pdf 3,6 MB - Naturvårdsverket

More documents

Recommendations

Info

Rörvik Underlagsdata och metodik Nedfall mäts i Sverige i olika övervakningsnät, se figur 3.3. I det internationella nätverket inom EMEP, mäts lufthalter av svavel- och kväveföreningar samt nederbördshalter av sulfat, nitrat, ammonium, pH, klorid och baskatjoner med dygnsupplösning på fem svenska stationer. Månadsvisa nederbördshalter av sulfat, nitrat, ammonium, pH, klorid och baskatjoner mäts i den nationella miljöövervakningen på ett 30-tal platser och det våta nedfallet beräknas. Nedfall under skog, krondropp, vilket utgör underlag för att bestämma totaldepositionen, mäts månadsvis på ca 100 skogliga övervakningsytor inom ramen för mätningar åt länsstyrelser, luftvårdsförbund och skogsvårdsstyrelser. Parallellt med krondroppet mäts nederbörden på öppet fält. Dessutom mäts lufthalter av SO 2, NO 2, och O 3 månadsvis, både i anslut- EMEP-nätet Nederbördskemiska nätet Bredkälen * Vavihill FIGUR 3.3 Esrange Aspvreten Sandnäset Tandövala Ammarnäs Djursvallen Nedre Bredkälen Abisko Esrange Pålkem Reivo Docksta Stormyran Jädraås Rickleå Forshult Ryda Kungsgård Kindlahöjden Tyresta Sjöängen Granan Aspvreten Gårdsjön Svartedalen Norra Kvill Gotska Sandön Boa Berg Aneboda Nore/Maistre Vavihill Sännen Arup Krondroppsnätet Kartor över mätstationer inom den nationella och regionala miljöövervakningen i Sverige. [33]
ning till många krondroppsytor och till mätstationerna inom nederbördskemiska nätet. För närvarande utnyttjas data från såväl EMEP som den nationella miljöövervakningen för beräkningar med MATCH-Sverigemodellen av svavel och kväve i svensk bakgrundsluft. Se figur 3.3. Resultaten från mätningarna ger en uppfattning om vilka nedfallsmängder som förekommer och hur de varierar över landet. Den våta depositionen är väl kvantifierad över Sverige. Det är dock inte möjligt att utifrån enbart mätningar kvantifiera det totala (våta och torra) nedfallet av svavel, kväve och baskatjoner över ekosystemen. Modeller behövs som komplement för att uppskatta torrdepositionen. Våtdepositionen och torrdepositionen bestäms ofta var för sig, vare sig man mäter eller beräknar. Svavel- och kvävedeposition för det europeiska åtgärdsarbetet och för nationella beräkningar För det europeiska åtgärdsarbetet används EMEP-modellens depositionsdata beräknade i ett nät över Europa med rutstorleken 150 x 150 km (EMEP/ MSC-W, 1998) och under det senaste året även med 50 x 50 km-rutor. Den stora fördelen med att använda depositionsdata från EMEP-modellen är att de ger enhetligt framtagna data över hela Europa och särskilt att de har en återkoppling till utsläppskällorna. Nackdelen är att den storskaliga beräkningen inte förmår att ta hänsyn till lokala depositionsvariationer, till exempel till olika typer av markanvändning. För att kartera depositionen över Sverige till beräkningar av överskridande av kritisk belastning har därför en mer finskalig metodik, 11 x 11 km, utarbetats som tar hänsyn till olika markanvändning inom rutan; öppna fält och sjöytor samt olika typer av skog. MATCH-Sverigemodellen är anpassad att beräkna såväl ekosystem-specifik