30.08.2013 Views

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

alla världsbilder <strong>och</strong> kunskapssystem, kanske<br />

i synnerhet de som ter sig mest neutrala <strong>och</strong><br />

objektiva.<br />

De etnobiologiska forskarna tar fram folkliga<br />

kunskaper, modeller, sätt att se<br />

på naturen. Kunskapen om<br />

växter <strong>och</strong> djur i relation till<br />

exempelvis arbetsliv, kosthåll,<br />

landskap, årstider, botande är<br />

alltså <strong>det</strong> som är -biologi i begreppet.<br />

Det handlar ofta om<br />

<strong>det</strong> förindustriella samhället<br />

eller om så kallad tyst kunskap<br />

om naturen hos människor som i större eller<br />

mindre grad lever på att bruka naturen.<br />

Det ska alltså verkligen understrykas att etnobiologin<br />

inte handlar om etnicitet som <strong>det</strong><br />

ibland används i en modern bemärkelse, för<br />

att beskriva någon form av åtskillnad <strong>och</strong> relationer<br />

mellan grupper som kan uppstå genom<br />

migration eller andra sociala processer, <strong>och</strong> där<br />

de som är migranter <strong>och</strong> i minoritet lätt blir beskrivna<br />

som mer etniska än andra.<br />

Om möjligt ännu viktigare är <strong>det</strong> att slå fast<br />

att sammanställningen inte handlar om biologi<br />

i relation till etnicitet i bemärkelsen att <strong>det</strong><br />

skulle handla om etniska gruppers biologi, <strong>det</strong><br />

vill säga någon form av rasbiologi. Det handlar<br />

om den helt annorlunda uppgiften att lyfta fram<br />

ett kulturrelativistiskt sätt att se naturen, att<br />

undersöka vad naturen på olika sätt kan betyda<br />

bortom en mer eller mindre etablerad <strong>natursyn</strong>.<br />

Det är i <strong>det</strong>ta angelägna projekt som etnologer<br />

<strong>och</strong> andra samhällsforskare inriktade på den<br />

13<br />

När vi inte längre förknippar<br />

natur med äkthet <strong>och</strong> frånvaro<br />

av mänsklig påverkan<br />

försvinner en gräns <strong>och</strong> en<br />

begränsning, <strong>och</strong> natur kan<br />

finnas överallt.<br />

etniska <strong>och</strong> kulturella mångfald som följt med<br />

migrationen i <strong>det</strong> moderna samhället kan möta<br />

de biologer <strong>och</strong> etnologer som vill undersöka<br />

biologins kunskapsområden från en kulturrelativistisk<br />

utgångspunkt. Det kan<br />

exempelvis, som här, handla<br />

om hur gamla <strong>och</strong> nya svenskar<br />

ser på <strong>och</strong> använder natur <strong>och</strong><br />

landskap, dessas betydelse för<br />

dem <strong>och</strong> hur <strong>det</strong>ta på olika sätt<br />

varierar i tid, rum <strong>och</strong> social<br />

miljö.<br />

När man forskar om internationell<br />

migration <strong>och</strong> etnicitet handlar <strong>det</strong><br />

aldrig bara om vad själva bakgrunden betyder,<br />

utan också i minst lika hög grad om de erfarenheter<br />

<strong>det</strong> innebär att vara ny i ett land <strong>och</strong> hur<br />

livet där man nu lever ser ut, exempelvis med<br />

avseende på social <strong>och</strong> ekonomisk situation.<br />

Det handlar alltså inte om att fixera människor<br />

i etniska kategorier. Däremot kan begreppet<br />

etno- i exempelvis etnobiologi eller etnologi<br />

vara fruktbart för att visa att <strong>det</strong> finns andra<br />

kunskapssystem <strong>och</strong> sätt att uppfatta verkligheten<br />

utanför majoritetens eller experternas<br />

dominerande system. Det är också ett sätt att,<br />

som också görs i denna bok, hålla fram <strong>och</strong> påminna<br />

om att <strong>det</strong> finns etno-dimensioner, kulturella<br />

dimensioner, också i de förhållningssätt<br />

som ”svensk-svenskar”, forskare, politiker <strong>och</strong><br />

andra offentliga instanser har till naturen (jfr.<br />

Christian Richettes artikel).<br />

När ett begrepp som etnobiologi som här<br />

förekommer i ett sammanhang som handlar

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!