Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

komplicerad och innehållsrik innebörd. Hur ser
de många olika nya grupperna av svenskar på
naturen? Vad är och vad betyder natur för dem?
Hur använder och vill man an-
vända den?
Människans sätt att se på
naturen spelar en viktig roll för
hur den nyttjas. Det finns dock
relativt lite material som berättar
om den enskilda människans
natursyn, historiskt och i
dag. Detta gäller inte minst de olika synsätt som
nya svenskar har med sig från sina hemländer
och kulturer.
Malmö Museers verksamhetsidé bygger på
tvärvetenskapligt arbete med folkbildande frågor
och viljan att på ett öppet och engagerat sätt
skapa mötesplatser. Vi såg det därför som angeläget
att initiera en samtidsdokumentation som
fokuserade på temat natursyn. Vi ville också se
på vilka sätt naturen är och skulle kunna vara
en mötesplats för olika grupper av människor
i samhället. Detta var upprinnelsen till dokumentationsprojektet
Naturen som mötesplats
som genomfördes år 2002.
Till projektet bjöd vi in kvinnor från Rosengård,
ett miljonprogramsområde i Malmö med
hög andel boende med invandrarbakgrund. Vi
ville lyfta fram kvinnors erfarenheter och kunskaper
och därigenom motverka att män får ett
tolkningsföreträde i frågor som tar upp samhällsproblem,
politik och förslag till lösningar av
problem. Via föreningar, andra kvinnonätverk,
61
Hur ska ett museum
fungera i ett samhälle där
en stor del av befolkningen
inte delar det traditionellt
svenska kulturarvet?
Komvux och abf deltog cirka hundra kvinnor
och några män. De kom ursprungligen från
bland annat Iran, Irak, Afghanistan, Kosovo och
Libanon.
I projektet ville vi integrera
olika ämnesområden och därför
ingick etnologer, humanekologer,
fotografer, en biolog och
en ekolog. Genom att använda
oss av idéer från olika kompetenser
och ämnen samlade vi
frågor och samtalspunkter som utgick från såväl
ekologi som etnologi. Vi ville se om naturen,
med dialogen och upplevelsen i centrum, kunde
inspirera till kunskaps- och erfarenhetsutbyte
mellan projektgruppen och deltagarna. Därför
åkte vi på exkursioner till platser som skulle
överraska, väcka nya frågor och visa på de kontraster
som finns i kulturlandskapet. Med oss
fanns exkursionsledarna som mer hade som
uppgift att vara samtalsledare än ”guider.”
För att skapa goda förutsättningar för dialog
och samtal var det viktigt att bjuda in deltagarna
att själva dokumentera med hjälp av engångskameror
och egna deltagarobservationer. Under
dokumentationsarbetet använde vi oss även av
traditionella etnologiska metoder, såsom intervjuer
och fotografering utförda av museets
personal. Före och efter samtliga exkursioner
genomfördes workshops med samtal och bearbetning
av material.
En hundra år gammal anlagd park, bestående
av våtmark, skog och äng, med avsikt att ge en
känsla av vild natur var första målet för exkur-