Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

om dagens av migration och mångfald präglade
samhälle är det förklarligt om misstänksamhet
uppstår inför begreppen. Förhoppningsvis är en
del av dessa frågetecken undanröjda med ovanstående
klargöranden. Håkan Tunòn förklarar
mer i sin artikel om begreppet, och även Christian
Richette och Kelvin Ekeland reflekterar i
sina artiklar över vad etnobiologin står för.
Symposiet ”Migration, kultur, biologi” präglades
alltså av en vilja att undersöka hur likartade
begrepp används i de kulturella respektive
naturvetenskapliga traditionerna. Vilka är implikationerna
för kunskapssyn och ideologi när
man talar om invandrade arter i förhållande till
när man talar om invandrande människor? I biologins
värld förekommer, eller har förekommit,
ett språkbruk som handlar om främmande arter,
naturaliserade arter, begrepp som kulturvetare i
sin värld ser som belastade. Kulturvetare och
biologer använder ibland likartade begrepp och
lånar ofta begrepp och metaforer från varandra.
Men vi använder också begreppen på väldigt
olika sätt, ja kanske ibland för att visa på diametralt
motsatta saker.
De båda begreppen biologisk mångfald och
kulturell mångfald är ett exempel på hur samhällsvetare
och humanister lånat ett begrepp
från naturvetenskapen. Det är begrepp som båda
ligger i tiden och är laddade med positiva konnotationer.
Därför väcker de kanske mindre frågetecken,
och orsakar inte den misstänksamhet
som sammanställningen etnobiologi kan göra.
De två mångfaldsbegreppen har gemensamt
att de används i forskning och utredningsverk-
14
samhet. Mångfaldsbegreppet kan användas i de
olika vetenskapernas sätt att beskriva och utvärdera
strukturer och situationer. Gemensamt för
båda begreppen är också att de är ideologiska
och används för att täcka in normer och politiska
mål. De tillhör dock två helt olika sfärer,
och det är därför olyckligt om de förväxlas.
Det finns ändå stora likheter i hur de används.
I naturen är mångfald och variation något som
kan ge flexibilitet, överlevnadsvärde och uthållighet
åt en miljö eller ett ekosystem. Liknande
argument kan förekomma i frågor om kulturell
mångfald. Man kan ofta se argument som går ut
på att ett samhälle eller en organisation stärks av
att där finns en mängd erfarenheter och förhållningssätt
som bör tas tillvara för att gynna en
positiv utveckling och ge en ökad beredskap att
möta framtiden.
Man ska självklart hörsamma argumentet
att människors olika typer av kunskaper och
erfarenheter ska tas till vara och respekteras,
något som ovedersägligen kan komma samhället
och dess organisationer till nytta. Men det är
inte ointressant att konstatera hur argumenten
ibland inordnas i en ram som har likheter med
biologistiska och darwinistiska tankegångar och
att det tillskriver människor sitt värde i systemet
just i kraft av att de tillhandahåller variation.
Att personer med utländsk bakgrund kan
uppleva svårigheter på arbetsmarknaden kan till
viss del förklaras med rasism och diskriminering
av direkt eller indirekt slag. Ett kulturellt mångfaldsargument
får inte låsa fast människor i kategorier
inom vilka de får sitt värde som repre-