Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

ETNOBIOLOGI I NORDISKA MUSEET Christian Richette Arkivchef, Nordiska museet Det samlande begreppet etnobiologi omfattar ett intressant tvärvetenskapligt forskningsområde. För etnologer och kulturhistoriker har det etnobiologiska fältet i praktiken sedan länge varit i fokus, även om just begreppet etnobiologi inte tidigare använts i någon nämnvärd omfattning. De grundläggande mentala kategorier och klassifikationer, så kallade taxonomier, som människan skapar för att ordna och förstå den värld som omger henne har gett upphov till grundläggande filosofiska frågeställningar. För kulturforskarna är frågan hur människor förstår sig själva i relation till sin omgivning, och hur de hanterar den, är av central betydelse. Idéhistorikern Robert Lenoble konstaterar i sin studie över natursynen genom historien: ”vi har alltid betraktat Naturen, men den har aldrig varit densamma” och menar därmed att vår syn på naturen förändrats under historien (Lenoble 1969). Under lång tid frågade man sig också om det finns ett klart och entydigt samband mellan 88 det vi observerar i verkligheten och de begrepp som vi utifrån dessa observationer skapar. Om våra mentala kategorier helt enkelt är reflexer av verkligheten, eller om föremål och begrepp är så pass skilda åt att det inte finns något som helst samband dem emellan och att begreppen därför skapas helt oberoende av verkligheten. Denna diskussion avlöstes av ett synsätt som via Kant kom att bli det konstruktivistiska perspektiv, som vi i dag känner igen oss i och som givetvis har betydelse för hur vi både betraktar, nyttjar och påverkar naturen. De klassifikationer som vi skapar är givetvis också kulturbundna. Michel Foucault återger ett kinesiskt klassifikationssystem för djur där indelningen bland annat ser ut på följande sätt: de som tillhör kejsaren, balsamerade, tämjda, digrisar …(Foucault 1966). Detta äldre kinesiska sätt att indela djur i olika klasser känns främmande och mycket annorlunda för oss i dag, fostrade som vi är med det binominala klassifi-
kationssystem som Carl von Linné skapade på 1700-talet. Ett system som går ut på att på att ge två namn till alla levande varelser och där till exempel människan får heta Homo Sapiens. Men för kulturforskarna gäller inte frågan om vilket system som är det rätta, om det så vore det på genetiska koder uppbyggda Polimerase Chain Reaction. I stället innebär det konstruktivistiska perspektivet ett intresse för hur de mentala kategorierna och taxonomierna skapas i mötet med den värld som finns runt omkring oss och då inte minst med beaktande av den kulturella mångfald som vi kan konstatera finns i dag. Det vore förstås frestande att tänka sig möjligheten att vi med hjälp av ett enda system skulle kunna klassificera och förstå hela världen. För kulturforskare har begreppet etnobiologi framförallt två fördelar. Med förleden ”etno” markerar man ett mer neutralt och hanterbart perspektiv än med det oftast tidigare använda begreppet ”folklig”, en term som är allt för belastad med en värderande och hierarkiserande betydelse. Med ett uttryck som ”folkliga föreställningar” har man ofta betraktat dessa som irrationella och ologiska, ibland till och med det vidskepliga, och ställt det mot det vetenskapliga, moderna och logiska. Ett förhållningssätt som Lévi-Strauss i La pensée sauvage (1962) påpekat är orimligt. De tankemodeller som 89 Som kulturforskare måste vi utgå från att även de vetenskapliga modellerna av naturen är etnobiologiska, det vill säga kulturella och historiska konstruktioner. vi gärna föreställer oss vara av en enklare och ”primitivare” logik visar sig vara minst lika sofistikerade som de västerländska vetenskapliga modellerna. Antropologen R.B. Fox noterade att ett pygméfolk på Filippi- nerna kunde namnge minst 450 växtsorter, 75 fågelarter och mycket annat i deras omgivning. Det finns helt enkelt inte någon fundamental skillnad i sättet att tänka betonar Lévi- Strauss. Uppfattningen om att det finns modeller som är enklare än andra hänger ihop med föreställningen om ”primitiva folkslag” och deras sätt att tänka, en seglivad föreställning som framträdde i evolutionismens fotspår. Med begreppet folklig riskerar vi också att på samma sätt betrakta de vardagliga tankemönstren som finns i dag, som ofullständiga och rudimentära. Som kulturforskare måste vi utgå från att även de vetenskapliga modellerna av naturen är etnobiologiska, det vill säga kulturella och historiska konstruktioner. Skillnaden är egentligen bara den att vetenskapens modeller utgår från en annan position inom det regelverk som styr olika framställningar och åtnjuter därmed ett tolkningsföreträde som inte de vardagliga modellerna har (Foucault 1971). En annan fara med ett begrepp som folkligt är också att det uppfattas som betecknande något som är genuint och autentiskt. Som om så kallade vanliga människor skulle vara mer öppenhjärtiga och genomskinliga. Även det är
Page 1 and 2:
Friluftsliv och natursyn i det mån
Page 3:
INNEHÅLL Förord 5 Om meningen med
Page 6 and 7:
kussion kring dessa frågor kan nat
Page 8 and 9:
fall inte går längre än några
Page 10 and 11:
kanske istället naturen kunna bli
Page 12 and 13:
och natur kan finnas överallt. Fö
Page 14 and 15:
om dagens av migration och mångfal
Page 16 and 17:
efterlängtat evenemang för många
Page 18:
tering som han arbetar med för Nat
Page 22 and 23:
personer som är utrikes födda res
Page 24 and 25:
Somalier däremot är ett exempel p
Page 26:
skrivningar av det främmande, kons
Page 29 and 30:
hade varit elever vid båtbyggarlin
Page 31:
transporter. Nu hade de jämfört h
Page 34 and 35:
liksom mängden utövare av borgerl
Page 36 and 37: Dessa frågor är knappast lätta a
Page 38: uppgifter om landets utseende. Geol
Page 41 and 42: hage; en stadsbo från det myllrand
Page 43 and 44: månen och stjärnorna och bergen o
Page 45: värderingar finns det än större
Page 48 and 49: Skåne under en längre tid arbetat
Page 51 and 52: ALLEMANSRÄTT I SJÄLEN Annick Sjö
Page 53 and 54: med alla småttingar i galonbyxor s
Page 56 and 57: SINNLIGHET I NATUREN Åke Daun Prof
Page 58: • Utan kunskap om skogen, utan k
Page 61 and 62: komplicerad och innehållsrik inneb
Page 63 and 64: halter av tungmetaller i marken. De
Page 65: som museer närmar sig och fokusera
Page 68 and 69: (Müller 1999). Även midnattssol o
Page 70: ningen av tillgången på områden
Page 73 and 74: hade den förändrats till att bli
Page 75 and 76: Lagändringen har dock inneburit at
Page 77: att fuska än den andra. Det finns
Page 80 and 81: olika ursprungsbefolkningar runtom
Page 83 and 84: INTE UTAN FÄBODARNA Kelvin Ekeland
Page 85 and 86: De växter djuren betar på olika s
Page 90 and 91: en inställning som rimmar illa med
Page 93 and 94: NATURLIGA MÖTEN Emil Plisch Statsv
Page 95 and 96: anledningarna till att vistas i nat
Page 97: utbilda guider till den tätortsnä
Page 100 and 101: Foltz, Richard C., Frederick M. Den
Page 102 and 103: Statistiska centralbyrån (scb) htt
show all

Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?