magasinetostersund22011 - Östersunds kommun
30.08.2013 • Views
Share Embed Flag

magasinetostersund22011 - Östersunds kommun

magasinetostersund22011 - Östersunds kommun

magasinetostersund22011 - Östersunds kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
ostersund.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

ETT MAGASIN FRÅN<br />

ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />

# 2/2011<br />

levande arena<br />

idrottsklubbarna tycker till<br />

65 000<br />

så ska östersund växa sig större<br />

skogen<br />

Känner du till våra stadsnära pärlor?<br />

surfplattan<br />

Följ med till framtidens förskola i solliden<br />

MAtGlÄDje<br />

Matlandets huvudstad sätter matgästen i fokus

leDAre<br />

törs du? Vill du?<br />

Plocka lingon, sylta och safta, ta upp potatisen, fälla älgar och mycket, mycket annat.<br />

Är det inte höst så säg, och nu gäller det att få åt sig, som vi brukar säga i Jämtland.<br />

Få åt sig. Ett bra uttryck, tycker jag och tänker på serverhallarna. Tala om att vi har<br />

försökt ”få åt oss”. I skrivande stund är det inte alls klart om valet faller på Östersund eller<br />

på Luleå. Men vi har sannerligen gjort vårt bästa så här långt. Min förhoppning är naturligtvis<br />

att det ska räcka ända fram.<br />

Vårt arbete med att få serverhallarna syftar ytterst till att bygga samhället och öka<br />

till växten i vår <strong>kommun</strong>. Det handlar även arenabygget om, alla förskolor vi bygger och<br />

tomter som vi planerar och färdigställer. Och mycket annat.<br />

Runt allt detta är ofta den politiska kampen hård. Jag säger bara nya<br />

arenan och jag tror att ni ni förstår vad jag menar. Det har ju inte direkt varit en fråga<br />

där <strong>kommun</strong>ens alla förtroendevalda, oavsett politisk hem vist, gått skuldra<br />

mot skuldra. Eller, för att bli lite fi fi lmisk, under Hollywoodorkestrars smäktandetande<br />

ackompanjemang, med gnistrande hammare och och nyladdade nyladdade skruvskruvdragare i nävarna, skridit till verket för att förverkliga projektet.<br />

nej, minsann. Men sådan är politiken och sådan måste politiken förbli.<br />

Demokratins väg är nämligen ofta krokig och vi politiker kommer även<br />

i fortsättningen att strida och kämpa hårt för våra hjärtefrågor. Men jag<br />

hoppas att det alltid kan ske med ett samhällsbyggande tillväxt perspektiv<br />

för ögonen. Det är vad ni medborgare kan förvänta er av oss.<br />

Framtiden formas i ett spänningsfält mellan förhoppningar och<br />

farhågor. Törs vi satsa? Kan vi? Orkar vi? Har vi råd?<br />

Och kanske viktigast: Vill vi?<br />

Den som sitter på svaret är egentligen ingen annan än du<br />

som läser det här. Hur vill du att framtiden ska te sig?<br />

Välkommen att påverka vår gemensamma framtid, från att<br />

använda valsedeln vart fjärde år, till ett vidare engagemang<br />

i våra partier, föreningar och intresseorganisationer.<br />

AnnSofi e Andersson, Kommunstyrelsens ordförande.<br />

efter terrordåden i norge<br />

jag har nyligen läst ÖP:s artikel från den 17 februari i år om det planerade moskébygget i Östersund.<br />

Eller i själva verket är det artikelkommentarerna på webben (160 stycken!) som jag läst.<br />

Min slutsats: Åsikterna som gav mördaren på Utöya motiv till sitt dåd fi nns uppenbarligen<br />

mitt ibland oss. Vi har därför ett viktigt jobb framför oss. Jag tror att vi kan börja med att<br />

prata om vädret med fl yktingen som sitter på bussen. Bjuda invandrarfamiljen i grannhuset på<br />

elvakaffe nästa lördag. Vi kan kort sagt se medmänniskan, inte en främling, och med glädje<br />

räkna med det faktum att just den här medmänniskan mycket väl kan bli en vän för livet.<br />

På omslaget: Klimatsmart, kreativt och matvecka. Läs mer om vad som händer i Matlandets<br />

huvudstad, Östersund, på sidorna 23 till 25. På omslaget bjuder lilla Maj på en portion matglädje.<br />

2 östersunD<br />

Magasinet Östersund delas ut<br />

tre gånger per år till hushåll<br />

i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

Du hittar alla numren på<br />

www.ostersund.se/magasinetostersund<br />

inneHåll<br />

På jobbet: Hemtjänsten<br />

Valfrihet i äldreboenden<br />

Näringsliv<br />

Agenda 21<br />

Nya arenan<br />

PRAO på nätet<br />

Lärcentrum<br />

Trådlöst nätverk i skolan<br />

Serveringstillstånd<br />

Matlandethuvudstaden<br />

Navigatorcentrum<br />

Tillgänglighetspriset<br />

Vinterfestivalen<br />

SM-veckan<br />

Sopsortera<br />

Rena nyheter<br />

VM-ansökan<br />

Framtidens förskola<br />

Skolans ekonomi<br />

Dricksvattnet<br />

REDAKTIONSANSVARIG:<br />

Kommundirektör Bengt Marsh<br />

REDAK T ION :<br />

Informationschef Eva Larsson<br />

Infobyrån, <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />

GRAFISK FORM:<br />

Mattis Karlsson<br />

TRYCK :<br />

DAUS Tryckeri, Östersund<br />

Tryckt på papper miljöcertifi erat<br />

enligt PEFC och ISO 14001<br />

OMSLAGSFOTO:<br />

Sandra Pettersson<br />

4<br />

6<br />

10<br />

12<br />

14<br />

18<br />

19<br />

20<br />

22<br />

23<br />

26<br />

27<br />

28<br />

29<br />

30<br />

31<br />

33<br />

34<br />

36<br />

38

Finalkalas för Magasinet östersund<br />

För tredje året i rad har medborgartidningen Magasinet Östersund gått<br />

till fi nal i den anrika <strong>kommun</strong>ikationstävlingen Svenska Publishing­Priset.<br />

– Det här är ett viktigt kvitto för oss. Vi jobbar hårt med inne hållet,<br />

designen och tillgängligheten för att medborgarna ska få ett så bra<br />

magasin som möjligt. En fi nalplats visar att vi håller en hög nivå, säger<br />

informationschef Eva Larsson.<br />

Svenska Publishing­Priset är mycket mer än bara en designtävling.<br />

Juryn granskar tävlingsbidragens grafi ska form, men också innehåll, målgrupps ­<br />

anpassning och identitet.<br />

Finalgalan är den 18 oktober i Stockholm. Magasinet Östersund tävlar i kategorin<br />

Medborgartidningar tillsammans med Täby <strong>kommun</strong>, Kiruna <strong>kommun</strong>, Borås Stad och<br />

Göteborgs Stad.<br />

Du kan läsa mer om Svenska Publishing­priset på www.popkom.se<br />

Magasinet Östersund hittar du på www.ostersund.se/magasinetostersund<br />

Nu även som taltidning!<br />

Anmäl dig som vikarie Är du intresserad av att vikariera inom hemtjänsten<br />

eller på äldreboenden? Då kan du göra en intresseanmälan på <strong>kommun</strong>ens webbplats.<br />

Anmälan går direkt till Bemanningsenheten, som anlitar vikarier för samtliga<br />

hemtjänstområden och äldreboenden som drivs i <strong>kommun</strong>ens regi.<br />

Intresseanmälan hittar du på<br />

www.ostersund.se/vardvikarie<br />

Hitta jobbet på Facebook<br />

Mötesplatser för äldre<br />

runt om i <strong>kommun</strong>en fi nns mötesplatser för<br />

äldre. Här erbjuds underhållning och olika aktiviteter<br />

några dagar i veckan. Förutom Seniorernas hus<br />

på Prästgatan 58 fi nns mötesplatser i Odenskog,<br />

Västervik, Hornsberg, Valla, Lit, Torvalla, Brunfl o,<br />

Reveljgränd och på Tegelbruksvägen. Dessutom<br />

fi nns fl era lunchserveringar för äldre. På vissa av<br />

dem erbjuds ibland underhållning.<br />

Mer information hittar du på<br />

www.ostersund.se/motesplatser<br />

I Rådhusets reception kan du också hämta en<br />

broschyr om Mötesplatser för äldre, eller ring<br />

063­14 38 19 och be att få en broschyr hemskickad.<br />

nu ska det bli ännu lättare att hitta jobb på <strong>kommun</strong>ens facebooksida<br />

Lediga jobb.<br />

– Vi har lagt till funktionen Lediga tjänster i vänsterspalten. Så fort<br />

vi lägger ut en ledig tjänst hamnar den även där. Dessutom kan du söka<br />

efter yrke och befattning, berättar Victor Fors på personalavdelningen.<br />

Inom de närmaste tio åren kommer <strong>kommun</strong>en att behöva nyanställa<br />

4 000 personer för att täcka upp för bland annat pensionsavgångar.<br />

Gilla Lediga jobb i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> på www.facebook.com för<br />

att hålla koll på det senaste.<br />

noterAt<br />

ska du bygga hus?<br />

ta gärna kontakt med Plan­<br />

och byggavdelningen innan du<br />

bestämmer dig för en husmodell.<br />

Där får du bra tips om<br />

vad som är viktigt att tänka på<br />

och information om vad man<br />

får bygga.<br />

Glöm inte heller att söka<br />

bygglov när du ska glasa in<br />

balkongen eller uteplatsen.<br />

Eller planerar du att sätta in en<br />

eldstad i din bostad? Då måste<br />

du göra en anmälan till Plan<br />

och bygg.<br />

Du hittar information och<br />

blanketter på<br />

www.ostersund.se/bygga.<br />

östersunD 3

På jobbet<br />

– Det här är världens<br />

roligaste jobb!<br />

Att jobba i hemtjänsten innebär att vara en ovärderlig medmänniska. Det kräver<br />

mognad och ansvar. Personlig utveckling är garanterad. Att det är roligt under<br />

tiden får man också räkna med. text & foto mattias eliasson<br />

Pierre Andersson är 29 år gammal, och har redan<br />

jobbat i nio år inom hemtjänsten. Det märks att han är<br />

rutinerad och proffsig, men en annan sak som slår mig<br />

är hur väl han passar i sitt yrke. Eller är det jobbet som präglat<br />

honom?<br />

– Det här är faktiskt världens roligaste jobb, men det är<br />

nog både och. Jag har alltid varit en väldigt social människa,<br />

säger Pierre. Jag började på hemtjänsten direkt efter lumpen,<br />

av en tillfällighet, och hade med mig massor av skräckhistorier<br />

om hur det skulle vara. Jag tänkte stanna över sommaren,<br />

men jag är fortfarande kvar.<br />

4 östersunD<br />

Arbetsdagen inleds klockan sju med morgonmöte i hemtjänstlokalen<br />

på Tjalmargatan. Kring bordet bänkar sig förmiddagens<br />

fem medarbetare för att gå igenom dagens arbete.<br />

De har varsitt schema med dagens besök inplanerade. Nu görs<br />

de sista ändringarna och man berättar för varandra vad som<br />

kan vara viktigt att känna till.<br />

I dag gör Pierre sin sista dag i ett sexdagarspass. Under<br />

gårdagen fick han jobba övertid några timmar, för att följa<br />

med en brukare till akuten. Nu väntar några dagars återhämtning.<br />

– Tidigare jobbade vi tre dagar och var lediga tre dagar.<br />

Det var jättebra, men då var man ju också tvungen att lägga<br />

till extradagar ibland. Det går bra med vanligt schema också,<br />

säger Pierre.<br />

På enheten jobbar 14 fast anställda, men även ganska många<br />

vikarier. Som vikarie i hemtjänsten bokar man hemifrån,<br />

på datorn, när man har möjlighet att arbeta. Passen blir sedan<br />

inbokade av Vård­ och omsorgsförvaltningens bemanningsenhet.<br />

Det funkar bra och personalen kan jobba effektivare ute<br />

på enheterna.<br />

– Vi jobbar ju i första hand med vård och rehabilitering.<br />

Städning och annan service utförs av andra. Det är skönt att<br />

kunna koncentrera sig på det man är utbildad för. Men det<br />

viktigaste för många är ju ändå tryggheten i att veta att vi<br />

finns där, att vi kommer och hälsar på, och inte minst den<br />

sociala kontakten, en pratstund, helt enkelt, säger Pierre.<br />

Efter mötet bär det av ut på besök. Förmiddagen innehåller<br />

ett tiotal hållpunkter. Pierre har bilen eftersom han har<br />

larmberedskap. Annars är inte området större än att man kan<br />

cykla, eller till och med promenera.<br />

– Det är bra med små enheter. Det tycker både vi och brukarna.<br />

Vi behöver sällan stressa, och människorna vi möter lär<br />

känna oss.

