29.08.2013 Views

Ådalen -31 - Marxistarkiv

Ådalen -31 - Marxistarkiv

Ådalen -31 - Marxistarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

5<br />

metoden att vältra över krisens bördor på det arbetande folkets axlar. Att slå igen fabrikerna var den<br />

första utvägen, då stockningarna inträdde i det ekonomiska livet. Men det räckte inte. Den växande<br />

armén svältande arbetslösa och korttidsarbetare, ruinerade småbrukare och avskedade tjänstemän<br />

var en mäktig och för de härskande ytterst farlig kraft. En brett lagd offensiv inleddes mot<br />

arbetarnas löner. Denna attack för att pressa ner lönerna var internationell. Men inte heller detta var<br />

tillräckligt. Det gällde för kapitalisterna att »öppna nya marknader» för att övervinna sitt eget<br />

systems fruktansvärda kris. De »nya marknaderna» var krig.<br />

Under år 1930-19<strong>31</strong> styrde också det internationella storkapitalet medvetet mot ett krigiskt överfall<br />

på Sovjetunionen, som befann sig mitt uppe i förverkligandet av den första femårsplanen. Denna<br />

plan hade till syfte att ge Sovjetunionen ett fast fundament av tungindustri samt att genomföra<br />

jordbrukets kollektivisering. I ett erövringståg mot Sovjetunionen och i förarbetet för ett sådant, d.<br />

v. s. militär upprustning, såg den internationella storfinansen ett medel att för en tid övervinna<br />

krisen. Med den dåvarande franska regeringen och generalstaben som drivande kraft fördes också<br />

krigsplanerna fram till randen av verklighet. Endast Sovjetunionens styrka och dess motåtgärder<br />

avvärjde den gången ett stort krig.<br />

Över hela det kapitalistiska Europa satte sig reaktionen på marsch i samband med den ekonomiska<br />

krisens utbrott. Flera av Europas stater var redan fascistiska våldsdiktaturer, såsom Italien,<br />

Jugoslavien, Bulgarien, Rumänien, Ungern, Polen och de baltiska randstaterna. Svart reaktion<br />

härskade även i Spanien och Portugal samt i Finland. På hösten 1930 bröt den tyska nazismen<br />

igenom. På sommaren samma år gick den finska reaktionen till attack för att avskaffa de rester av<br />

borgerlig demokrati som fanns kvar i landet.<br />

Den finska fascismen klädde sig i den s. k. Lapporörelsens gestalt. Fackföreningarna upplöstes, dess<br />

kassor beslagtogs, Folkets Hus brändes, våldsdåd mot enskilda medborgare hörde till ordningen för<br />

dagen. Lappomännen gick så långt att de med våld trängde in på riksdagsutskottens sammanträden<br />

och släpade bort en del av utskottens medlemmar. Den liberale förre finske presidenten Ståhlberg<br />

tillfångatogs och fördes med våld i bil över gränsen till Sovjetunionen.<br />

Sådana var några av de mera framträdande dragen i den politiska bilden i början av år 19<strong>31</strong>. Å ena<br />

sidan en snabbt tilltagande ekonomisk lågkonjunktur, fruktansvärt stigande arbetslöshetssiffror,<br />

ruinering av miljoner och åter miljoner småbönder, feberaktiga förberedelser för ett krig mot<br />

Sovjetunionen, fascistisering av Europa och en våldsam attack mot arbetarnas löner och<br />

levnadsstandard. Å andra sidan Sovjetunionen, som avslutat återuppbyggnadens period efter första<br />

världskrigets och interventionskrigens förödelse, och under 1920-talets sista år påbörjat det<br />

socialistiska, planmässiga nybygget. Sovjetunionens första femårsplan, som började 1928,<br />

betecknades av de borgerliga ekonomiska »vetenskapsmännen» och politikerna som en bluff, en<br />

fantasi, en lek med siffror, som saknade varje täckning i verkligheten. Denna femårsplan<br />

genomfördes på fyra år och redan i början av 19<strong>31</strong> hade de hånfulla och överlägsna flinen lagt sig<br />

och förbytts i hatfyllda och skrämda grimaser. Medan alla kapitalistiska länder brottades med<br />

sjunkande produktion och stigande arbetslöshet, växande fattigdom och masselände kunde<br />

sovjetfolken visa på snabbt stigande produktionssiffror och stigande levnadsstandard. I<br />

Sovjetunionen fanns ingen arbetslöshet. Tvärtom rådde där brist på arbetskraft.<br />

Det är mot denna internationella bakgrund vi måste se och bedöma händelserna i vårt eget land<br />

under 1930-talets första år.<br />

Den ekonomiska krisen bryter in över Sverige<br />

Sverige nåddes något senare än de flesta andra europeiska länder av den stora ekonomiska<br />

världskrisen. Men under senare delen av 1930 kom stagnationen. Fabrikernas tillverkningsvärde<br />

sjönk 1930 till 4.653 miljoner kronor mot 4.838 år 1929, för att sedan dala ner till 4.112 miljoner år

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!