Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

GY 11 >>
Lärare – vart tog ni vägen?
Teoretiskt eller praktiskt?
Hur skapar vi starka, attraktiva program?
Hur hanterar vi nedgången i
elevantal? Det är frågor som diskuteras
i arbetsgruppen för Handels- och
administrations- och Barn- och fritidsprogrammet.
Handelsprogrammet fi nns i dag på
Malmö Borgarskola och Frans Suell
och Jörgen Kocks gymnasium.
– Jag tror att våra skolor är attraktiva
Mötesplats GY 11 är ett
dialogforum om utredningsarbetet
inom
gymnasieskolan i Malmö
stad. Det första mötet
hölls den 7 april och
endast ett fåtal lärare
kom. Ett 50-tal personer
deltog i diskussionerna
om framtidens utmaningar.
Humanistiskt på Latinskolan
Ett program med fyra inriktningar blir tre program med
åtta inriktningar. Arbetsgruppen för Samhällsvetenskap,
Ekonomi och Humaniora har ett svårt pussel att lägga, men
en bit är på plats: Humanistiska programmet förläggs till
Malmö latinskola.
– Vi måste konkurrera med friskolorna. Ett stort och starkt
utbud av individuella val är en konkurrensfördel, säger Petra
Karlsson, ordförande i arbetsgruppen.
Gruppen är i stort överens om hur många skolor som ska
erbjuda de olika programmen, men inte vilka. Man anser att
SP bör fi nnas på 3-4 skolor, alla med inriktningarna Samhällsvetenskap
och Beteendevetenskap.
– Vår största oenighet gäller medieinriktningen på SP, säger
Petra Karlsson.
för olika elevgrupper. Det hade varit
förödande för programmet om vi bara
hade det på en skola, säger Ingalill Fritzon,
rektor på Malmö Borgarskola.
– Vi kan konstatera att handel är en
expansiv bransch. Det borde fi nnas fl er
som vill läsa i Malmö, särskilt om man
ser till arbetsmarknaden.
– HP är ett litet och krympande program.
För att vi ska kunna erbjuda ett
så starkt program som möjligt tycker
EN GENOMGRIPANDE GYMNASIEREFORM.
KRAFTIGT vikande elevunderlag.
Ökande konkurrens från fristående
aktörer. Så ser förutsättningarna
för utredningsarbetet
ut. Elva grupper arbetar med olika
strategiska frågeställningar.
– Ställtiden för kommunerna
har blivit mycket kort. Den stora
utmaningen är att inte bygga fast
sig i permanenta lösningar, säger
utbildningsdirektör Matz Nilsson.
Mötet hölls på Pauli gymnasium.
Sju av grupperna höll presentationer,
tog emot synpunkter
och besvarade frågor.
jag det ska vara på en skola, säger
Jan-Åke Johansson, rektor på Frans
Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
TEORETISKT ELLER PRAKTISKT?
Barn- och fritidsprogrammet minskar,
liksom HP, med runt 30 procent enligt
prognosen fram till 2015. Gruppen diskuterar
bästa placeringen för programmet.
Marita Endrésen, samordnande rek-
Mötesplats GY 11 arrangeras
av informationsavdelningen på
förvaltningen. Tanken är att ge
berörda medarbetare en chans att
informera sig och göra sin röst
hörd innan beslut fattas.
– Vi hade inte väntat oss 1 700
deltagare. Men vi hoppas verkligen
att uppslutningen blir större
till nästa möte, säger en förvånad
informationschef Pia Oredsson
Birgersson.
Nästa upplaga av Mötesplats GY
11 hålls den 20 maj klockan 15-17.
Anmäl dig på Komin/gy11 ☼
En majoritet i gruppen tycker att inriktningen ska fi nnas på
en skola med teoretisk profi l inom samhällsvetenskap.
Ekonomiprogrammet ska enligt förslaget fi nnas på två skolor.
– Det blir antagligen ett stort program. Om man ser till
motsvarande program i dag så fi nns det många paralleller.
Men inriktningen Juridik kommer nog inte att fi nnas på mer
än en enhet, säger Petra Karlsson.
– När det gäller Humanistisk tror vi knappt att vi får ihop
till en klass. Vi har föreslagit att det ska ligga på en skola, säger
Eva Daun, som ingår i gruppen.
Ann-Sofi e Nordh, intagnings- och planeringschef, ser en
möjlighet att locka fl er elever från andra kommuner.
– Vissa smala program kommer inte att kunna erbjudas i
så många kommuner som i dag. Det kan vara ett plus för oss,
säger hon. ☼
tor på Rönnens gymnasium, argumenterar
via arbetsgruppens blogg för att
programmet ska fi nnas med Vårdoch
omsorgsprogrammet på Rönnen.
Hon pekar bland annat på samordningsvinster
och möjligheter att tillgodose
arbetsmarknadens varierande
förväntningar och behov.
Set Rooke, biträdande rektor på Heleneholms
gymnasium, tycker att programmet
ska fi nnas på en skola med SP.
Tre eller fyra
NV-skolor?
Antalet klasser inom NV minskar
från dagens 15 till 12 eller färre. Arbetsgruppen
för NV har till uppgift
att föreslå hur många och vilka skolor
som ska ha programmet.
De kommunala skolorna har hittills
stått sig väl i konkurrensen om NVeleverna,
men det fi nns oroväckande
tendenser.