Först ut är Gunnar. Han är en ensamstående man som sitter i rullstol. Det<br />

märks att Pierre är ett välkommet besök. Gunnar pratar och skojar medan<br />

Pierre kokar havregrynsgröt och ger medicin. Även om besöket inte tar lång<br />

tid är det tydligt att det är givande, både för Gunnar och Pierre.<br />

– Jag är väldigt intresserad av historia och särskilt 1950­talet. Jag<br />

älskar designen och musiken, och genom mitt jobb har jag fått höra så<br />

mycket om hur det var att leva under den tiden. Det blir som en undervisning<br />

i levande historia, säger Pierre.<br />

under senare tid har det blivit allt vanligare att människor bor hemma<br />

under praktiskt taget hela sitt liv. För många människor har det inneburit en<br />

enorm förbättring av livskvaliteten på äldre dagar. Det skulle vara omöjligt<br />

utan en väl fungerande hemtjänst.<br />

– Det innebär ju också att vi får träffa människor som befinner sig<br />

i olika stadier av sitt liv. En del har inte långt kvar och det finns olika sätt<br />

att förhålla sig till det, säger Pierre. Ofta får vi ta emot ”allt” som<br />

människorna bär inom sig. Det kan vara oro och rädsla, men oftare är det<br />

glädje och visdom som de delar med sig av. Att vara personlig, men ändå<br />

professionell, handlar om fingertoppskänsla. Det är väldigt utvecklande.<br />

Fotnot: Gunnar heter<br />

egentligen något annat.<br />

Ögondropparna kräver en stadig hand,<br />

men också närhet och förtroende.<br />

Det är skönt att kunna<br />

koncentrera sig på det man<br />

är utbildad för. Men det viktigaste<br />

för många är ju ändå tryggheten<br />

i att veta att vi finns där.<br />

Hitta vårdjobbet<br />

Om du är intresserad av ett<br />

jobb inom vård och omsorg kan<br />

du få mer information av Chatrin<br />

Trulsson på 063­14 32 13. Eller gå<br />

in på www.ostersund.se/ledigajobb<br />

På jobbet<br />

östersunD 5

Valfrihet viktigt<br />

i nya äldreboenden<br />

nu bygger <strong>kommun</strong>en för<br />

en bättre äldrevård. två nya<br />

äldreboenden i torvalla ska ta<br />

upp kampen mot långa köer<br />

och platsbrist.<br />

text freja erdmann hellgren<br />

foto roger strandberg<br />

omsorgen om våra unga, sjuka och<br />

äldre är en viktig fråga för <strong>Östersunds</strong><br />

<strong>kommun</strong>. Nu visar vårens<br />

medborgarundersökning att omdömet<br />

om äldrevården blivit sämre sedan 2008.<br />

Något som kan ha påverkat är att <strong>kommun</strong>en<br />

har haft problem med platsbrist<br />

på de äldreboenden som finns. Det har<br />

lett till stundtals långa väntetider för att<br />

flytta in till boenden och det här ska det<br />

nu ändras på.<br />

På skogsbruksvägen i Torvalla byggs<br />

det två nya äldreboenden med tillgänglighetsfokus,<br />

minispa och vackra innergårdar.<br />

Jan Högberg är fastighetschef<br />

på <strong>kommun</strong>en och berättar att han har<br />

sina egna närstående i tanken när han<br />

planerar för bygget.<br />

– Min mormor fick flytta från sin<br />

bondgård där hon bott hela livet, till ett<br />

litet trångt rum på ett äldreboende där<br />

hon inte trivdes. Jag vill medverka till att<br />

bygga för de boende, så att de trivs och<br />

har det bra i stället, konstaterar Jan.<br />

Varje boende kommer att ha två lättillgängliga<br />

och vindskyddade innergårdar.<br />

I lägenheterna kommer fönstren sitta<br />

6 östersunD<br />

lågt så att de boende alltid kan titta ut<br />

när de ligger i sina sängar.<br />

Valfrihet är viktigt för brukarna,<br />

därför blir det fyra uppehållsrum per<br />

byggnad. De äldre ska själva kunna<br />

välja det rum som de trivs bäst i. Många<br />

av idéerna är väl beprövade och har<br />

plockats från äldreboendet på Fältvägen<br />

i Ängsmon.<br />

– Vi bygger efter Vård­ och omsorgsförvaltningens<br />

motto: ”Här vill jag leva<br />

och här vill jag bo”, förtydligar Jan<br />

Högberg.<br />

Här mäts området som det nya<br />

äldreboendet i Torvalla ska byggas<br />

på. Fastighetschef Jan Högberg, från<br />

vänster, och Börje Hoflin från Vård- och<br />

omsorgsförvaltningen träffar Lars Nilsson<br />

och Joakim Andersson från HP mark.<br />

Äldreboendena på<br />

skogsbruksvägen<br />

Yta: 8 000 kvadratmeter.<br />

Kostnad: 125 miljoner kronor.<br />

Färdig: Den första byggnaden<br />

väntas stå klar i december 2012,<br />

den andra i juni 2013.<br />

Antal lägenheter: 28 singel ­<br />

bostäder och fyra parbostäder.<br />

storlek på lägenheterna: Singelbostaden<br />

drygt 40 kvadratmeter,<br />

parbostaden drygt 80 kvadratmeter.

så tycker vi om vår <strong>kommun</strong><br />

under våren genomförde östersunds<br />

<strong>kommun</strong> en medborgar undersökning för<br />

att ta reda på vad vi som bor här tycker<br />

om vår <strong>kommun</strong>. text freja erdmann hellgren<br />

resultaten visar att vi trivs i Östersund. Det är bland annat<br />

utbildningsmöjligheterna, fritidsmöjligheterna, idrotts­ och<br />

motionsanläggningarna, kulturutbudet och miljöarbetet som<br />

spelar roll för vår trivsel. Där ligger vi högre än riksgenomsnittet.<br />

Men det finns också negativa omdömen.<br />

– Efter besvären med vattnet och alla besparingsdiskus­<br />

namn: Marianne Olsson<br />

ålder: 69<br />

bor: Östersund.<br />

– Jag känner mig hemma,<br />

det är nära till fjällen och det<br />

finns gott om kultur. Sedan<br />

åker jag skidor också och det<br />

finns det bra möjligheter till<br />

här.<br />

Vad vill du förbättra?<br />

– Jag kan faktiskt inte<br />

komma på något.<br />

namn: Bosse Byström<br />

ålder: 59<br />

bor: Valla, Frösön.<br />

– På grund av Frösön som<br />

har världens vackraste natur!<br />

Sen är det ju nära till allt och<br />

en pittoresk stad med trevligt<br />

folk. Här finns det mesta helt<br />

enkelt.<br />

Vad vill du förbättra?<br />

– Fler arbetstillfällen skulle ju<br />

inte skada.<br />

sioner i medierna verkar det som att resultaten blivit något<br />

lägre än vid förra undersökningen hösten 2008. Men det är<br />

ändå positivt att flera områden fått statistiskt säkerställda<br />

bättre betyg, berättar Göran Qvarnström, som är verksamhetscontroller.<br />

en medborgarundersökning riktar sig till alla boende<br />

i <strong>kommun</strong>en, inte bara till dem som haft erfarenhet av de olika<br />

<strong>kommun</strong>ala tjänsterna.<br />

– Det är viktigt att ta reda på vad skattebetalarna i Östersund<br />

tycker om sin <strong>kommun</strong> och hur deras åsikter ser ut<br />

i jämförelse med resten av landet. Vi kan använda resultaten<br />

som en grund till förbättringar, både av verksamheter och av<br />

information om <strong>kommun</strong>en, säger Göran.<br />

Medborgarundersökningen 2011<br />

• Undersökningen genomfördes av Statistiska Centralbyrån.<br />

• Enkäten sändes ut till ett statistiskt urval av män och kvinnor i åldrarna 18-84 år som bor på landsbygden och i staden.<br />

• 553 personer, alltså 55 procent av de som fick enkäten, valde att svara.<br />

• Samma enkät har använts i hela landet och 128 <strong>kommun</strong>er har varit med i senaste årets undersökningar.<br />

Du kan läsa hela undersökningen på www.ostersund.se/medborgarundersokning<br />

Varför gillar du östersund?<br />

Något som sticker ut lite i medborgarundersökningen är hur mycket vi tycker om att bo och leva i Östersund. Hela 56 procent av<br />

dem som svarat kan starkt rekommendera en flytt till <strong>kommun</strong>en. Det är långt över riksgenomsnittet, men vad är det som gör att<br />

vi gillar Östersund så mycket? text freja erdmann hellgren foto sverker berggren<br />

namn: Amanda Nygren<br />

ålder: 25<br />

bor: Paris, men är uppvuxen<br />

i Östersund.<br />

– Det är fint med närheten<br />

till fjällen och Storsjön. Det<br />

känns säkert och människor<br />

här är vänliga. När jag ska<br />

skaffa familj så kommer jag<br />

flytta tillbaka hit.<br />

Vad vill du förbättra?<br />

– Det skulle finnas mer saker<br />

att göra för ungdomarna<br />

under 18 år.<br />

namn: Björn Thottmark<br />

ålder: 16<br />

bor: Åre och Östersund.<br />

– Människor här är trevliga<br />

och inte så fördomsfulla som<br />

på andra platser.<br />

Vad vill du förbättra?<br />

– Jag skulle vilja ha lite mer<br />

att göra på fritiden, typ en<br />

skatepark, kanske möjligheter<br />

att hoppa trampolin.<br />

östersunD 7

noterAt<br />

Var hamnade årets<br />

miljöpris?<br />

Varje år delar <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> ut<br />

ett miljöpris för att belöna och uppmuntra<br />

till hållbar utveckling i <strong>kommun</strong>en.<br />

Priset är en hemlig gåva värd 10 000<br />

kronor och förra året var det ICA Kvantum<br />

som kammade hem en grön vinst.<br />

Miljöpriset kan gå till enskilda<br />

personer, företag, organisationer eller<br />

sammanslutningar inom <strong>kommun</strong>en. Vem<br />

fi ck miljöpriset 2011? Gå in och titta på<br />

www.ostersund.se/miljopris.<br />

Kommunen satsar på chefer<br />

i östersunds <strong>kommun</strong> får intresserade<br />

medarbetare chansen att prova<br />

på chefsarbete. Sedan ett år tillbaka<br />

har ett tjugotal anställda fått testa sina<br />

chefsambitioner i ett program för tänkbara<br />

ledare.<br />

– Det är viktigt för alla <strong>kommun</strong>er<br />

att trygga chefsförsörjningen. Därför<br />

har vi tagit fram ett genomarbetat program<br />

för att väcka intresse och lust till<br />

chefsjobb, säger Ann­Cathrine Wasell<br />

på <strong>kommun</strong>ens personalavdelning.<br />

Behovet av chefer i offentlig sektor<br />

är stort och kommer att öka. <strong>Östersunds</strong><br />

<strong>kommun</strong> har för närvarnade behov<br />

av att rekrytera cirka 20­25 chefer<br />

per år under de närmaste åren.<br />

– Programmet ger inget löfte om<br />

ett chefsjobb, men ger fl er medarbetare<br />

möjlighet att närma sig en sådan tjänst,<br />

säger Ann­Cathrine.<br />

Dessutom har <strong>kommun</strong>en ett större<br />

ledarprogram som alla som fått en<br />

chefstjänst får gå. Alla chefer erbjuds<br />

också kompetensutveckling inom till exempel<br />

rekrytering, lönesamtal, konfl ikthantering<br />

och arbetsmiljö.<br />

8 östersunD<br />

säker mat<br />

om en månad är det dags att ordna de obligatoriska julfesterna och julmarknaderna.<br />

