Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad
Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad
Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ORDET ÄR DITT >><br />
SKRIV TILL OSS<br />
edico@malmo.se<br />
edico@pub.malmo.se<br />
Lön, kön och arbetstid Etiska frågor på FN-skola<br />
I DN 2010.03.15 skriver 198 av landets skolchefer inom offentlig<br />
sektor att ”vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider”.<br />
Dom är frustrerade över det stelbenta läraravtalet som de anser<br />
har rötter ”i en annan tid, i en annan skola”. Jag hittar två andra<br />
icke nämnda förändringar som däremot är genomförda.<br />
Arbetstidsfrågan handlar som bekant om ”ferietjänst” som innebär<br />
att lärarna har ferier och arbetar 45 timmar i veckan varav 10<br />
timmar kan göras utanför skolan. Den tiden används för planering<br />
och provrättning mm. Eftersom man jobbar 5 timmar mer<br />
än andra i veckan arbetar man in tid så man kan ha ferier under<br />
en del av elevernas ferietid.<br />
Det de skolchefer som skrivit under vill nå är ”semestertjänst”<br />
med 40 timmars arbetsvecka, all tid på jobbet, och vanlig semester<br />
utan ferier. Det man behöver 45 timmar för idag skall klaras<br />
av på 40 timmar. På elevernas ferietid skall lärarna planera, fortbildas<br />
och rätta prov och annat som man inte hann med under<br />
terminen.<br />
TVÅ OLIKA AVTAL<br />
Jag hade inte klart för mig att det fi nns två olika avtal på lärarområdet.<br />
Ett för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och ett<br />
för Privat sektor (Privatskola = friskola). Enligt debattartikeln har<br />
privatskolorna redan infört semestertjänst. SKL-skolor är förhindrade<br />
att göra så och måste hålla fast vid ferietjänsten vilket<br />
man anser äventyra den kommunala skolans framtida existens!<br />
Men stämmer det? Jag känner till kommunala skolor där lärare<br />
har semestertjänst och friskolor med ferietjänst.<br />
Den logiska slutsatsen av DN-artikeln är att friskolornas framgång<br />
skulle bero på att dom har ett annat läraravtal om arbetstiden.<br />
Det tvivlar jag starkt på. Och jag håller med Haninges framgångsrike<br />
skolchef när han säger att problemet inte är att<br />
rektorerna inte får tillgång till lärarnas hela arbetstid. ”Problemet<br />
är snarare vilken tid eleverna får tillsammans med sina lärare och<br />
framför allt kvalitén på detta möte.” Det är den stora variationen<br />
i undervisningskvalitet som är det verkliga problemet, inte brist<br />
på resurser <strong>eller</strong> lärarnas arbetstidsavtal, hävdar han enligt Lärarnas<br />
tidning 6/2010.<br />
Privatskolornas framgång tror jag beror på att dom satsar mer<br />
och är bättre på marknadsföring och att dom kan välja lönsamma<br />
marknadssegment. Vidare har dom har slimmad organisation<br />
med liten byråkrati och korta beslutsvägar. Dessutom lär<br />
det vara unikt för Sverige att friskolor kan göra vinster på skattebetalarnas<br />
pengar. Det sporrar naturligtvis.<br />
FOTO: JAN SANDSTRÖM<br />
Debattartikeln är skriven av Jan Sandström, lärare på<br />
Mediegymnasiet och skribent för Edico.<br />
KVINNORNA TAR ÖVER<br />
En förändring som redan skett är att lärarjobbet alltmer blir ett<br />
kvinnoyrke. Särskilt gäller detta på hög<strong>stad</strong>iet och gymnasiet. På<br />
lägre <strong>stad</strong>ier är det väl redan så. I <strong>Malmö</strong> Utbildningsförvaltnings<br />
Jämställdhetsplan 2010 ser jag att av medarbetarna är 62% kvinnor<br />
och 38% män. Däremot är 36 av 75 chefer män vilket väl är<br />
typiskt eftersom män i högre grad hittar jobben där man tjänar<br />
mest. Låglönejobb är oftast kvinnojobb. Klart att vi vill ändra på<br />
det, men att det blir alltfl er kvinnor i ett yrke pekar, enligt hur det<br />
varit hittills, mot låg lön och låg status. När jag studerar tab<strong>eller</strong>na<br />
närmare fi nner jag att det i åldern 20-29 är mer jämn fördelning<br />
mellan könen. Så lärarna kan kanske hoppas på 50/50-könsfördelning<br />
