29.08.2013 Views

Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ORDET ÄR DITT >><br />

SKRIV TILL OSS<br />

edico@malmo.se<br />

edico@pub.malmo.se<br />

Lön, kön och arbetstid Etiska frågor på FN-skola<br />

I DN 2010.03.15 skriver 198 av landets skolchefer inom offentlig<br />

sektor att ”vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider”.<br />

Dom är frustrerade över det stelbenta läraravtalet som de anser<br />

har rötter ”i en annan tid, i en annan skola”. Jag hittar två andra<br />

icke nämnda förändringar som däremot är genomförda.<br />

Arbetstidsfrågan handlar som bekant om ”ferietjänst” som innebär<br />

att lärarna har ferier och arbetar 45 timmar i veckan varav 10<br />

timmar kan göras utanför skolan. Den tiden används för planering<br />

och provrättning mm. Eftersom man jobbar 5 timmar mer<br />

än andra i veckan arbetar man in tid så man kan ha ferier under<br />

en del av elevernas ferietid.<br />

Det de skolchefer som skrivit under vill nå är ”semestertjänst”<br />

med 40 timmars arbetsvecka, all tid på jobbet, och vanlig semester<br />

utan ferier. Det man behöver 45 timmar för idag skall klaras<br />

av på 40 timmar. På elevernas ferietid skall lärarna planera, fortbildas<br />

och rätta prov och annat som man inte hann med under<br />

terminen.<br />

TVÅ OLIKA AVTAL<br />

Jag hade inte klart för mig att det fi nns två olika avtal på lärarområdet.<br />

Ett för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och ett<br />

för Privat sektor (Privatskola = friskola). Enligt debattartikeln har<br />

privatskolorna redan infört semestertjänst. SKL-skolor är förhindrade<br />

att göra så och måste hålla fast vid ferietjänsten vilket<br />

man anser äventyra den kommunala skolans framtida existens!<br />

Men stämmer det? Jag känner till kommunala skolor där lärare<br />

har semestertjänst och friskolor med ferietjänst.<br />

Den logiska slutsatsen av DN-artikeln är att friskolornas framgång<br />

skulle bero på att dom har ett annat läraravtal om arbetstiden.<br />

Det tvivlar jag starkt på. Och jag håller med Haninges framgångsrike<br />

skolchef när han säger att problemet inte är att<br />

rektorerna inte får tillgång till lärarnas hela arbetstid. ”Problemet<br />

är snarare vilken tid eleverna får tillsammans med sina lärare och<br />

framför allt kvalitén på detta möte.” Det är den stora variationen<br />

i undervisningskvalitet som är det verkliga problemet, inte brist<br />

på resurser <strong>eller</strong> lärarnas arbetstidsavtal, hävdar han enligt Lärarnas<br />

tidning 6/2010.<br />

Privatskolornas framgång tror jag beror på att dom satsar mer<br />

och är bättre på marknadsföring och att dom kan välja lönsamma<br />

marknadssegment. Vidare har dom har slimmad organisation<br />

med liten byråkrati och korta beslutsvägar. Dessutom lär<br />

det vara unikt för Sverige att friskolor kan göra vinster på skattebetalarnas<br />

pengar. Det sporrar naturligtvis.<br />

FOTO: JAN SANDSTRÖM<br />

Debattartikeln är skriven av Jan Sandström, lärare på<br />

Mediegymnasiet och skribent för Edico.<br />

KVINNORNA TAR ÖVER<br />

En förändring som redan skett är att lärarjobbet alltmer blir ett<br />

kvinnoyrke. Särskilt gäller detta på hög<strong>stad</strong>iet och gymnasiet. På<br />

lägre <strong>stad</strong>ier är det väl redan så. I <strong>Malmö</strong> Utbildningsförvaltnings<br />

Jämställdhetsplan 2010 ser jag att av medarbetarna är 62% kvinnor<br />

och 38% män. Däremot är 36 av 75 chefer män vilket väl är<br />

typiskt eftersom män i högre grad hittar jobben där man tjänar<br />

mest. Låglönejobb är oftast kvinnojobb. Klart att vi vill ändra på<br />

det, men att det blir alltfl er kvinnor i ett yrke pekar, enligt hur det<br />

varit hittills, mot låg lön och låg status. När jag studerar tab<strong>eller</strong>na<br />