På <strong>kommun</strong>ens webbplats hittar du tips om vad du ska tänka på för att<br />

hantera maten säkert.<br />

Du hittar informationen på www.ostersund.se/hygienformat.<br />

Om du misstänker att du har blivit matförgiftad genom något som du har ätit<br />

på restaurang, köpt i butik, eller av dricksvattnet bör du kontakta Miljö och hälsa.<br />

De kan hjälpa till så att inte fl er blir sjuka.<br />

Läs mer på www.ostersund.se/matforgiftningar.<br />

Välkommen till jamtli!<br />

under hösten hittar du fl era utställningar på Jamtli.<br />

I helgen har du till exempel sista chansen att se konstevenemanget<br />

Kjartan i stan. Bekanta dig med Kjartan<br />

Slettemarks verk från 1960­ till 2000­tal.<br />

Mer information fi nns på www.jamtli.se.<br />

Du har väl inte glömt att droppa in på Gamla tingshuset?<br />

”tingans” främsta uppgift är att skapa ett kulturutbud för <strong>kommun</strong>ens invånare,<br />

främst för ungdomar, i form av bland annat musik, media, fi lm och föreläsningar om<br />

aktuella saker som händer i samhället. Gå in och kolla Gamla Tingshuset på Facebook!

Vilket nummer har du?<br />

Är du nyfiken på att veta hur många som egentligen tar cykeln mellan Frösön och<br />

Östersund? Passa på att själv ta en tur över gång­ och cykelbron så får du veta säkert.<br />

I september satte nämligen <strong>kommun</strong>en upp en digital tavla som visar antalet cyklister<br />

över bron. Skärmen kommer också kunna visa temperatur och olika budskap.<br />

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST<br />

Viktigt att tänka på<br />

när du tvättar bilen<br />

ju fler som tvättar bilen "hemma" desto större<br />

belastning blir det på sjöar och vattendrag.<br />

– Tvättvattnet efter en biltvätt blir en riktig<br />

kemikaliesoppa som vi inte ska låta rinna ned<br />

i någon gatubrunn, förklarar Lina Johansson<br />

som är informatör på Teknisk förvaltning.<br />

I stället kan du åka till någon typ av<br />

tvättanläggning för en mer miljövänlig biltvätt,<br />

eftersom vattnet i tvätthallen renas innan det<br />

rinner vidare.<br />

<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>s fordonspark har tagit<br />

fram biltvättsrutiner genom sin Miljöcertifiering<br />

som säger hur det hela ska gå till.<br />

Gå in på www.ostersund.se/biltvatt<br />

för att läsa mer.<br />

Kvalitetspris i sikte För andra året i rad är <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> med i finalen för<br />

Sveriges Kvalitets<strong>kommun</strong>. Utmärkelsen delas ut av Sveriges <strong>kommun</strong>er och landsting,<br />

Kvalitetsmässan och fackförbund.<br />

Den 15 november kommer Östersund, Kinda, Kungsbacka, Nacka och Uddevalla göra<br />

upp om titeln på Kvalitetsmässan i Göteborg. Den <strong>kommun</strong> som vinner har lyckats bäst med<br />

att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande.<br />

Läs mer om Kvalitets<strong>kommun</strong> på www.kvalitetsmassan.se<br />

ska du dränera om?<br />

noterAt<br />

Det bästa är om dräneringsledningen<br />

kan anslutas till<br />

ledningen för dagvatten med<br />

självfall eller via pumpning.<br />

I övrigt ska du tänka på att:<br />

• Anslutning av dränerings ledning<br />

och stuprör ska alltid ske via<br />

sandfångsbrunn, gärna separata<br />

brunnar.<br />

• Aldrig koppla ihop stuprören<br />

med dräneringsledningen.<br />

• Om du behöver koppla stuprör<br />

och gårdsbrunnar till <strong>kommun</strong>ens<br />

ledningsnät för dagvatten; hör av<br />

dig till oss för information om förbindelsepunkt<br />

och anslutningshöjd.<br />

Kontakta alltid Vatten Östersund<br />

innan du ska dränera om.<br />

Ring oss på 063­14 33 07<br />

eller 063­14 33 28, eller maila till<br />

vatten.sopor@ostersund.se<br />

bygga nytt eller renovera?<br />

När du planerar att bygga ett<br />

nytt hus eller bygga om är det<br />

viktigt att du får rätt information<br />

kring din VA­anslutning. På Vatten<br />

Östersund hjälper de dig med<br />

den information du behöver för<br />

att kunna ansluta till <strong>kommun</strong>ens<br />

allmänna vatten­ och avloppsanläggning.<br />

Ring Håkan Sandström på<br />

Vatten Östersund på<br />

063­14 33 02 eller surfa in på<br />

www.ostersund.se/anslutva<br />

östersunD 9<br />

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST

nÄrinGsliV<br />

Företagare hjälper företagare<br />

Hej bertil! jag vill starta företag.<br />

Det är en vanlig fras på Prästgatan<br />

38. Magasinet östersund har besökt<br />

nyföretagarcentrum och träffat<br />

coachen som ska inspirera östersundare<br />

att ta steget mot eget.<br />

text mikaela trapp foto roger strandberg<br />

V<br />

arje år startas ungefär 700 nya företag i länet, 350 av<br />

dessa i Östersund. Bertil Alftrén är verksamhetsledare<br />

på Nyföretagarcentrum i Jämtland. Det är en ideell<br />

förening som erbjuder blivande företagare gratis rådgivning.<br />

Och råden kommer från företagare.<br />

– Det är ett krav för att du ska kunna jobba som coach hos<br />

oss. Att du driver ett eget företag, säger Bertil som själv är<br />

företagare inom ekonomisk rådgivning.<br />

Det är lite mer än ett år sedan Nyföretagarcentrum drog igång<br />

sin verksamhet i centrala Östersund.<br />

– Men vi är inte ensamma att erbjuda coaching för nyföretagare<br />

i Östersund. Just nu finns det också möjlighet att gå till<br />

ALMI Företagspartner som bedriver projektet Arena för entreprenörskap.<br />

Men vid årsskiftet kommer projektet att avslutas<br />

och då kan man fortsätta hos oss.<br />

Du kan också få rådgivning från andra aktörer i Östersund<br />

10 östersunD<br />

Bertil Alftrén jobbar på Nyföretagarcentrum<br />

och coachar blivande företagare:<br />

– Vårt mål är att hjälpa så många företagare<br />

som möjligt att komma igång, säger han.<br />

som är mer specialiserade. Arbetsförmedlingen använder en<br />

konsultfirma för att granska affärsplaner inför starta egetbidrag,<br />

Coompanion riktar in sig på kooperativa företag, Ung<br />

Företagsamhet mot grund­ och gymnasieskolan och på Mittuniversitetet<br />

finns rådgivning till främst innovationsföretag.<br />

– Men vi tar emot alla företagare, säger Bertil.<br />

Anledningen till att Nyföretagarcentrum kan erbjuda östersundarna<br />

gratis coaching är samarbetspartners.<br />

– Vi har ett 20­tal lokala företag, myndigheter och organisationer<br />

som sponsrar vår verksamhet, berättar Bertil.<br />

En av dessa är <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

– Vi har stöttat Arena för entreprenörskap tidigare, men<br />

när de nu lägger ner sin verksamhet är det viktigt att försäkra<br />

sig om att det fortfarande finns kvalificerad rådgivning. Just nu<br />

är Nyföretagarcentrum störst och det är viktigt att de får en<br />

bra start, säger Örjan Wiklund på Näringslivskontoret.<br />

För att komma i kontakt med Nyföretagarcentrum ringer du<br />

eller går in på deras webbplats för att boka ett möte.<br />

– Ta med din idé till oss så kan vi tillsammans få ner den i<br />

sifferform. Många är rädda för just sifferbiten, men blir också<br />

lättade när de får se den på papper. Det är först då du kan se<br />

hur allt ska bära sig. Behöver man låna? Vad vill banken veta?<br />

Vad ska företaget heta? Det är nu en affärsplan tar form,<br />

säger han och tillägger:<br />

– Vårt mål är att hjälpa så många företagare som möjligt<br />

att komma igång. Så välkommen till Prästgatan 38!<br />

nyföretagarcentrum<br />

Plats: Prästgatan 38 i Östersund.<br />

Coacher: Fem stycken.<br />

informationsträffar: För den nyfikne hålls träffar<br />

om ny företagande under hela hösten och vintern.<br />

På Prästgatan 31 möter du Arena för Entreprenörskap<br />

(ALMI), Nyföretagarcentrum och <strong>Östersunds</strong><br />

<strong>kommun</strong>. Följande datum gäller: 9 oktober,<br />

16 november, 30 november och 14 december. Alla<br />

möten börjar klockan 15 och slutar 17.<br />

Webben: www.ostersund.se/nysomforetagare<br />

eller www.nyforetagarcentrum.se/jamtland<br />

Visste du att…<br />

Under 2010 startades 65 072 nya företag i<br />

Sverige, det är den högsta siffran på mer än 15 år.<br />

Enligt Nyföretagarbarometern rankas Östersund<br />

som nummer 66 bland Sveriges 290 <strong>kommun</strong>er<br />

när det gäller högst antal nyföretagare under förra<br />

året. Det är nästan 40 placeringar bättre än 2009.

