pdf 3,6 MB - Naturvårdsverket

En uppdatering av den svenska databasen för kritisk belastning har sedan
skett inför de dataleveranser som under perioden 1992–2000 gjorts till
Luftvårdskonventionen med ca 2 års mellanrum. Förändringar har skett både
av indata samt av processbeskrivningarna. Den största förändringen skedde
1994/95 när en större revision av beräkningen av markens mineralogiska sammansättning
gjordes för samliga provpunkter i skogsmark samt ekosystemets
interna växtnäringscirkulation lades in i modellen. Detta ledde sammantaget
till en tämligen stor ökning av den beräknade vittringen, vilket i sin tur
påverkade uppskattningen av kritisk belastning. Depositionsberäkningarna
för baskatjoner har också reviderats vid några tillfällen under 1990-talet. Det
är därför viktigt att påpeka att även om den verkliga kritiska belastningen för
skogsmark inte förändras över tiden så är uppskattningarna som gjort vid
olika tillfällen inte helt jämförbara.
De senaste beräkningarna
Inför denna redovisning har nya beräkningar gjorts, såväl av den kritiska
belastningen som dess överskridande. Härvid har 1997 års deposition
använts, eftersom reviderade data för deposition av försurande ämnen och
baskatjoner föreligger för detta år. PROFILE har dessutom uppdaterats och
delvis omarbetats, och bl a har formuleringarna av kväveprocesserna i marken
ändrats något. Den största förändringen är att kväveprocesserna helt integrerats
i modellen och att full återkoppling mellan de processer som påverkar
markvattenfasen har åstadkommits. Dessa förändringar påverkar såväl beräkningar
av försurning som övergödning.
De nya beräkningarna av kritisk belastning visas i figur 5.3. Man kan se
att den regionala variationen i kritisk belastning, uttryckt som 5-percentil för
varje 50 x 50 km-ruta, är ganska stor inom Sverige. Variationen avspeglar
främst olikheter i markens geologi, klimat och nedfall av baskatjoner. Utefter
delar av Västkusten är den kritiska belastningen tämligen hög på grund av
relativt snabb vittring och högt nedfall av baskatjoner, vilket tenderar att höja
BC/Al-kvoten i markvattnet. Låga värden finner man t ex i östra Götalands
kusttrakter, norra Svealand och delar av Norrlands inland.
I södra Sverige är vittringshastigheten högre än i norr, eftersom temperaturen
är högre. Dessutom har skogsmarken i söder ett större inslag av lövträd,
vilka har ett större rotdjup. Generellt sett ger detta en högre kritisk belast-
[66]