Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
Mångnatur Friluftsliv och natursyn i det ... - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
lingsmetoder <strong>och</strong> medicinalväxter diskuterades<br />
under exkursioner i <strong>det</strong> omgivande naturlandskapet,<br />
ett landskap som också inbegrep delar av<br />
stadens mer eller mindre grönskande platser.<br />
Kulturgeografen Dieter Müller skriver om en<br />
grupp immigranter för vilka naturen fungerar<br />
som ett av de främsta motiven för att komma<br />
till Sverige (men som, kan <strong>det</strong> tilläggas, alltmer<br />
kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare).<br />
För tyskar är <strong>det</strong> skogar, sjöar, älgar <strong>och</strong><br />
”Europas sista vildmark” i norra Sverige som<br />
lockar. Flertalet hamnar dock i Småland, ofta<br />
via inköp av ett fritidshus, <strong>och</strong> man kan se att<br />
<strong>det</strong> svenska drömlandskap som de populära filmerna<br />
om Astrids Lindgrens Emil har skapat, är<br />
något som lockar <strong>och</strong> berör många tyskar.<br />
Rättssociologen Lars Ericsson reflekterar kring<br />
allemansrätten, en sedvana <strong>och</strong> tradition som<br />
för att kunna förstås <strong>och</strong> efterlevas utan kritik<br />
nästan förutsätter att man socialiseras in i den<br />
sedan barnsben. Införståddheten i vad som är<br />
rätt beteende har gett upphov till otaliga historier<br />
om ”utlänningar” som beter sig galet i den<br />
svenska naturen. Gränsdragningar <strong>och</strong> farhågor<br />
tydliggörs av de upplevda hoten, främst från<br />
europeiska turister, <strong>och</strong> berättelserna kan få<br />
främlingsfientliga drag.<br />
Boken avslutas med ett block av flera korta<br />
artiklar om kunskapsfrågor <strong>och</strong> varierande<br />
metoder för kunskapsinhämtning. Här vidgar<br />
sig perspektivet mot exempelvis kulturarv, etnobiologi<br />
<strong>och</strong> historiska perspektiv. Det gäller<br />
bland annat arkiv- <strong>och</strong> dokumentationsfrågor<br />
kring synen på, <strong>och</strong> kunskapen om, naturen i<br />
17<br />
olika minoritetssfärer, eller hur biologiska <strong>och</strong><br />
botaniska fenomen kan dokumenteras ur ett<br />
kulturellt mångfaldsperspektiv.<br />
Håkan Tunòn, som är kemist <strong>och</strong> farmakolog<br />
med inriktning på natursubstanser, förklarar<br />
<strong>det</strong> etnobiologiska forskningsfältet. Migranter<br />
har i alla tider fört med sig nya växter, djur <strong>och</strong><br />
odlingsmetoder. Detta är intressant för etnobiologen<br />
som studerar hur en befolkning traditionellt<br />
nyttjar de lokala naturresurserna – men<br />
också hur nyttjan<strong>det</strong> förändras.<br />
Landskapshistorikern Kelvin Ekeland behandlar<br />
ett ämne som uppmanar oss att inte bortse<br />
från <strong>det</strong> vi i förstone kan uppfatta som föråldrat,<br />
marginaliserat, främmande, exotiskt eller för<br />
mycket av en särlösning. Genom att skriva om<br />
den norrländska fäboden vill han visa hur lätt<br />
allt ignoreras som stör storsamhällets enhetliga<br />
lösningar. Ekeland funderar över mångfald, minoriteter,<br />
<strong>och</strong> dessas roll i lokal utveckling av<br />
den kunskap <strong>och</strong> kompetens som behövs för<br />
samhällets överlevnad.<br />
Arkivchefen vid Nordiska museet, Christian<br />
Richette, berättar om hur man i folkminnesarkiven<br />
alltid har intresserat sig för människans förhållande<br />
till naturen. Arkivens kulturhistoriska<br />
material tillåter nyläsningar <strong>och</strong> kan på så sätt<br />
kommentera aktualiteter. Insamlingen fortsätter,<br />
men vad gäller material om den kulturella<br />
mångfalden i förhållande till naturen finns <strong>det</strong><br />
kunskapsluckor.<br />
Till sist följer en nyskriven artikel av Emil<br />
Plisch, statsvetare från Mångkulturellt centrum.<br />
Det är en första rapport från en kunskapsinven-
Change language