närmare fi nner jag att det i åldern 20-29 är mer jämn fördelning<br />

mellan könen. Så lärarna kan kanske hoppas på 50/50-könsfördelning<br />

och högre lön i framtiden…?<br />

LÄRARLÖNER I EUROPABOTTEN<br />

I slutet av 50-talet tjänade en adjunkt (kärnämneslärare) på realskola<br />

(hög<strong>stad</strong>ium) och gymnasium ungefär samma som en<br />

riksdagsman. Idag tjänar riksdagsmannen nästan dubbelt så<br />

mycket. Förändring nummer två är alltså att lärarlönen har<br />

sänkts markant efter1900-talets mitt och idag har Sveriges lärare<br />

Europas lägsta löner bland jämförbara länder. I Lärarnas tidning<br />

nr 4/2010 kan man läsa att en 1-7-lärare genomsnittligt<br />

tjänar 39.900 i Köpenhamn, ungefär det samma i Berlin och hela<br />

49.300 i Geneve.<br />

Låg lön ger läraryrket låg status hos oss och det blir sällan förstahandsval<br />

när studenter med bra betyg skall välja högskoleutbildning.<br />

I förlängningen riskerar det att leda till sämre undervisningskvalitet.<br />

Det äventyrar den framtida svenska skolan! ☼<br />

Eleverna från frisörprogrammet gjorde ett studiebesök på<br />

Wellasalongen i Rockef<strong>eller</strong> Center.<br />

För 34:e året i rad arrangerade i början på mars FN-skolan i<br />

New York en internationell konferens för skolungdomar från<br />

hela världen. <strong>Malmö</strong> och Sverige representerades av elva förväntansfulla<br />

elever från Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.<br />

Eleverna ledsagades av tre lärare från skolan. Årets konferens<br />

hade temat Bioethics: Striking a Balance och innebar<br />

att frågor som t.ex. eutanasi, stamcellsforskning, etik i samband<br />

med organtransplantationer med mera diskuterades.<br />

Kunniga föredragshållare inledde och därefter fi ck eleverna<br />

ställa frågor och diskutera. Konferensen hölls i FN-högkvarteret<br />

under den vecka då det är plenifritt. Em<strong>eller</strong>tid pågår ombyggnad<br />

i FN just nu varför General Assembly Hall inte kunde<br />

användas. Istället fi ck två andra salar användas för att inrymma<br />

konferensen och alla konferensdeltagare.<br />

FN-skolan hade inför konferensen utlyst en fi lmtävling som de<br />

deltagande skolorna kunde sända in bidrag till. Det var ett populärt<br />

inslag i konferensen när bidragen spelades upp. Det visade<br />

sig att Bollywoodeffekten satt i och en indisk skola vann välförtjänt<br />

fi lmtävlingen detta år.<br />

På sedvanligt amerikansk sätt arrangerades ett antal s.k. Student<br />

Panels. Det innebär att två skolor möts i en debatt om ett arrangerat<br />

och i förväg bestämt ämne. Vanligtvis brukar skolor i USA<br />

och Kanada vara de som utmärker sig i debatteknik eftersom<br />

”Speech” är en viktig del i skolutbildningen i dessa länder. Glädjande<br />

var att en fi nländsk skola från Helsingfors deltog i en av<br />

debatterna och utmärkte sig mycket positivt!<br />

Konferensen pågick under två heldagar och en heldag ägnade<br />

den svenska gruppen åt utfl ykter i New York. Eleverna hade i förväg<br />

fått läsa in sig på intressanta platser och fi ck nu turas om att<br />

guida varandra enligt ett uppgjort schema. Detta år fanns det<br />

faktiskt också tillfälle till en ledig lördag då eleverna kunder göra<br />

”stan” och se alla viktiga New York-attraktioner.<br />

Eleverna från Frans Suell och Jörgen Kock blev inkvarterade i<br />

värdfamiljer som utgörs av föräldrar till elever på FN-skolan. Föräldrarna<br />

på skolan ser det som självklart att man så generöst<br />

ställer upp och ger elever från hela världen möjlighet att komma<br />

till New York och delta i konferensen. Vi är naturligtvis mycket<br />

tacksamma för detta och det känns därför extra roligt att få höra<br />

att värdarna varit nöjda med våra elever. Resan är inte möjlig att<br />

genomföra utan denna hjälp med inkvartering och stöd från<br />

våra sponsorer. ☼<br />

Insändaren är skriven av Stefan Lindhe, lärare i allmänna<br />

ämnen på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och<br />

ledamot i kommunfullmäktige.<br />

SKRIV TILL OSS<br />

edico@malmo.se<br />

edico@pub.malmo.se<br />

16 17<br />

FOTO: DAVID SELLERS<br />

FOTO: ATELJÉ BRORSON<br />

ORDET ÄR DITT >>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!