pdf 3,6 MB - Naturvårdsverket

senare beror naturligtvis på att lavar och svampar i ringa utsträckning förekommer
i sötvattensmiljöer. Möjligen är hotbilden när det gäller kärlväxter
underskattad med tanke på vad som i övrigt är känt (se nedan). Ändrad markanvändning
är av mycket stor betydelse för många växters och djurs tillbakagång
i Sverige. Denna faktor samspelar på olika sätt med föroreningarnas
effekter. Både igenväxning till följd av utebliven hävd och tillförsel av näring
kan leda till likartade effekter och därmed förstärka varandras negativa effekter
på olika organismer. Minskad intensitet i hävd (främst slåtter eller bete)
ökar känsligheten för atmosfäriskt nedfall av kväve. Stora skördeuttag i t ex
skogsbruket ökar känsligheten för försurande nedfall.
Landstudien redovisade även hot mot arter i våtmarker och fjällen.
Luftföroreningar anges som hot i dessa miljöer endast mot ett fåtal arter
(3 hotade och 7 övriga rödlistade arter i våtmarker, av dessa 10 utgörs 7 av
ryggradslösa djur; 1 art anses hotad och 3 övriga är rödlistade i fjällen av denna
faktor) (Bernes, 1994).
*
FIGUR 11.1
Klockgentiana (Gentiana pneumonanthe), en art som hotas av såväl igenväxning som kvävetillförsel
och försurning (till vänster).
Den även internationellt mycket sällsynta alkonblåvingen (Maculinea alcon) har i Sverige
klockgentiana som enda värdväxt (till höger).
[ 167 ]
FOTO: HÅKAN PLEIJEL