strutsfarmare satsar på viltslakteri<br />

Det finns ett 20-tal strutsfarmare i sverige och Moje<br />

på nygårn är en av dem. text mikaela trapp foto sverker berggren<br />

i orrviken vackert beläget ner mot Storsjöns<br />

strand ligger jordbruket Nygårn.<br />

– Det är en gammal släktgård som jag tog<br />

över i slutet av 90­talet. Från början var det<br />

enbart nötkreatur och gris på gården, men<br />

jag fastnade för struts, säger Morgan Olofsson<br />

som driver företaget Moje på Nygårn.<br />

Morgan fick idén när han besökte en<br />

strutsfarm i Gerdal och under några år ändrade<br />

han inriktningen på jordbruket. Grisarna<br />

försvann och tjurarna blev färre. Istället blev<br />

strutsarna desto fler.<br />

– Från början hade jag en trio med två<br />

hönor och en tupp som jag fick köpa för<br />

otroligt billiga 3,75 kronor. Annars kostar en<br />

struts runt 20 000 kronor.<br />

idag har Morgan ett 50­tal djur, men han<br />

vill ha fler. Målet är inga tjurar och cirka 200<br />

strutsar.<br />

– Det är stor efterfrågan på strutskött<br />

och du får mer betalt för en struts än en tjur.<br />

Strutsen ger dessutom biprodukter som ägg,<br />

skinn och fett. Det sista gör man strutsolja<br />

av, något som sägs vara bra mot eksem,<br />

berättar han.<br />

Men för att kunna utveckla verksamheten<br />

krävs det inte bara fler djur, det krävs också<br />

ett viltslakteri.<br />

Förra året tog Morgan kontakt med <strong>kommun</strong>ens<br />

Företagslots.<br />

– Jag vill kunna utveckla försäljningen av<br />

strutskött och det är mycket som ska tas reda<br />

på inför ett bygge. Från Företagslotsen fick<br />

jag smidigt hjälp med att hitta rätt väg in<br />

i <strong>kommun</strong>en när det gäller bland annat<br />

bygglov och hygienregler för slakteriverksamhet,<br />

berättar han.<br />

Idag står byggnaden klar för att inredas<br />

till ett viltslakteri.<br />

– Jag hoppas att vi kan ta det i drift till<br />

hösten, säger Morgan och hälsar alla nyfikna<br />

välkomna att hälsa på hos Nygårns strutsar.<br />

nÄrinGsliV<br />

Moje på Nygårn är en av <strong>kommun</strong>ens<br />

företag som använder<br />

Företagslots när de behöver hjälp<br />

in i <strong>kommun</strong>ens verksamhet.<br />

Hitta rätt<br />

i byråkratin<br />

Företagslots hjälper<br />

företag att hitta rätt<br />

i byråkratin. När du tar<br />

kontakt med lotsfunktionen<br />

möts du av en engagerad<br />

samordnare med nyckeln<br />

till unik kompetens. Du får<br />

hjälp med:<br />

• kontakter in i <strong>kommun</strong>en<br />

• kartläggning av vilka<br />

tillstånd som behövs<br />

• att samordna inblandade<br />

aktörer i ditt ärende<br />

• löpande information om<br />

ärendets gång<br />

• tips om lediga lokaler<br />

• förslag till<br />

finansieringslösningar<br />

• allmän rådgivning<br />

Kontakta Företagslots<br />

på 063­14 39 00 eller<br />

foretagslots@ostersund.se<br />

östersunD 11

Med skogen i fokus<br />

Hösten är en fi n tid för att ströva omkring<br />

i våra skogar. i östersund har vi förmånen<br />

att ha naturen direkt inpå knuten. Men hur<br />

sköter vi om våra stadsnära pärlor?<br />

text mikaela trapp<br />

foto roger strandberg<br />

i<br />

Sverige fi nns det cirka 3 500<br />

naturreservat, elva av dessa fi nns<br />

i vår <strong>kommun</strong>.<br />

– Naturreservat ger ett formellt<br />

skydd som tryggar miljön för framtida<br />

generationer, säger Albin Månsson som<br />

arbetar med naturvård på <strong>kommun</strong>en.<br />

idag äger östersunds <strong>kommun</strong> 5 500<br />

hektar skog och enligt Albin är det bra.<br />

– Som skogsägare har vi ansvar och<br />

möjlighet att skapa bra grönytor för<br />

rekreation och friluftsliv, säger han.<br />

Att ta hand om de stadsnära skogarna<br />

är också viktigt.<br />

– De som besöker våra rekreationsområden<br />

ska känna sig trygga och då är<br />

det lämpligt att ibland till exempel gallra<br />

ur. Det handlar också om säkerhet.<br />

I dessa områden kan man inte ha döda<br />

besök våra skyddade pärlor<br />

Symbolen för ett naturreservat är en snöstjärna<br />

på blå botten. Du hittar dem utplacerade längs<br />

områdets gräns.<br />

torvalla urskog Ett stenkast från Torvalla centrum ligger<br />

ett urskogsområde som bör besökas. Här, nästan mitt i stan,<br />

hittar du träd som är så stora och grova att du inte tror att<br />

det är sant.<br />

Ändsjön Frösöns enda sjö. Reservatet bildades för att främja<br />

friluftsliv och för att skydda fågellivet i sjön. Det är lätt att<br />

promenera runt sjön och att besöka fågeltornen.<br />

12 östersunD<br />

träd längs gångvägar som riskerar att<br />

falla ner på dem som vistas där. Det gäller<br />

att balansera tillgänglighet, trygghet<br />

och biologisk mångfald, förklarar Albin.<br />

i år påbörjas arbetet med en ny naturvårdsplan<br />

för <strong>kommun</strong>en. Den ska visa<br />

vår vision för hur vi vill utveckla naturvården<br />

och våra parker i framtiden.<br />

– Vi kommer att titta på hur vi ska<br />

sköta våra skogar. Hur anpassar vi oss<br />

till klimatförändringar? Att bevara<br />

Albin Månsson arbetar som<br />

naturvårdsbiolog. Magasinet<br />

träffar honom i ett av stans<br />

unika naturområden.<br />

– Lillsjön är ett välbesökt område<br />

som vi gärna ser att det blir ett<br />

naturreservat. Men det är en fråga<br />

som ligger i framtiden, säger han.<br />

stadsnära skog är också ett sätt att<br />

skydda sig mot ett allt varmare klimat.<br />

Skogen har till exempel en kylande<br />

effekt och en förmåga att rena vatten.<br />

naturvårdsplanen ska vara klar 2013.<br />

Fram till dess kommer du som medborgare<br />

också kunna vara med och påverka.<br />

– Vi kommer att använda oss av bland<br />

annat <strong>kommun</strong>ens webbplats för att få<br />

synpunkter, säger Albin och uppmanar<br />

medborgarna att följa frågan framöver.<br />

rannåstjärn En pärla i ÖSK­området. Spår och stigar från<br />

ÖSK­stugan leder dig till tjärnen. Under sommarhalvåret fi nns<br />

där ett rikt fågelliv. Fikaplats fi nns vid utloppet ur tjärnen.<br />

Andersön Här fi nns en stor del av den jämtländska historien<br />

samlad. Under 1600­talets senare hälft bodde Anders Kämpe<br />

här. Han är en av de färgstarkaste jämtarna genom tiderna.<br />

Visste du att... i år är det internationella skogsåret.<br />

Förenta Nationerna, FN, har utlyst aktiviteten runt om<br />

i världen för att uppmärksamma skogen. Under hela året<br />

pågår aktiviteter runt om i världen.<br />

Gå in på www.skogsaret.se och uppdatera dig!

Anmäl dig till Vintertramparna<br />

Hoppa på östersunds <strong>kommun</strong>s vintercykelkampanj och få nya cykeldubbdäck och en ny<br />

hjälm! I vinter arrangeras för tredje gången Vintertramparna. Vill du vara med är det<br />

säkrast att ansöka redan nu.<br />

– Det har varit hårt tryck på platserna förut. Det märks att det håller på att ske en<br />

attitydförändring kring att cykla på vintern, säger Petter Björnsson på Grön Trafi k.<br />

Köp ny elbil och få 50 000 kronor i bidrag<br />

östersunds <strong>kommun</strong> erbjuder i samarbete med Jämtkraft och Energimyndigheten<br />

50 000 kronor, eller max 25 procent av merkostnaden, när du köper ny bil eller skriver på<br />

ett leasingkontrakt som gäller i tre år.<br />

Bidraget kan sökas av såväl privatpersoner som företag och organisationer och det är<br />

först till kvarn som gäller. Läs mer på www.ostersund.se/elbil<br />

Vi tänker grönt i trafi ken<br />

Gå in på www.ostersund.se/vintertramparna<br />

för att anmäla dig eller ta reda på mer.<br />

i östersund är vi bra på grön bilism. Det får vi<br />

ständigt nya bevis för när <strong>kommun</strong>en placerar sig<br />

högt på olika miljörankningar.<br />

Under politikerveckan i Almedalen i somras<br />

fi ck <strong>kommun</strong>en ta emot Gröna Bilisters pris för<br />

bästa elbils<strong>kommun</strong>. Vi placerar oss också på topp<br />

tio­listan bland Sveriges <strong>kommun</strong>er när det gäller<br />

arbetet för att miljöanpassa bilismen. Östersund ligger där på nionde plats.<br />

Dessutom har tidningen Miljöaktuellt miljörankat Östersund till en delad sjätteplats bland alla<br />

landets <strong>kommun</strong>er, delvis baserat på vårt miljöbilsarbete.<br />

Hur går det med östersunds översiktsplan för 2040?<br />

översiktsplanen ska visa hur vi ska använda mark, vatten och hur vi ska bygga i framtiden.<br />

En tätare stad? Nya stads delar eller utspridd bebyggelse? Under hösten har förtroendevalda<br />

och tjänstemän åkt runt i <strong>kommun</strong>en och pratat om möjliga framtidsbilder.<br />