deposition som totaldeposition till en ruta. De storskaliga beräkningarna utnyttjar endast ett depositionsvärde till en 150 x 150 km ruta med en fördelning av kritiska belastningsgränser. De mer finskaliga depositionsdata som används för nationella kartor och som tar hänsyn till olika deposition vid olika markanvändning ger därmed en variation i depositionsdata och kommer därför att ge större överskridande och överskridanden över större arealer än vad de europeiska beräkningarna med IIASAmodellen, se vidare kapitel 7. [34]
Page 1 and 2: Kritisk belastning för svavel och
Page 3 and 4: MILJÖANALYSAVDELNINGEN Miljöeffek
Page 5 and 6: Innehåll Förord . . . . . . . . .
Page 7 and 8: Från projektområdet ”Försurand
Page 9 and 10: o, Halland, Kronoberg och Blekinge.
Page 11 and 12: Summary In the beginning of the 198
Page 13 and 14: The exceedance is greatest in the s
Page 15 and 16: Under 1980-talets andra hälft utve
Page 17 and 18: En viss förbättring av försurnin
Page 19 and 20: Politisk nivå Europeisk vetenskapl
Page 21 and 22: lemen att jämföra effekten av kv
Page 23 and 24: 2001). Resultaten redovisas huvudsa
Page 25 and 26: * Utsläpp till luft EMEPmodellen D
Page 27 and 28: Inför förhandlingarna om Götebor
Page 29 and 30: 3. Nationella dataunderlag för kar
Page 31 and 32: iksinventering till användning. Da
Page 33: ortskarteringen har upprättas vid
Page 37 and 38: * storlek. En mer detaljerad beskri
Page 39 and 40: Referenser Bernes C (1996): Sura oc
Page 41 and 42: I optimeringsprocessen måste förs
Page 43 and 44: för skogsmark för att belysa hur
Page 45 and 46: ska utredas. Återhämtning och åt
Page 47 and 48: Långsiktighet - hållbar utvecklin
Page 49 and 50: EKV 1 indikatorerna i respektive ek
Page 51 and 52: EKV 4 EKV 5 EKV 6 EKV 7 EKV 8 EKV 9
Page 53 and 54: Posch M, de Smet P A M, Hettelingh
Page 55 and 56: * ner man sällan så höga pH-vär
Page 57 and 58: Metoder för att beskriva försurni
Page 59 and 60: äger rum i marklösningen och blan
Page 61 and 62: Vid beräkningen av överskridandet
Page 63 and 64: aler. Härigenom skiljer sig PROFIL
Page 65 and 66: ande kvävemängden utlakas. Hur pr
Page 67 and 68: En uppdatering av den svenska datab
Page 69 and 70: sedimentjordar över korta avstånd
Page 71 and 72: Baskatjondeposition, som också är
Page 73 and 74: högsta värdena. Alla rutor där m
Page 75 and 76: det på sikt kommer att försvinna
Page 77 and 78: Tolkningar av resultat och osäkerh
Page 79 and 80: Här krävs både mer grundläggand
Page 81 and 82: Troedsson T (1985): Sensitivity of
Page 83 and 84: Intervallet speglar skillnaden mell
Page 85 and 86:
Försurningsskador av mer långsikt
Page 87 and 88:
EKV 2 EKV 3 utlakningen av ANC frå
Page 89 and 90:
1-r = andelen fastmark i avrinnings
Page 91 and 92:
Det senare antagandet kan orsaka at
Page 93 and 94:
år. I ett europeiskt perspektiv vi
Page 95 and 96:
* F A K T A R U T A Beräkning av k
Page 97 and 98:
* FIGUR 6.3 Överskridande, SSWC 95
Page 99 and 100:
1980 1990 Överskridande 95-percent
Page 101 and 102:
EKV 6 Länsvisa beräkningar Beräk
Page 103 and 104:
Osäkerheter Beräkning av kritisk
Page 105 and 106:
Det blir i framtiden allt viktigare
