra befinner sig i en introduktionsfas. Syftet med den första rapporten<br />
är dels att presentera lämpliga metoder för att följa trenden för de olika<br />
indikatorerna, dels att få en uppfattning om variationen i hjärt<strong>sjukvården</strong> och<br />
dels att försöka väga ihop resultaten till ett gemensamt mått på eventuell<br />
följsamhet till de föreslagna prioriteringarna.<br />
Utvecklingen under 2001-2003 visar på en stor variation mellan landstingen<br />
även när det gäller så kallade etablerade teknologier som reperfusion och<br />
behandling med ACE-hämmare. För dessa två teknologier sker ingen förändring<br />
i totalresultatet men förändringar, både minskad och ökad andel behandlade<br />
patienter, inträffar lokalt under perioden. Gemensamt för teknologierna under<br />
introduktion är att det sker en ökning i de flesta landstingen. Ett tydligt exempel<br />
på en gemensam ökning är kombinationsbehandling med ASA och clopidogrel,<br />
under 2001 behandlades 14 procent av patienterna med instabil<br />
kranskärlssjukdom medan det i samtliga landsting 2003 var en större andel<br />
patienter (än 2001 års genomsnitt) som fick kombinationsbehandlingen. Den<br />
relativa variationen mellan landstingen minskade samtidigt även om<br />
förskrivningen 2003 varierade mellan 18 till 54 procent.<br />
Tillämpningen av 2004 års riktlinjer var olika i landstingen 2003 såtillvida att<br />
det går att urskilja en grupp landsting som har en mindre andel behandlade<br />
patienter enligt riktlinjerna och en grupp landsting som har en större andel<br />
behandlade patienter jämfört med genomsnittet. Kommande studier får visa om<br />
skillnaderna minskar eller består mellan landstingen och i vilken utsträckning<br />
som patienterna får ta del av de prioriterade behandlingarna.