Följ utvecklingen du också på www.ostersund.se/oversiktsplan2040<br />

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST<br />

noterAt<br />

östersund ska en bli<br />

en en Fairtrade City<br />

i våras bestämde sig Kommunfullmäktige<br />

för att säga<br />

ja till ett medborgarförslag<br />

om att Östersund ska bli en<br />

”Fairtrade City”. En rättvisemärkt<br />

stad.<br />

– Det är viktigt att vi ser<br />

till att våra varor är schysst<br />

producerade, det handlar om<br />

solidaritet helt enkelt, menar<br />

Iren Karlsson Berglund<br />

som är <strong>kommun</strong>ens Agenda<br />

21­samordnare.<br />

Rättvisemärkning av en<br />

vara är en garanti för att<br />

företaget har bra arbets­ och<br />

levnadsvillkor. För att Östersund<br />

ska kunna kalla sig en<br />

Fairtrade City krävs det att<br />

alla hjälper till – <strong>kommun</strong>en,<br />

medborgarna och handlarna.<br />

– Under hösten för vi en<br />

dia log med handeln för att se<br />

om de är positiva till det. För<br />

oss gäller det sedan att informera<br />

<strong>kommun</strong>invånarna om<br />

rättvisemärkt och uppmuntra<br />

till att det säljs mer, säger Iren.<br />

Det här är en del i <strong>kommun</strong>ens<br />

Agenda 21­vision om<br />

ett hållbart Östersund. Vi ska<br />

välja ekologiskt, rättvist och<br />

närproducerat.<br />

östersunD 13<br />

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST

nya arenan<br />

– här är vi nu<br />

i augusti presenterades tre alternativa förslag på<br />

arenautformning för de förtroendevalda. Det dyraste<br />

var kostnadsberäknat till 340 miljoner kronor och det<br />

billigaste till 270 miljoner kronor.<br />

text freja erdmann hellgren illustration gustav kaape lindqvist<br />

Men politikerna i projektets ledningsgrupp<br />

är noga med att projektet inte får kosta mer<br />

än budgeten på 260 miljoner tillåter.<br />

– Nu kommer vi att utgå från det<br />

billigaste av alternativen och se hur vi<br />

kan göra för att komma ner till 260 miljoner<br />

i stället, förklarar Bertil Åsén som<br />

Detta har hänt:<br />

28 APril 2010 Kommunfullmäktige<br />

säger ja till att<br />

påbörja projektet.<br />

18 MAj 2010 Första arbetsmötet.<br />

14 östersunD<br />

är projektledare för arenan.<br />

Idrottsföreträdarna, förtroendevalda<br />

och referensgrupperna kommer nu att<br />

diskutera hur projektet kan göras billigare.<br />

Men i slutändan ligger beslutet på<br />

våra politiker.<br />

– Till exempel kan det bli två ishal­<br />

12 oKtober 2010 Kommunstyrelsen<br />

godkänner projektdirektiv.<br />

16 MArs 2011 Entreprenör<br />

upphandlas.<br />

24 MArs 2011 Upphandling<br />

av arkitekt klar, cirka tre månader<br />

senare än beräknat.<br />

13 APril 2011 Kultur­ och<br />

fritidsnämnden förordar två<br />

lar i stället för tre. I november kommer<br />

Kommunfullmäktige ta beslut om hur<br />

många det blir, troligtvis också om hur<br />

många åskådare läktarna ska kunna ta.<br />

Målet är att börja själva byggandet av<br />

arenan i mars 2012, berättar Bertil.<br />

tidigare har byggstarten av arenan<br />

skjutits upp, bland annat på grund av att<br />

arkitektupphandlingen överklagades.<br />

– Det gjorde att det tog tre månader<br />

extra drygt. Det här är också en process<br />

som kan ta tid. Men det är inte säkert att<br />

de nya diskussionerna kommer ge några<br />

ytterligare förseningar, säger Bertil.<br />

isytor i stället för tre.<br />

30 MAj 2011 Första skissen<br />

från arkitekten presenteras.<br />

16 AuGusti 2011 Tre<br />

kostnadsberäknade förslag

Fem frågor till Annsofi e Andersson,<br />

Kommunstyrelsens ordförande.<br />

Varför behöver vi en ny arena?<br />

– Dels är det en folkhälsofråga,<br />

idrott och motion ska vara<br />

tillgängligt för alla. Men det<br />

handlar också om att göra Östersund<br />

mer attraktivt. Att det<br />

fi nns idrottsmöjligheter väger<br />

ganska tungt för dem som funderar på att fl ytta hit.<br />

Vad är viktigast att tänka på under bygget?<br />

– Att vi klarar av att bygga för de pengar som vi bestämt<br />

att det får kosta. Och att vi får en arena som<br />

fungerar med idrottsföreningarnas behov.<br />

Har vi råd med en ny arena?<br />

– Kommunen har en bra ekonomi och den nya arenan<br />

äventyrar inte det. Vi har råd att investera där<br />

vi ser att behoven fi nns. Nu och några år framöver<br />

gör vi stora och viktiga investeringar i nya förskolor,<br />

ny gymnasieby, nya äldreboenden och en ny arena.<br />

presenteras under augusti.<br />

15 sePteMber 2011 Kommunfullmäktige<br />

ger eventuellt<br />

klartecken för att börja<br />

markarbeten.<br />

3 noVeMber 2011 Kommunfullmäktige<br />

beräknas ta beslut<br />

om antal ishallar och publikkapacitet.<br />

VeCKA 2 2012 Kalkyl och<br />

Men vi måste samtidigt ställa krav på att <strong>kommun</strong>en<br />

har en bra kvalité och är kostnadseffektiv.<br />

Vad driver dig?<br />

– Att ge <strong>Östersunds</strong> ungdomar en bra idrottsanläggning<br />

där alla har möjlighet att utöva sin sport. Jag<br />

kommer ihåg en farmor jag pratade med 2006, hon<br />

berättade om sitt lilla barnbarn som så gärna ville<br />

lära sig åka skridskor. Båda föräldrarna jobbade och<br />

de enda istiderna som fanns var mellan klockan tre<br />

och fyra. Då fi ck farmor rycka in och skjutsa. Jag<br />

fi ck upp ögonen för hur trångt om istider det är och<br />

hur viktigt det är att <strong>kommun</strong>en har bra idrottsanläggningar.<br />

när blir arenan klar?<br />

– Förhoppningen är att den ska vara klar<br />

vintern 2013.<br />

text freja erdmann hellgren<br />

ritningar för beslut om byggstart<br />

beräknas vara färdiga.<br />

VeCKA 6 2012 Kommunfullmäktige<br />

beräknas ta beslut<br />

om byggstart.<br />

MArs 2012 Planerad byggstart.<br />

Hösten 2013 Arenan beräknas<br />

vara färdig.<br />

östersunD 15

16 östersunD<br />

– Vi vill ha en<br />

levande arena!<br />

Vad är viktigt för att östersund arena ska bli ett<br />

lyckat projekt? enligt idrottsrepresentanterna<br />

handlar allt om utvecklingsmöjligheter och liv.<br />

text freja erdmann hellgren foto sverker berggren<br />

— Vi är inte ute efter flådiga lokaler som många<br />

tycks tro, vi vill bara ha något som funkar. Där<br />

alla får plats och istid. Idag får de allra yngsta, de<br />

som är runt sex, sju år byta om i entrén, berättar<br />

Kjell­Åke Andersson som är sportchef för hockeyföreningen<br />

<strong>Östersunds</strong> IK.<br />

Han sitter tillsammans med Markus Åkerblom<br />

som är ungdomsansvarig och A­lagstränare för<br />

samma förening, och Karin Levin och Åsa Wingman<br />

som är tränare för IF Castor Konståkning,<br />

i ett litet rum ovanför isen i Z­hallen.<br />

Alla har de varit aktiva i diskussionerna och<br />

processerna kring arenaplanerna.<br />

– Jag tror att vi som förening kommer att<br />

växa av en ny arena. Det gör det mer attraktivt<br />

att komma hit när det finns bra, fräscha lokaler<br />

där alla får plats. Dessutom skulle vi kunna bjuda<br />

in andra föreningar på träningsläger, tror Karin.<br />

Markus nickar och fyller i:<br />

– Den dagliga verksamheten skulle hamna på<br />

en högre nivå. Det handlar om sådana självklara<br />

grejer som att erbjuda vettiga istider och duschar<br />

utan mögel. Inte minst att slippa risken att en<br />

kylanläggning ska trilla ned på en. Det har ju faktiskt<br />

hänt, men då var det som tur var ingen som<br />

skadades, berättar Markus.<br />

nu när kostnaderna för arenabygget måste<br />

bantas kommer de fyra föreningsrepresentanterna<br />

vara med i diskussionerna om sparåtgärder.<br />

– Nu får vi bygga efter förutsättningarna och<br />

se till så att det går att utveckla och bygga ut<br />

i framtiden, säger Kjell­Åke.<br />

Och han får medhåll från Åsa:<br />

– Det är till exempel viktigt att se till att det<br />

finns möjligheter att bygga till en hall om det<br />

bestäms att det bara ska vara två hallar. Det är ju<br />

i grund och botten fler istider vi vill ha arenan till,<br />

menar hon.<br />

Och idéer saknas inte.<br />

– Kanske kan vi dra ner på antalet omklädningsrum,<br />

funderar Markus.

Alla evenemang som läger, matcher och cuper är beroende<br />

av att det är lätt att fixa allt som behövs runt om.<br />

– Och man kan bygga en ”zon” i stället för en<br />

hel tredje isyta om pengarna inte räcker. Storleksmässigt<br />

skulle det bara bli en tredjedel av en<br />

hockeyplan. Där kan man köra målvaktsträning,<br />

menar Kjell­Åke.<br />

– Eller träna på piruetter och skridskoteknik,<br />

inflikar Åsa.<br />

Men det är inte bara isytorna som spelar roll;<br />

restaurang, så kallade off ice­områden och andra<br />

lokaler är lika viktiga menar de.<br />

– Alla evenemang som läger, matcher och<br />

cuper är beroende av att det är lätt att fixa allt<br />

som behövs runt om. Mat, någonstans att äta och<br />

boende till exempel, hävdar Karin.<br />

Men det är viktigt att inte skala bort för<br />

mycket, då försvinner möjligheterna för föreningarna<br />

att skapa inkomster, menar Kjell­Åke.<br />

– Då blir det inte intressant för besökare att<br />

komma dit för att vara med på matcher och läger.<br />

Det måste fungera bra med mat och trevliga<br />

miljöer. Det är då folk vill komma tillbaka.<br />

Karin Levin från IF<br />

Castor Konståkning,<br />

Markus Åkerblom och<br />

Kjell-Åke Andersson<br />

från <strong>Östersunds</strong> IK och<br />

Åsa Wingman, även hon<br />

från IF Castor, ser fram<br />

emot den nya arenan.<br />

östersunD 17

lättare att hitta<br />

praktikplats på nätet<br />

Att gå på praktik kan vara både nyttigt<br />

och roligt. nu blir det enklare för<br />

grundskoleelever att hitta en plats<br />

där de kan trivas.<br />

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg<br />

i september kom ett helt nytt system för att söka praktikplatser<br />

inom <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>. Det handlar om en stor<br />

databas som ska göra det lättare för grundskoleeleverna att<br />

få tag på en plats, via nätet.<br />

Det här är definitivt en vinn­vinn­situation, konstaterar<br />

Peter Wildt som är studie­ och yrkesväg ledare på Ängsmogården,<br />

Östersund och varit med och arbetat fram det nya<br />

systemet.<br />

Företagen som vill vara med lägger in när de kan ta emot<br />

praktikanter, hur många de kan ta emot och vilken typ av<br />

arbetsuppgifter det rör sig om. Sedan är det upp till eleverna,<br />

med stöd av lärare och vägledare, att söka sig fram.<br />

Skolan tjänar på att det blir lättare att handlägga så studie­<br />

och yrkesvägledarna får mer tid till att arbeta med att stödja.<br />

18 östersunD<br />

Peter Wildt är studie- och yrkesvägledare<br />

på Ängsmogården. Här visar han David<br />

Nordin det nya praktiksystemet.<br />

Det blir enklare för eleverna att söka och de får en bättre<br />

uppfattning om alla olika yrkesval som finns. Dessutom kan<br />

företagen planera mer effektivt för att ta emot praktikanter,<br />

förklarar Peter.<br />

Han berättar att förr fick alla enskilda skolor ringa upp företag<br />

för att ordna platser till eleverna. Nu blir det i stället ett<br />

gemen samt system för alla skolor.<br />

Företagen beskriver också saker som vilka arbetskläder<br />

som krävs, hur man äter lunch, vilka arbetstider som gäller och<br />

vem som är kontaktperson.<br />

– Alla elever och lärare får inloggningsuppgifter till den<br />

gemen samma databasen. Och för lärare innebär det dessutom<br />

att de nu kan boka studiebesök på nätet, berättar Peter.<br />

PrAo på nätet<br />

I grundskolan ska elever ha möjlighet att gå ut på PRAO<br />

(Praktisk Arbetslivsorientering) en till fem dagar per läsår<br />

från och med årskurs 8.<br />

Via PRAO­databasen kan du som elev söka praktik efter:<br />

arbetsuppgifter, bransch, företagsnamn, region, aktuella tider.

Vårdpersonal med nya ögon<br />

Frösö Vård- och Hälsocollege är en viktig källa för <strong>kommun</strong>en när det gäller utbildad<br />

vårdpersonal. elisabeth ström och Kerstin engqvist hade lång erfarenhet inom vård-<br />

och läraryrket när de beslutade sig för att starta en egen skola.<br />

Frösö Vård­ och Hälsocollege<br />

arrangerar omvårdnadsutbildning<br />

för vuxna på uppdrag av<br />

Lär centrum i Östersund. Varje år tar<br />

närmare 200 elever examen och målet är<br />

självklart:<br />

– För vår del vill vi att alla ska få<br />

jobb efter utbildningen. Det är till och<br />

med så att många har jobb medan de<br />

studerar här, säger Elisabeth Ström.<br />

text roger strandberg foto frösö vård- och hälsocollege<br />

Det ställer krav på upplägget av studieplanen.<br />

Den anpassas för varje enskild<br />

student där erfarenhet inom yrket också<br />

vägs in. Vanligtvis är ett program 50<br />

veckor, men baserat på elevens erfarenhet<br />

och kunskap kan kursen bli kortare.<br />

– Vi utbildar bara ”potatisar” hos<br />

oss, som går att använda till allt. När<br />

de kommer ut i arbetslivet ska de kunna<br />

jobba inom flera olika yrken. Det kan till<br />

Jenny Engström tillsammans med en ung<br />

patient på St. Josephs Hospital i Tanzania.<br />

exempel vara som undersköterska, skötare<br />

och boendehandledare, menar Elisabeth.<br />

Alla som fyllt 20 år kan gå omvårdnadsutbildning<br />

för vuxna. Inga grundkunskaper<br />

behövs utom för de som har<br />

annat modersmål än svenska. Då krävs<br />

det att man gått Svenska För Invandrare<br />

eller har motsvarande kunskaper<br />

i svenska språket.<br />

– Vi har många utlandsfödda elever<br />

hos oss. Deras berättelser och erfarenheter<br />

från hemlandet inspirerade oss att skapa<br />

en påbyggnadsutbildning där man gör<br />

praktik i ett annat land. Vi valde Tanzania<br />

i Afrika eftersom Lärcentrum redan hade<br />

kontakter där, säger Kerstin Engqvist.<br />

Skolan ansökte om pengar för påbyggnadsutbildningen.<br />

En av eleverna<br />

som gått den är Jenny Engström. Hon<br />

fick tillbringa tre veckor i Tanzania.<br />

– Det som vi tar för givet i Sverige funkar<br />

på ett helt annat sätt där. Bland annat<br />

var det strömavbrott hela tiden vilket löstes<br />

med att koppla in bilbatterier som reservgeneratorer.<br />

De har en helt annan syn på<br />

omvårdnad också. Sjukhuspersonalen<br />

skötte bara det medicinska medan patientens<br />

familj skötte resten, berättar Jenny.<br />

Till hösten åker Frösö Vård­ och<br />

Hälsocollege tillbaka till Tanzania med<br />

nya studenter.<br />

Du kan läsa mer om utbildningen<br />

på www.fvhc.se eller<br />

www.ostersund.se/larcentrum.<br />

östersunD 19

trådlöst nätverk ger bättre skolor<br />

– nu är det dags att vi förnyar oss,<br />

vi måste utveckla it i skolan.<br />

Det säger Mathias larsson som<br />

är it-samordnare för barn- och<br />

utbildningsförvaltningen.<br />

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg<br />

20 östersunD<br />

t<br />

illsammans med projektansvarige Mattias Olsson har han varit<br />

med i arbetet med att installera trådlöst nätverk i alla <strong>kommun</strong>ens<br />