Page 107 and 108:
Skjelkvåle B L, Mannio J, Wilander
Page 109 and 110:
eräknats för andra ekosystem än
Page 111 and 112:
Procent 100 80 60 40 20 * 0 0 200 4
Page 113 and 114:
EKV 1 TABELL 7.1 Kritisk belastning
Page 115 and 116:
CL max (N) summan av dessa, vilket
Page 117 and 118:
1980 1990 [ 116 ] Överskridande 95
Page 119 and 120:
En nackdel med metod A är att det
Page 121 and 122:
Minskningen av svavel- och kvävede
Page 123 and 124:
En annan fråga har att göra med t
Page 125 and 126:
Påverkan på skogsmarken Sedan ist
Page 127 and 128:
EKV 1 samt örter som mjölkört, e
Page 129 and 130:
kritisk nivå. Det första kriterie
Page 131 and 132:
EKV 4 EKV 5 immobilisering i mark i
Page 133 and 134:
Kritisk utlakning av kväve Vid ber
Page 135 and 136:
eräkningsgången i PROFILE där tr
Page 137 and 138:
* ningsproblemet i skog kommer sål
Page 139 and 140:
Referenser Bertills U & Näsholm T
Page 141 and 142:
9. Kritiska nivåer för direkteffe
Page 143 and 144:
platser med höga SO 2-halter sker
Page 145 and 146:
ande av Konventionen om gränsöver
Page 147 and 148:
Med Sverige-modellen (MATCH), som b
Page 149 and 150:
Pleijel H (red) (1999): Marknära o
Page 151 and 152:
Konventionen om långväga gränsö
Page 153 and 154:
ECE, 1999). De allra största minsk
Page 155 and 156:
under basåret 1990 (Amann, 1999b).
Page 157 and 158:
a b [ 156 ] 10 Procent - 0 8 0 - 1
Page 159 and 160:
Andra internationella avtal Någon
Page 161 and 162:
* F A K T A R U T A Exempel på bes
Page 163 and 164:
jordbruksgrödor. De sammanlagda å
Page 165 and 166:
Jonson J, Tarrason L, Bartnicki J (
Page 167 and 168:
Från ett funktionellt perspektiv,
Page 169 and 170:
I detta kapitel berörs fortsättni
Page 171 and 172:
ningar. En rödlistad sådan art ä
Page 173 and 174:
FOTO: HÅKAN PLEIJEL FOTO: HÅKAN P
Page 175 and 176:
Ryggradslösa djur Den ryggradslös
Page 177 and 178:
sällsynta kransalger hotas av för
Page 179 and 180:
nivå kommer sannolikt att överskr
Page 181 and 182:
i allmänhet belägna inom hårt f
Page 183 and 184:
Slutsatser * * * * * Försurningen
Page 185 and 186:
Gunn J, Keller W, Negusanti J, Potv
Page 187 and 188:
12. Kritisk belastning - HUR GÅR V
Page 189 and 190:
elagt att försurning har påverkat
Page 191 and 192:
BC/Al-kvot. Det mest innovativa fö
Page 193 and 194:
Indata till modellerna är svåra a
Page 195 and 196:
Det finns en rad exempel på valide
Page 197 and 198:
Vilka behov av ytterligare kunskap
Page 199 and 200:
Vilken vetenskaplig beredskap behö
Page 201 and 202:
till att minska utsläppen av växt
Page 203 and 204:
UNECE (2001a): Workshop on chemical
Page 206 and 207:
EKV 1 Bilaga 1 Beräkning av kritis
Page 208 and 209:
EKV 4 EKV 5 BC w * Emellertid ska j
Page 210 and 211:
EKV 11 EKV 12 EKV 13 Insättning av
Page 212 and 213:
EKV 18 EKV 19 EKV 20 EKV 21 EKV 22
Page 214 and 215:
EKV 27 EKV 28 EKV 29 EKV 30 EKV 31
Page 216 and 217:
Kämäri K, Jeffries D S, Hessen D
Page 218 and 219:
1000 CLmax(S) 750 500 Sdep * 250 n=
Page 220 and 221:
EKV 1 EKV 2 ws = A • NILU 0.90 2
Page 222 and 223:
EKV 4 EKV 5 EKV 6 EKV 7 * [ SO4 ] =
show all

pdf 3,6 MB - Naturvårdsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?