pdf 3,6 MB - Naturvårdsverket
pdf 3,6 MB - Naturvårdsverket
pdf 3,6 MB - Naturvårdsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tolkningar av resultat och osäkerheter<br />
Osäkerheter i beräkningar av kritiska belastningar och överskridande kan i<br />
princip hänföras till följande fyra huvudkomponenter:<br />
1. Osäkerheter i de parametrar som ingår i beräkningen<br />
2. Osäkerheter i uppskattningen av nedfallet<br />
3. Osäkerheter i parametrarnas representativitet och<br />
4. Osäkerheter i beräkningens grundläggande principer,<br />
t ex val av kemiskt kriterium och kritiskt kemiskt värde.<br />
Effekten av dessa olika komponenter har undersökts vid Lunds universitet<br />
(Barkman, 1998; Barkman & Alveteg, 2001). Osäkerheter i beräkningsparametrarna<br />
och i representativiteten bedöms ha den största betydelsen för<br />
resultaten i Sverige. Enbart representativitetsproblemet uppskattas stå för<br />
hälften av den totala osäkerheten. I princip är provtagningen representativ<br />
för ett område om vi har minst 50 punkter inom enheten. Detta betyder att<br />
vi i Sverige har något för få provpunkter över landet för att kunna beskriva<br />
tillståndet i 50 x 50 km-rutor på ett tillfredställande sätt, och att 1 883 insamlingspunkter<br />
inte är tillräckligt för att fånga variationen i den svenska skogsmiljön.<br />
Grovt sett skulle antalet provpunkter behöva fördubblas. Länsvisa<br />
undersökningar i Värmlands, Örebro, Jönköpings, Gävleborgs och Älvsborgs<br />
län med en avsevärt större provtäthet tyder på att det faktiska överskridandet<br />
år 1997 var ca 32 %, jämfört med 29 % för standardberäkningen. Dock bör<br />
man betänka att Sverige hör till de länder som har det bästa dataunderlaget i<br />
hela Europa.<br />
Beräkningen av överskridandet av kritisk belastning i denna rapport baseras<br />
på nationella depositionsdata. I samband med förhandlingarna om Göteborgsprotokollet<br />
redovisades olika utsläppsscenarier för försurande ämnen i<br />
Europa framtagna av IIASA. I det scenario som låg till grund för det slutliga<br />
protokollet utnyttjades depositionsdata från EMEP. Här angavs överskridandet<br />
år 2010 för svensk naturmiljö, skogsmark och sjöar sammanvägt, till 4 %<br />
av arealen. Detta kan jämföras med uppskattningen i denna rapport till 14 %<br />
för skogsmark och ca 10 % för sjöar (se kapitel 7). Det lägre överskridandet<br />
för IIASAs analyser beror på att man använt EMEP:s medeldeposition för<br />
rutor om 150 x 150 km som är lägre än den lokalspecifika deposition som<br />
använts här.<br />
[76]
Change language