Ådalen -31 - Marxistarkiv
Ådalen -31 - Marxistarkiv
Ådalen -31 - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5<br />
metoden att vältra över krisens bördor på det arbetande folkets axlar. Att slå igen fabrikerna var den<br />
första utvägen, då stockningarna inträdde i det ekonomiska livet. Men det räckte inte. Den växande<br />
armén svältande arbetslösa och korttidsarbetare, ruinerade småbrukare och avskedade tjänstemän<br />
var en mäktig och för de härskande ytterst farlig kraft. En brett lagd offensiv inleddes mot<br />
arbetarnas löner. Denna attack för att pressa ner lönerna var internationell. Men inte heller detta var<br />
tillräckligt. Det gällde för kapitalisterna att »öppna nya marknader» för att övervinna sitt eget<br />
systems fruktansvärda kris. De »nya marknaderna» var krig.<br />
Under år 1930-19<strong>31</strong> styrde också det internationella storkapitalet medvetet mot ett krigiskt överfall<br />
på Sovjetunionen, som befann sig mitt uppe i förverkligandet av den första femårsplanen. Denna<br />
plan hade till syfte att ge Sovjetunionen ett fast fundament av tungindustri samt att genomföra<br />
jordbrukets kollektivisering. I ett erövringståg mot Sovjetunionen och i förarbetet för ett sådant, d.<br />
v. s. militär upprustning, såg den internationella storfinansen ett medel att för en tid övervinna<br />
krisen. Med den dåvarande franska regeringen och generalstaben som drivande kraft fördes också<br />
krigsplanerna fram till randen av verklighet. Endast Sovjetunionens styrka och dess motåtgärder<br />
avvärjde den gången ett stort krig.<br />
Över hela det kapitalistiska Europa satte sig reaktionen på marsch i samband med den ekonomiska<br />
krisens utbrott. Flera av Europas stater var redan fascistiska våldsdiktaturer, såsom Italien,<br />
Jugoslavien, Bulgarien, Rumänien, Ungern, Polen och de baltiska randstaterna. Svart reaktion<br />
härskade även i Spanien och Portugal samt i Finland. På hösten 1930 bröt den tyska nazismen<br />
igenom. På sommaren samma år gick den finska reaktionen till attack för att avskaffa de rester av<br />
borgerlig demokrati som fanns kvar i landet.<br />
Den finska fascismen klädde sig i den s. k. Lapporörelsens gestalt. Fackföreningarna upplöstes, dess<br />
kassor beslagtogs, Folkets Hus brändes, våldsdåd mot enskilda medborgare hörde till ordningen för<br />
dagen. Lappomännen gick så långt att de med våld trängde in på riksdagsutskottens sammanträden<br />
och släpade bort en del av utskottens medlemmar. Den liberale förre finske presidenten Ståhlberg<br />
tillfångatogs och fördes med våld i bil över gränsen till Sovjetunionen.<br />
Sådana var några av de mera framträdande dragen i den politiska bilden i början av år 19<strong>31</strong>. Å ena<br />
sidan en snabbt tilltagande ekonomisk lågkonjunktur, fruktansvärt stigande arbetslöshetssiffror,<br />
ruinering av miljoner och åter miljoner småbönder, feberaktiga förberedelser för ett krig mot<br />
Sovjetunionen, fascistisering av Europa och en våldsam attack mot arbetarnas löner och<br />
levnadsstandard. Å andra sidan Sovjetunionen, som avslutat återuppbyggnadens period efter första<br />
världskrigets och interventionskrigens förödelse, och under 1920-talets sista år påbörjat det<br />
socialistiska, planmässiga nybygget. Sovjetunionens första femårsplan, som började 1928,<br />
betecknades av de borgerliga ekonomiska »vetenskapsmännen» och politikerna som en bluff, en<br />
fantasi, en lek med siffror, som saknade varje täckning i verkligheten. Denna femårsplan<br />
genomfördes på fyra år och redan i början av 19<strong>31</strong> hade de hånfulla och överlägsna flinen lagt sig<br />
och förbytts i hatfyllda och skrämda grimaser. Medan alla kapitalistiska länder brottades med<br />
sjunkande produktion och stigande arbetslöshet, växande fattigdom och masselände kunde<br />
sovjetfolken visa på snabbt stigande produktionssiffror och stigande levnadsstandard. I<br />
Sovjetunionen fanns ingen arbetslöshet. Tvärtom rådde där brist på arbetskraft.<br />
Det är mot denna internationella bakgrund vi måste se och bedöma händelserna i vårt eget land<br />
under 1930-talets första år.<br />
Den ekonomiska krisen bryter in över Sverige<br />
Sverige nåddes något senare än de flesta andra europeiska länder av den stora ekonomiska<br />
världskrisen. Men under senare delen av 1930 kom stagnationen. Fabrikernas tillverkningsvärde<br />
sjönk 1930 till 4.653 miljoner kronor mot 4.838 år 1929, för att sedan dala ner till 4.112 miljoner år