26 grundskolor.<br />

– Dagens skola har i grunden sett likadan ut under många år, den har<br />

inte riktigt hunnit anpassa sig efter den snabba tekniska utvecklingen.<br />

Det har funnits datorer men också en stor osäkerhet kring hur de ska<br />

användas, säger Mattias Olsson.<br />

– Idag ställs det krav på att eleverna ska ha tillgång till tidsenliga<br />

verktyg. Det blir omöjligt att lösa utan trådlöst nätverk, förklarar han.<br />

Det är den nya skollagen som säger att undervisningen måste anpassas<br />

till den tekniska utvecklingen. De senaste två åren har därför Barn­ och

utbildningsförvaltningen satsat extra pengar på att<br />

stödja och utveckla informationsteknik (IT) i skolan.<br />

Trådlöst nätverk är bara första steget.<br />

– Målet framöver är att alla elever dessutom ska<br />

ha tillgång till en egen dator i klassrummet, berättar<br />

Mathias Larsson.<br />

egna datorer för elever och pedagoger med möjlighet<br />

att koppla upp sig trådlöst är en förutsättning för<br />

att IT ska bli en naturlig del i undervisningen.<br />

Mattias Olsson menar att vi nu kommer börja se<br />

en förändrad lärarroll med pedagoger som jobbar<br />

mer interaktivt med eleverna, istället för att stå<br />

framme vid tavlan och föreläsa.<br />

– Som lärare kan du till exempel starta en blogg<br />

Martin Svensson är en av lärarna på<br />

Torvallaskolan som börjat att använda<br />

den nya tekniken mer i undervisningen.<br />

där läxorna läggs ut eller där eleverna har möjlighet<br />

att göra och diskutera uppgifter med varandra.<br />

I dag upplever en del att ungdomar är lämnande lite<br />

vind för våg på nätet. Genom att öka kunskapen hos<br />

lärarna kan det ändras genom att de närmar sig eleverna<br />

på deras plattformer, förklarar han.<br />

Det öppnar också upp för digitala läromedel och<br />

aktiva skrivtavlor där datorn registrerar det som<br />

läraren skriver på tavlan och sparar det. Då blir det<br />

lättare för elever som varit sjuka att läsa ikapp och<br />

ingen riskerar att inte hänga med.<br />

– Men det är inte på något vis som att datorerna<br />

kommer konkurrera ut bläddrandet i läroböcker. IT<br />

och datorer ska vara ytterligare ett verktyg för att nå<br />

kunskapsmålen inom skolan, säger Mattias Larsson.<br />

Och det är inte bara eleverna som tjänar på det.<br />

– Pedagogerna får ett mer flexibelt arbete där det<br />

blir lättare att lägga upp tiden. Till exempel kan de<br />

rapportera närvaro och frånvaro direkt från klassrummet<br />

via sina datorer. Du kan använda strömmande<br />

media på ett annat sätt också – titta på utbildningsfilmer<br />

på nätet, förklarar Mathias Larsson.<br />

För att se till att det finns kunskap inom lärarkåren<br />

har Skolverket tagit fram en praktisk IT­ och mediekompetensutbildning,<br />

PIM­utbildningen. Kommunen<br />

har bestämt att alla lärare ska läsa den för att lära<br />

sig hur de ska handskas med den nya tekniken som<br />

läromedel.<br />

– En del lärare kan tycka att utvecklingen är<br />

skrämmande om de har dålig IT­kunskap. Men de<br />

som först varit ganska fientligt inställda till datorer<br />

som läroredskap har efteråt varit jättepositiva och<br />

velat sätta igång med nya metoder på en gång, säger<br />

Mattias Olsson.<br />

Den nya skollagen<br />

Den 1 juni 2011 började en ny skollag att gälla. I den står det<br />

att alla elever inte bara ska ha tillgång till böcker utan även andra<br />

tidsenliga verktyg. Med det menas verktyg som är anpassade till de<br />

senaste årens snabba tekniska utveckling.<br />

De nya kurs­ och läroplanerna förutsätter att det finns tillgång till<br />

internet i studierna. Men också att det ska bli tydligt hur pedagogerna<br />

ska använda ämnesundervisningen för att ge sina elever en bra digital<br />

kompetens. Trådlöst nätverk är en grundförutsättning för att skolan<br />

ska kunna anpassa sig efter de krav som ställs på den.<br />

östersunD 21

serveringstillstånd – så funkar det<br />

Att kunna äta och dricka gott när du besöker en<br />

restaurang känns självklart. Men för att kunna<br />

servera alkoholdrycker krävs det ett tillstånd.<br />

ett serveringstillstånd. text & foto roger strandberg<br />

t<br />

illståndet behövs för att få servera spritdrycker, starköl,<br />

vin och andra jästa alkoholdrycker. I Östersund är det<br />

Socialnämnden som beslutar om serveringstillstånd.<br />

De tar ställning till hur de som vill servera alkoholdrycker uppfyller<br />

de krav som alkohollagen ställer.<br />

Alkohollagen är i första hand en skyddslag med uppgiften<br />

att begränsa alkoholens skadeverkningar och sätta människors<br />

hälsa före ekonomiska intressen. Det finns vissa grundbestämmelser<br />

i lagen, till exempel att alkoholservering inte får bedrivas<br />

före klockan 11.00, att restaurangen även måste servera mat<br />

och att alkoholservering inte får ske till personer under 18 år.<br />

För att kunna veta att restaurangen uppfyller de krav som<br />

ställs i alkohollagen använder sig Socialnämnden av tjänste<br />

­män som arbetar med tillsyn. Nämnden har även ett sam ­<br />

arbete med polisen.<br />

Tillsynen görs på olika sätt. Bland annat besöker tillståndsenheten<br />

de restauranger som har tillstånd, men det handlar<br />

också om att kontrollera att skatteinbetalningar skötts, att de<br />

22 östersunD<br />

Kristian Elfvendahl och Thomas<br />

Johansson tycker att det är<br />

viktigt att kunna servera<br />

högkvalitativa drycker med eller<br />

utan alkohol till sina gäster.<br />

inte har kopplingar till kriminell verksamhet och<br />

att de marknadsför sig på det sätt som alkohollagen<br />

tillåter.<br />

t&K är en av stans nyaste restauranger. De<br />

fick sitt serveringstillstånd i somras.<br />

För att få ett serveringstillstånd måste man<br />

klara av vissa krav. Bland annat att den som söker följer lagar<br />

och regler, har ordnad ekonomi, serverar mat och att lokalen<br />

är registrerad som livsmedelsanläggning. Dessutom måste det<br />

göras ett kunskapsprov.<br />

Att söka serveringstillstånd är det krångligaste vi gjort<br />

hittills. Många myndigheter är inblandade som Miljö och hälsa,<br />

räddningstjänst, polis och skatteverket. Men jag tycker att det<br />

är positivt att det är krångligt, då blir det svårare för oseriösa<br />

att få tillstånd, säger Kristian Elfvendahl som är delägare till<br />

restaurangen.<br />

För t&K är det viktigt att kunna servera alkohol.<br />

– För oss som har en renodlad restaurangverksamhet är det jätteviktigt.<br />

Alkoholen är ett komplement till maten och bidrar till den<br />

totala smakupplevelsen. Men idag finns det även ett stort utbud av<br />

alkoholfria alternativ av hög kvalitet, som våra gäster efterfrågar.<br />

Mer information om serveringstillstånd finns på<br />

www.ostersund.se/tillstandsenheten

sepideh brinner för<br />

länets matkultur<br />

– östersund är känt för att ha vintersport i världsklass. Men vi har något<br />

annat också; starka matentreprenörer, säger sepideh razavi Ziyabari,<br />

som arbetar med Matveckan och årets Matlandethuvudstad.<br />

text mikaela trapp foto roger strandberg<br />

Matveckan pågår just nu i Östersund och hela länet. En<br />

vecka fylld av aktiviteter som lyfter vår mat och kultur.<br />

Sepideh har jobbat fram ett program för veckan där<br />

fokus kommer att ligga på lokala råvaror och förädling av mat.<br />

– Det här är något som vi är väldigt duktiga på. Under<br />

veckan kan du till exempel besöka lantbruk och en matmarknad,<br />

gå på smakteater och så klart äta god mat, berättar hon.<br />

Men frågan är vad matkultur står för? Sepideh förklarar<br />

det så här:<br />

– Den speglar hur vi producerar, serverar och delar med<br />

oss av vår mat. Maten är ett bra sätt att få kontakt med andra<br />

människor. Den är en viktig del i våra liv både ur ett hälso­ och<br />

miljöperspektiv, och vi måste värna om våra förutsättningar.<br />

Sepideh Razavi Ziyabari arbetar på Matambassaden i Östersund<br />

och är en av drivkrafterna bakom den pågående Matveckan.<br />

när sepideh pratar om den jämtländska matkulturen är det<br />

med värme. Hon kommer ursprungligen från en region i Iran<br />

som påminner om vår.<br />

– Jag är uppvuxen i staden Rasht som ligger i provisen<br />

Gilan. Där är maten en viktig del av livet och området är känt<br />

för sina lokala produkter och sin matturism. Men det som skiljer<br />

Gilan från Jämtland är samhällsklimatet. Där är det främst<br />

den inhemska befolkningen som reser till Gilan. De politiska<br />

oroligheterna bromsar den internationella turismen. I Jämtland<br />

lever vi i ett tryggt politiskt klimat och möjligheterna är<br />

oändliga, säger hon.<br />

östersund är sveriges första huvudstad i Matlandet Sverige.<br />

Utmärkelsen, som ska delas ut varje år, är första steget i<br />

Landsbygdsdepartementets vision om en livskraftig landsbygd<br />

och en stark svensk matkultur.<br />

Östersund fick utmärkelsen för den starka entreprenörsanda<br />

som finns inom matområdet och engagemanget för den<br />

goda maten.<br />

– Det här ger inspiration till att fortsätta utveckla vårt<br />

mat arv. Vi jobbar för att maten ska bli en reseanledning till<br />

länet. Vi kan alla hjälpa till att skapa en framgångsrik matturism,<br />

säger Sepideh.<br />

Men arbetet stannar inte där.<br />

– Kom gärna med idéer om hur vi kan utvecklas ännu mer.<br />

Kom till Matambassaden på turistbyrån! uppmanar Sepideh.<br />

Matveckan<br />

För att uppdatera dig om vad som händer under Matveckan<br />

eller under året som Matlandethuvudstad kan du gå<br />

in på www.jamtland.se/gastronomy. Eller varför inte följa<br />

Matlandethuvudstaden på Facebook.<br />

östersunD 23

Varsågod!<br />

– en tallrik med glädje<br />

Mat ska smaka gott, men den ska också ätas i en miljö där du trivs.<br />

Måltidsservice, som lagar <strong>kommun</strong>ens mat, har ett viktigt mål:<br />

