pdf 3,6 MB - Naturvårdsverket

TABELL 5.1 Behov av indata till PROFILE-modellen.
TYP AV INDATA KÄLLA
Atmosfärisk deposition SO 2-
4 , NO3 - , Cl- , NH4 + ,
Na
IVL Svenska miljöinstitutet AB,
+ , Ca2+ , Mg2+ , K + SMHI
Klimatvariabler nederbörd, avrinning
marktemperatur
SMHI, Lunds tekniska högskola
Ståndortsegenskaper BC- och N-upptag till skörd, Lunds tekniska högskola,
näringscirkulation, mark- Ståndortskarteringen/
fuktighet, jordart, trädslag,
rotdjup, textur, jordmånstyp,
horisonttjocklek (O, E)
Riksskogstaxeringen (SLU)
Mineralsammansättning1) K-fältspat, plagioklas, Lunds tekniska högskola,
hornblände, pyroxen, epidot,
kalcit, biotit, muskovit,
klorit, vermikulit, apatit, kvarts
Ståndortskarteringen (SLU)
1) Rekonstruerad mineralogisk sammansättning baserad på kemiska totalanalyser och Uppsala-modellen.
Rotdjupet är en viktig parameter, eftersom den avgör inom vilken jordvolym
som vittring, växtnäringsupptag och andra processer verkar i PROFILE.
Tidigare har rotdjupen 0,5 m för barrträd och 0,8 m för lövträd använts. Dessa
värden har senare modifierats något efter den revision av tillgängliga data om
rotfördelningar i mark som nyligen gjort inom MISTRA-projektet SUFOR
(Thelin m fl, 2002). Följande rotdjup har använts i denna analys: gran 0,4 m,
tall 0,5 m, björk 0,5 m, bok 0,6 m.
Viktiga processer i PROFILE
De viktigaste processerna i PROFILE illustreras i figur 5.2, och de beskrivs
närmare i följande avsnitt.
Vittring
Vittring och deposition är de viktigaste källorna till baskatjoner i marken på
lång sikt. Markvattnet kan kortsiktigt, via jonbyten, tillföras baskatjoner från
markens förråd av joner som sitter adsorberade på markpartiklarna, men detta
förråd är ändligt och processen kan därför inte räknas som en nettotillförsel.
I PROFILE beräknas vittringshastigheten utifrån markens innehåll av mine-
[61]