– Hotet är större än vad vi tidigare
trott. Därför är tolv klasser i det övre
laget, säger Jerry Ahlström, ordförande
i arbetsgruppen.
Oenighet råder om huruvida NV
ska erbjudas på tre eller fyra skolor.
– Borgarskolan och Petri har i dag
totalt nio NV-klasser. Då har vi max
tre klasser kvar, det är inte troligt att
de kan fördelas på tre skolor, säger
Jerry Ahlström.
Antalet nationella inriktningar inom
NV minskas från tre till två.
– Vi tror att vi måste erbjuda ett
stort utbud av inriktningar och valbara
kurser i framtiden. Vi måste ha
minst två paralleller för att kunna
hålla ett utbud som eleverna känner
sig nöjda med, säger Jerry Ahlström.
En viktig konkurrensfördel är citysamverkan
som idag omfattar över
100 kurser.
– Vi tror att en utvidgad samverkan
kommer att vara en förutsättning för
att kunna erbjuda alla kurser. ☼
– Vi har ett specialutformat program
på Heleneholm som är samhällsvetenskaplig
komplettering. Vi ser en ökning i
antalet elever som söker dit, säger han.
Han ser också släktskap med Estetiska
programmet:
– Man kan inte blunda för att det är
ett kreativt program. Det fi nns väldigt
mycket tillgång till kunnig personal för
det som kommer att bli det estetiska
huset, säger Set Rooke. ☼
FOTO: FREDDY BILLQVIST
Visionen om ett kreativt centrum
– Vad är det som lockar ungdomar?
Det är självklart en bra utbildning
som tillåter både kunskap
och kreativitet, säger utbildningsdirektör
Matz Nilsson.
Han leder en arbetsgrupp som
utreder visionen om ett kreativt
hus i centrum.
DET HANDLAR OM ESTETISKA programmet
och Samhällsvetenskapsprogrammets
inriktning Medier, information
och kommunikation i
den nya gymnasieskolan. Arbetsgruppens
uppdrag är att undersöka
förutsättningarna för ett
samgående i en ny enhet.
– Vi är inte klara med våra
diskussioner, men vi tycker alla
att det vore intressant om vi
kunde göra något nytt och spännande
som blir en magnet för
ungdomar, säger Matz Nilsson.
Diskussionen tar sin utgångspunkt
i nuvarande Medie- och
Estetiska programmet.
– Om det estetiska skapandet
kunde möta produktionen så
hade det blivit en otrolig dynamik
i ett kreativt centrum, säger
Matz Nilsson.
Tanken i gruppen är också att
man ska skapa ett mervärde för
elever på andra kommunala skolor.
– Ungdomar som vill gå estet-
eller mediekurser inom ramen för
sitt individuella val ska få tillgång
till skolans faciliteter och kompetenser,
säger Matz Nilsson.
En invändning är att meritpoängssystemet
missgynnar den typen
av val. Samtidigt minskar det
individuella valet i GY 11.
– Jag tror att man till viss del
måste bortse från det rationella.
Alla ungdomar är inte stöpta i
samma form, säger Matz Nilsson.
– Där har vi en fördel gentemot
friskolorna. Gemensamt kan
vi erbjuda kurser som en enskild
skola inte kan, säger Ann-Sofi e
Nordh, intagnings- och planeringschef.
Oenigheten i gruppen gäller
sammansättningen av program
på den nya enheten. Agneta Nilsson,
rektor på Mediegymnasiet,
vill renodla kursutbudet inom estetik
eller media. Andra förordar
mer inslag av SP och NV. ☼
GY 11 >>
Teknikprogrammet
på en skola
– Jag tror att det är jätteviktigt
att man håller ihop Teknikprogrammet
och att teknikelever får
en egen identitet och känsla av
gemenskap, säger Gunilla Linton,
ordförande i arbetsgruppen
för TP.
Hon beskriver nya TP som ett spretigt
program. Man går från noll till
fem nationella inriktningar.
– Vi tror att TP måste vara ett
väldigt fl exibelt program. Eleverna
ska inte känna sig inlåsta. Det
måste vara brett, säger Gunilla
Linton.
Många teknikintresserade elever
väljer i dag andra program, till
exempel NV. Hur ökar man attraktionskraften?
– Ett sätt är att göra det möjligt
att i programfördjupningarna
hoppa mellan de olika inriktningarna.
Kanske borde det också
vara lättare att hoppa från NV till
TP. Det förutsätter ett samarbete
mellan skolorna, säger Gunilla
Linton.
TRE KLASSER
Gruppen är överens om att programmet
bör fi nnas på en skola.
– Om det blir som vi befarar
kommer det bara att bli tre klasser.
Det skulle ha blivit väldigt stökigt
att ha dem på olika skolor,
säger Gunilla Linton.
Däremot fi nns det olika uppfattningar
om var TP ska placeras.
– Elever som läser det fjärde
året ska kunna bli anställningsbara.
Det talar kanske för att programmet
ska ligga på en skola
med yrkesutbildningar, säger Gunilla
Linton.
– Kanske ska det fi nnas på en
skola med NV, eftersom vissa inriktningar
på TP ligger nära detta
program. Design- och medieinriktningarna
talar för en placering
på ett nytt kreativt centrum. ☼
4 5