och högre lön i framtiden…?<br />
LÄRARLÖNER I EUROPABOTTEN<br />
I slutet av 50-talet tjänade en adjunkt (kärnämneslärare) på realskola<br />
(hög<strong>stad</strong>ium) och gymnasium ungefär samma som en<br />
riksdagsman. Idag tjänar riksdagsmannen nästan dubbelt så<br />
mycket. Förändring nummer två är alltså att lärarlönen har<br />
sänkts markant efter1900-talets mitt och idag har Sveriges lärare<br />
Europas lägsta löner bland jämförbara länder. I Lärarnas tidning<br />
nr 4/2010 kan man läsa att en 1-7-lärare genomsnittligt<br />
tjänar 39.900 i Köpenhamn, ungefär det samma i Berlin och hela<br />
49.300 i Geneve.<br />
Låg lön ger läraryrket låg status hos oss och det blir sällan förstahandsval<br />
när studenter med bra betyg skall välja högskoleutbildning.<br />
I förlängningen riskerar det att leda till sämre undervisningskvalitet.<br />
Det äventyrar den framtida svenska skolan! ☼<br />
Eleverna från frisörprogrammet gjorde ett studiebesök på<br />
Wellasalongen i Rockef<strong>eller</strong> Center.<br />
För 34:e året i rad arrangerade i början på mars FN-skolan i<br />
New York en internationell konferens för skolungdomar från<br />
hela världen. <strong>Malmö</strong> och Sverige representerades av elva förväntansfulla<br />
elever från Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.<br />
Eleverna ledsagades av tre lärare från skolan. Årets konferens<br />
hade temat Bioethics: Striking a Balance och innebar<br />
att frågor som t.ex. eutanasi, stamcellsforskning, etik i samband<br />
med organtransplantationer med mera diskuterades.<br />
Kunniga föredragshållare inledde och därefter fi ck eleverna<br />
ställa frågor och diskutera. Konferensen hölls i FN-högkvarteret<br />
under den vecka då det är plenifritt. Em<strong>eller</strong>tid pågår ombyggnad<br />
i FN just nu varför General Assembly Hall inte kunde<br />
användas. Istället fi ck två andra salar användas för att inrymma<br />
konferensen och alla konferensdeltagare.<br />
FN-skolan hade inför konferensen utlyst en fi lmtävling som de<br />
deltagande skolorna kunde sända in bidrag till. Det var ett populärt<br />
inslag i konferensen när bidragen spelades upp. Det visade<br />
sig att Bollywoodeffekten satt i och en indisk skola vann välförtjänt<br />
fi lmtävlingen detta år.<br />
På sedvanligt amerikansk sätt arrangerades ett antal s.k. Student<br />
Panels. Det innebär att två skolor möts i en debatt om ett arrangerat<br />
och i förväg bestämt ämne. Vanligtvis brukar skolor i USA<br />
och Kanada vara de som utmärker sig i debatteknik eftersom<br />
”Speech” är en viktig del i skolutbildningen i dessa länder. Glädjande<br />
var att en fi nländsk skola från Helsingfors deltog i en av<br />
debatterna och utmärkte sig mycket positivt!<br />
Konferensen pågick under två heldagar och en heldag ägnade<br />
den svenska gruppen åt utfl ykter i New York. Eleverna hade i förväg<br />
fått läsa in sig på intressanta platser och fi ck nu turas om att<br />
guida varandra enligt ett uppgjort schema. Detta år fanns det<br />
faktiskt också tillfälle till en ledig lördag då eleverna kunder göra<br />
”stan” och se alla viktiga New York-attraktioner.<br />
Eleverna från Frans Suell och Jörgen Kock blev inkvarterade i<br />
värdfamiljer som utgörs av föräldrar till elever på FN-skolan. Föräldrarna<br />
på skolan ser det som självklart att man så generöst<br />
ställer upp och ger elever från hela världen möjlighet att komma<br />
till New York och delta i konferensen. Vi är naturligtvis mycket<br />
tacksamma för detta och det känns därför extra roligt att få höra<br />
att värdarna varit nöjda med våra elever. Resan är inte möjlig att<br />
genomföra utan denna hjälp med inkvartering och stöd från<br />
våra sponsorer. ☼<br />
Insändaren är skriven av Stefan Lindhe, lärare i allmänna<br />
ämnen på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och<br />
ledamot i kommunfullmäktige.<br />
SKRIV TILL OSS<br />
edico@malmo.se<br />
edico@pub.malmo.se<br />
16 17<br />
FOTO: DAVID SELLERS<br />
FOTO: ATELJÉ BRORSON<br />
ORDET ÄR DITT >>