– Vår mat ska ge dig glädje. Det ska vara kul att gå till matsalen,<br />

säger kostchefen evonne Kjellsdotter-Mattsson.<br />

text mikaela trapp foto sverker berggren<br />

när jag skriver den här artikeln är ett<br />

landsomfattande matprojekt på gång i<br />

vår <strong>kommun</strong>. Det heter Focus Matglädje.<br />

Under hösten kommer kökspersonal och<br />

pedagoger att få lära sig mer om hur den<br />

offentliga måltiden kan bli ännu bättre.<br />

Det handlar om klimatsmart mat med<br />

hållbara råvaror och kreativ matlagning.<br />

– För att maten ska smaka bra är det<br />

viktigt med en trivsam miljö. Du ska få<br />

maten i rätt tid på dagen och du ska veta<br />

vad du har fått på tallriken. Det här projektet<br />

är ett sätt att få ett helhetsgrepp<br />

och sätta matgästen i fokus, berättar<br />

Evonne.<br />

Fokus Matglädje riktar sig i första hand<br />

till matlagning i förskola och skola, men<br />

också äldreomsorgen. Utbildningen tar<br />

upp ämnen som: vad är bra mat, matens<br />

betydelse för humöret och pedagogiska<br />

måltider.<br />

– Vi pratar inte bara om hur maten<br />

smakar eller provlagar maträtter. Vi<br />

pratar också om måltidskunskap som ett<br />

framtida ämne i skolan, säger Evonne.<br />

– Hur uppträder man socialt vid ett<br />

bord? Vad är bordsskick och hur ser en<br />

bra tallriksmodell ut? Det är något som<br />

kan diskuteras över en pedagogisk måltid<br />

med barnen, fortsätter hon.<br />

24 östersunD<br />

Vid sidan av att personalen utbildas<br />

kommer också <strong>kommun</strong>ens kostvision<br />

uppdateras med riktlinjer.<br />

– Förra året tog vi fram en vision.<br />

Nu ska vi som lagar maten tillsammans<br />

med barnomsorgen och skolorna bena ut<br />

vad vi menar med till exempel god mat<br />

och att äta i en trivsam miljö. Det är<br />

jätteviktigt att köket och pedagogerna<br />

pratar samma språk när det gäller vad<br />

som är god skolmat. Tillsammans kan vi<br />

ta fram mat som gör att eleverna orkar<br />

hela dagen, säger Evonne.<br />

Arbetet med visionen kommer att<br />

följa matglädjeprojektet och pågå en bit<br />

in på vårkanten.<br />

Vill du följa projektet Fokus Matglädje<br />

och <strong>kommun</strong>ens arbete med<br />

kostvisionen kan du gå in på<br />

www.fokusmatgladje.se och<br />

www.ostersund.se.<br />

Fokus Matglädje<br />

Det nationella projektet Fokus<br />

Matglädje ger alla Sveriges <strong>kommun</strong>er<br />

chansen att lyfta den offentliga<br />

måltiden. Hushållningssällskapet är<br />

ansvarig för projektet och det finansieras<br />

till viss del av Jordbruksverket.<br />

Evonne Kjellsdotter-Mattsson.<br />

Andra matprojekt som<br />

pågår i <strong>kommun</strong>en:<br />

Muurikkaturné. Under året har<br />

Måltidsservice kört en muurikkaturné<br />

på olika skolor och dagis<br />

i <strong>kommun</strong>en. Elever och kökspersonal<br />

smakar och pratar<br />

tillsammans om maten.<br />

närlagat. Skolköket i Orrviken<br />

öppnar upp igen. Under fem år<br />

var köket stängt och användes<br />

som mottagningskök. Nu lagas<br />

det åter mat i köket.<br />

Kundbesök. Under våren och<br />

hösten har kockar från <strong>kommun</strong>ens<br />

kök i Solliden besökt<br />

äldreboenden. Uppdraget? Prata<br />

mat med de som äter den. Ett<br />

projekt som ger <strong>kommun</strong>ens<br />

kockar en chans att få kunskap<br />

om hur deras matlagning smakar.<br />

Christian Thorgerzon är en av Mål tidsservices<br />

kökschefer. Han tycker att<br />

<strong>kommun</strong>en serverar väldigt bra mat.<br />

– Man tror kanske att det finns mycket<br />

halv- och helfabrikat i vår mat, men så är<br />

det inte idag. Vi lagar ungefär 70 procent<br />

av maten från grunden, berättar han.

östersunD 25

navigatorcentrum lotsar vidare<br />

över 600 unga har fått hjälp sedan navigatorcentrum slog<br />

upp glasdörren på Kyrkgatan 49 för tre år sedan. nu har<br />

<strong>kommun</strong>en bestämt sig för att satsningen ska bli permanent.<br />

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg<br />

emil lind är 19 år och en av dem som<br />

fått hjälp via Navigatorcentrum (NC).<br />

– Innan jag kom dit hade jag sökt jobb<br />

i ett år. Sedan tog det ungefär en och en<br />

halv månad så hade jag en praktikplats.<br />

Bemötandet är dessutom otroligt bra,<br />

berättar Emil.<br />

Via praktiken fick han en timanställning<br />

i en matbutik och senare sommarjobb<br />

på Arbetsförmedlingen. Nu hoppas han på<br />

att kunna utbilda sig till lastbilschaufför.<br />

– Hade det inte varit för Navigatorcentrum<br />

hade jag kanske varit arbetslös<br />

idag, tror Emil.<br />

Att hjälpa unga mellan 16 och 25 år att<br />

själva hitta rätt bland studier, stöd och<br />

26 östersunD<br />

arbete är Navigatorcentrums uppdrag.<br />

– Det går ut på att ta reda på vad<br />

du som ung har för behov och förmågor.<br />

Viktigast för oss är att inte sitta med<br />

pekfingret och berätta vad ungdomarna<br />

ska göra. Vi satsar på att lyssna och inspirera,<br />

säger Håkan Printz som är projektledare<br />

för Navigatorcentrum.<br />

nC är ingen myndighet utan fungerar<br />

som en sluss och en lots. Ungdomarna<br />

kan bland annat få hjälp med att komma<br />

i kontakt med personal inom till exempel<br />

Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och<br />

olika utbildningar.<br />

– Framgången ligger i samarbetet,<br />

vårt arbete har verkligen fått effekt.<br />

ta emot praktikant<br />

Är du företagare och kan<br />

tänka dig att ta emot någon på din<br />

arbetsplats?<br />

Hör av dig till Navigatorcentrum på<br />

063­14 30 20 eller mejla<br />

navigatorcentrum@ostersund.se<br />

Du hittar också Navigatorcentrum<br />

på www.ostersund.se/ung<br />

Känner du någon som behöver hjälp?<br />

Ring oss! Vi svarar på dina frågor.<br />

Emil Lind utanför arbetsplatsen han<br />

fick med hjälp av Navigatorcentrum.<br />

Kommunen har fått upp ögonen för hur<br />

mycket samhället tjänar på att lägga ner<br />

resurser på arbetslösa ungdomar. Det är<br />

därför som projektet nu blir permanent,<br />

förklarar Håkan.<br />

under tre år har verksamheten möjliggjorts<br />

via medel från Europeiska Socialfonden.<br />

Men när EU­stödet till NC tar slut<br />

i oktober går <strong>kommun</strong>en in och ser till att<br />

Navigatorcentrum kan fortsätta.<br />

– Vi vet att det här behövs, det finns<br />

alltid unga som på något vis känner sig<br />

vilsna. Hit kan alla komma oavsett vilka<br />

frågor eller problem de har, säger Håkan.

nominera till årets tillgänglighetspris<br />

Det här priset ska lyfta fram verksamheter som gjort något riktigt bra för<br />

tillgängligheten, säger Karin riddar som är sekreterare för <strong>kommun</strong>ens<br />

tillgänglighetsråd. text freja erdmann hellgren foto roger strandberg<br />

Du som bor i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> kan vara med och nominera<br />

vem eller vilka du vill. Det kan bland annat gälla<br />

butiker och andra servicelokaler, restauranger, barer<br />

och caféer, kulturlokaler, hotell eller konferensställen.<br />

– Det är viktigt att <strong>kommun</strong>en förbättrar sin standard, men<br />

lika viktigt är det att näringslivet gör det. Att vi uppmuntrar de<br />

som arbetar aktivt med anpassning till funktionsnedsättningar<br />

visar att vi uppskattar det. Vi vill lyfta fram goda förebilder,<br />

berättar Karin Riddar.<br />

Hon menar att tillgänglighet är bra för alla, inte bara de med<br />

olika typer av funktionsnedsättningar.<br />

– Det är en samhällsinvestering. Ramper och breda dörröppningar<br />

kan flera dra nytta av. De som har barnvagn eller<br />

som tillfälligt behöver kryckor till exempel. Dessutom kan man<br />

se att både handel och turism ökar när det arbetas med tillgänglighet<br />

i ett område, säger Karin Riddar.<br />

– Att vi fick priset<br />

har betytt mycket för<br />

oss, det känns bra<br />

att veta att arbetet<br />

vi gör är uppskatta,<br />

säger Patrik Karlsson<br />

från Scandic Hotels<br />

som fick <strong>kommun</strong>ens<br />

Tillgänglighetspris för<br />

två år sedan.<br />

2009 gick Tillgänglighetspriset till Scandic Östersund Syd,<br />

med motiveringen att både ledning och personal tänker på att<br />

alla, oavsett stor eller liten funktionsnedsättning, känner sig<br />

välkommen.<br />

Patrik Karlsson är projektledare för Scandic Hotels. I arbetet<br />

med tillbyggnader och renoveringar jobbar han mycket med<br />

tillgänglighetsfrågor.<br />

– Att vi fick priset har betytt mycket för oss, det känns bra<br />

att veta att arbetet vi gör är uppskattat. Och givetvis fortsätter<br />

vi på samma bana. De närmaste två åren satsar vi på att driva<br />

frågan om att tillgänglighetsanpassa konferenslokalen och<br />

gym­ och relaxavdelningen på hotellet i Östersund, säger han.<br />

– Det är viktigt att vi företagare engagerar oss. Östersund<br />

som stad behöver bli mer inriktat på tillgänglighet och vi ser<br />

det som vårt ansvar att ligga steget före. Vi vill ha en stad som<br />

är till för alla.<br />

tillgänglighetspriset Fram till sista oktober kan du vara med och nominera. Skriv ned din motivering och skicka<br />

den till <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, Rådhuset, 831 82 Östersund. Märk kuvertet med ”Tillgänglighetspriset”. Vill du veta mer<br />

kan du ringa till Karin Riddar på 063­14 32 14.<br />

östersunD 27

Vinterfestival i regnbågens alla färger<br />

i januari kommer återigen mörker möta ljus och kyla möta värme. För tredje gången<br />

arrangeras Vinterfestivalen och nu ligger satsningen på unika upplevelser.<br />

text freja erdmann hellgren foto architects of air, narelle trottman<br />

Det handlar om att visa<br />

upp Östersund från sin<br />

bästa sida och skapa ett<br />

sammanhang där människor känner sig<br />

delaktiga. Och så ska det vara feststämning<br />

så klart, säger Stefan Kauppi som<br />

är projektledare för Vinterfestivalen.<br />

Huvudattraktion blir ett ”luminarium”<br />

– ett stort uppblåsbart skulpturlandskap<br />

som fyller ut stora delar av Stortorget.<br />

I konstruktionen ryms ett helt fantasilandskap<br />

i regnbågens alla färger.<br />

– Det är som en labyrint, uppblåst med<br />

varmluft så att det på insidan kommer<br />

vara plusgrader. Det här är första gången<br />

som ett ”luminarium” kommer till Sverige,<br />

så det blir extra spännande, säger han.<br />

storsjöyran evenemang Ab har fått<br />

uppdraget från <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> att<br />

arrangera Vinterfestivalen. De jobbar<br />

mycket med interaktivitet inför nästa års<br />

festival.<br />

– Du som är där ska kunna medverka,<br />

inte bara stå och titta, förklarar Stefan.<br />

Ett exempel på det är ”Gigantomaten”<br />

som fungerar som en vanlig<br />

fotoautomat med den lilla skillnaden att<br />

bilden inte kommer ut ur en lucka, utan<br />

i stället projiceras i gigantiskt format på<br />

en husvägg.<br />

– För oss är den ständiga utmaningen<br />

att hitta på nya grejer samtidigt som<br />

vi bevarar grundkänslan. Det gäller att<br />

vara unik och sticka ut så att vi också<br />

kan locka människor utifrån, förklarar<br />

Stefan.<br />

rådhuset fyller dessutom 100 år och<br />

blir som tidigare år en självklar del<br />

av festivalen. Men i stället för att ha<br />

ljusspelet på fasaden flyttar det in och<br />

väcker tavlor och statyer till liv.<br />

Men det blir inte bara ljusinstallationer<br />

och gigantiska skulpturlandskap<br />

under vinterfirandet.<br />

– Givetvis blir det också massor av<br />

kultur, nöje, sport och friluftsaktiviteter.<br />

Det kommer finnas något för alla,<br />

berättar Stefan entusiastiskt.<br />

Vinterfestivalen<br />

Vinter festivalen är en hyllning till vår bästa årstid. Men den ska också bidra till att Östersund är en attraktiv plats att<br />

besöka, leva och bo på. Vinterfestivalen 2012 pågår mellan 27 januari och 5 februari. I samband med Vinterfestivalen<br />

arrangeras också sport festen SM­veckan, som pågår mellan 24 och 29 januari.<br />

Du kan läsa mer om Vinterfestivalen på www.vinterfestivalen.se.<br />

28 östersunD

“olympiska spelen”<br />

besöker Vinterstaden<br />

Den 24-29 januari nästa år invaderas östersund av 2 000<br />

elitidrottare. Magasinet träffade Micke jonsson som är<br />

projektledare för sM-veckan. text & foto roger strandberg<br />

Vad är sM-veckan för något?<br />

– Det är ett samarbete mellan Rik sidrottsförbundet<br />

(RF) och Sveriges<br />

Television (SVT). Idén är att under en<br />

vecka kora Svenska mästare ur stora<br />

som små idrotter. Det blir lite grann som<br />

Olympiska spelen i svensk version.<br />

Vilka idrotter kommer att delta?<br />

– Det blir bland annat längdskidor,<br />

skidskytte, skidorientering, curling,<br />

skotercross, skridskor, casting, klättring,<br />

tyngdlyftning, bobstart, rodelstart och<br />

skeletonstart.<br />

Var kommer sM-veckan att hålla till?<br />

– Skidstadion blir en huvudarena och<br />

förhoppningen finns att även SVT:s<br />

Vinterstudio ska sändas därifrån. Andra<br />

arenor är Curlinghallen, Sporthallen,<br />

Skridskoovalen, Jämtkraft Arena, Exercishall<br />

Norr och Gustavsbergsbacken.<br />

Vi har fokuserat på att hålla alla<br />

tävlingar så centralt som möjligt.<br />

sM-veckan<br />

Den 24­29 januari 2012 arrangeras<br />

SM­veckan i Östersund. Tävlingarna<br />

sänds i SVT:s kanaler, en hel del<br />

i direktsändning. SM­veckan finns både<br />

som vinter­ och sommarversion.<br />

Läs mer på www.smveckan.se<br />

Är det mycket att göra inför ett sådant<br />

här arrangemang?<br />

– Ja, det finns en hel del att ta tag i. Det<br />

är inte direkt som när en cirkus kommer<br />

till staden, slår upp tälten och kör igång<br />

föreställningen. Eftersom det är många<br />

aktörer inblandade så måste tusen saker<br />

samordnas och planeras. Jag är anställd<br />

som projektledare av <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />

för att se till att alla bitar faller på<br />

plats.<br />

Vad är vinsten med en sM-vecka?<br />

– Profilmässigt är det viktigt att få hit<br />

stora vinterarrangemang, eftersom<br />

vi kallar oss Vinterstaden. De 2 000<br />

aktiva och deras ledare kommer att fylla<br />

stadens hotell. Sedan kommer det cirka<br />

250 journalister som rapporterar från<br />

arrangemanget. Bara värdet på mediatäckningen<br />

beräknas vara 80 miljoner.<br />

Varför ska jag besöka tävlingarna?<br />

– Jag lovar att det kommer bli en fantastisk<br />

vecka. Det är en helt unik chans att<br />

kunna få se så mycket idrott på så hög<br />

nivå under en och samma vecka.<br />

östersunD 29

sortera soporna enklare<br />

– möblera om i köket<br />

skaffa rätt förutsättningar<br />

för att lättare sortera dina<br />

sopor. renhållnings chefen<br />

ola skarin ger dig tips.<br />

text mikaela trapp<br />

foto sverker berggren<br />

På Eriksbergsvägen bor <strong>kommun</strong>ens<br />

renhållningschef med sin<br />

familj. Yrkestiteln skvallrar om<br />

att Ola sitter inne med en hel del kunskap<br />

kring hur vi hanterar våra sopor.<br />

– Östersund har varit i framkant<br />

när det gäller att sortera sopor under<br />

många år. Vi var en av de första<br />

<strong>kommun</strong>erna som valde att sortera ut<br />

matavfall, säger han.<br />

Varje år mäter Renhållning hur vi sköter<br />

vår sopsortering, genom att analysera<br />

innehållet i våra soppåsar, men<br />

förra året visade analysen att vi inte är<br />

så bra som vi kanske trodde.<br />

– Nej, det är fortfarande 70 procent<br />

av soporna som sorteras fel. Det är för<br />

mycket matavfall och förpackningar som<br />

kastas i soppåsen, berättar Ola.<br />

Men han berömmer också östersundarna:<br />

– Medborgarna ska ha heder för att<br />

de är så duktiga på att sortera miljöfarligt<br />

avfall. Där visar analysen att vi<br />

har mindre än 0,1 procents felsortering.<br />

För att vi ska bli lika bra när det gäller<br />

sorteringen av alla våra sopor krävs det<br />

engagemang. Redan hemma i köket.<br />

– När vi renoverade vårt kök för<br />

tre år sedan valde vi till exempel ett<br />

större skåp som är skjutbart under diskbänken,<br />

säger han och drar ut skåpet.<br />

Där har familjen organiserat sin<br />

sopsortering så att man enkelt kan<br />

skilja mellan matavfall, plast, kartong<br />

och sopor som ska till förbränning.<br />

Totalt finns där behållare för nio olika<br />

sorters sopor.<br />

30 östersunD<br />

Renhållningschefen Ola Skarin tipsar om hur du smart kan organisera din sopsortering.<br />

– A och O är närheten; det ska vara<br />

lätt att sortera. Behöver man gå till ett<br />

annat rum blir det svårare och du kastar<br />

i den vanliga soppåsen, säger Ola.<br />

Det nya systemet i Olas kök har gett<br />

resultat. Efter att Renhållning dragit<br />

igång behovsanpassad sophämtning<br />

under förra året har familjen bara åtta<br />

tömningar per år.<br />

– Då ska man jämföra det med att<br />

vi tidigare hade 26 tömningar. Den<br />

stora skillnaden är att vi slänger mycket<br />

mindre plastförpackningar i det brännbara.<br />

Alla plastförpackningar ska ju till<br />

återvinning, både mjuka och hårda.<br />

just nu tittar Renhållning på hur<br />

soptaxan ska göras om så att det blir<br />

attraktivare att sortera. Soptaxan är<br />

fortfarande så billig att man inte gör<br />

den sista ansträngningen.<br />

– Det gäller att vi får ett tänk som<br />

innebär att vi tänker på både miljön<br />

och plånboken när vi sorterar. Nu ska vi<br />

bara hitta en lämplig morot för de som<br />

sorterar bra, säger Ola.<br />

Eventuella förslag på ändringar<br />

i soptaxan kommer att läggas fram under<br />

oktober och beslut tas i december.<br />

Vill du slippa åka till<br />

åter vinningsstationen?<br />

Då kan du anlita Vinn och Återvinn. För<br />

150 kronor i månaden hämtar idrottsföreningar<br />

dina sopor och lämnar dem till<br />

återvinning. Gå in på www.idrottskassan.se<br />

soprumsmakeover<br />

Är du fastighetsägare och vill ha hjälp<br />

med att få ordning på soprummet?<br />

Då kan du ringa Renhållning,<br />

063­14 31 00, och få vägledning.

östersund hjälper<br />

sydafrika att sopsortera<br />

I partnerskapet ingår ett sophanteringsprojekt<br />

där Renhållning hjälper<br />

de sydafrikanska kollegorna att bygga<br />

upp ett fungerande insamlings­ och<br />

återvinningssystem.<br />

Alfred nzo är en <strong>kommun</strong> i Sydafrika<br />

med cirka 900 000 invånare<br />

av vilka de fl esta bor på landsbygden.<br />

Sophämtning förekommer i blygsam<br />

omfattning endast i de få städerna<br />

och soporna läggs i bästa fall på en<br />

soptipp.<br />

Men sopor som sorteras i olika<br />

materialslag har ett värde som<br />

återvunnen råvara och det ska vara<br />

motorn i Alfred Nzos framtida avfallshantering.<br />

Nu byggs det några<br />

<strong>kommun</strong>ala Buy Back Centers, åter­<br />

Zimasa Ndlela basar<br />

över Matatiele Buy<br />

Back Center.<br />

sedan 2007 har östersunds <strong>kommun</strong> ett partnerskap<br />

med den sydafrikanska <strong>kommun</strong>en Alfred nzo som<br />

fi nansieras med biståndspengar. text & foto catrine edlund<br />

vinningscentraler, som pilotprojekt<br />

där besökarna ska få betalt för sina<br />

sopor sorterade i till exempel metalller,<br />

plast, glas, wellpapp. Dessa Buy<br />

Back Centers ska sedan sälja materialet<br />

vidare till återvinningsföretag.<br />

Att ta vara på soporna har många<br />

fördelar. Inte nog med att nedskräpning<br />

och miljöförstöring hejdas. Här<br />

har privatpersoner en möjlighet att få<br />

en slant för sina sopor och en fungerande<br />

avfallshantering i <strong>kommun</strong>en<br />

skapar också många jobb.<br />

Förra året var kollegorna inom Waste<br />

management i Alfred Nzo i Östersund<br />

för att ”praktisera” och i höst är det<br />

dags för representanter från Renhållning<br />

att åka ned till Sydafrika igen.<br />

renA nYHeter<br />

öPPettiDer<br />

för våra återvinningscentraler<br />

odenskog:<br />

Måndag, onsdag 7-19<br />

Tisdag, torsdag, fredag 7-16<br />

Lördag, 9-13<br />

brunflo:<br />

Tisdag, torsdag 16-19<br />

Lördag jämna veckor 9-13<br />

lit:<br />

Måndag, onsdag 16-19<br />

Lördag, udda veckor 9-13<br />

Återvinningscentralerna har stängt på<br />

Alla helgons dag den 5 november.<br />

Vet du att <strong>kommun</strong>erna<br />

hjälper till att<br />

återvinna 97 procent<br />

av soporna du sorterar?<br />

Nästan hälften<br />

blir nya saker!<br />

Även om vi i Sverige<br />

är duktiga på<br />

att sortera, skulle vi<br />

kunna bli ännu bättre.<br />

Utmana dina vänner om vem som sparar<br />

mest resurser och energi!<br />

Gå in på facebook.com/sveriges.storsta.<br />

miljororelse.<br />

CHoKlADAsK<br />

renhållning 063-14 31 00<br />

Telefontid 8-12, 13-16<br />

renhallning@ostersund.se<br />

www.ostersund.se/sopor<br />

östersunD 31<br />

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST

östersund<br />

– en <strong>kommun</strong> som vill växa<br />

år 2020 ska <strong>kommun</strong>en ha 65 000 medborgare. idag är vi<br />

knappt 60 000. Hur lockar <strong>kommun</strong>en hit fler medborgare?<br />

text mikaela trapp illustration gustav kaape lindqvist<br />

Malin Cederth Wahlström jobbar på Utvecklingsenheten.<br />

Där pågår just nu ett<br />

intensivt arbete för att locka människor<br />

till vår <strong>kommun</strong>.<br />

Vad är tillväxtprogrammet?<br />

– Det är <strong>kommun</strong>ens verktyg för vilka<br />

satsningar och prioriteringar som ska<br />

göras för att skapa utveckling. I Tillväxtprogrammet<br />

finns målsättningar för<br />

en ökad befolkning, fler arbetstillfällen,<br />

företag och besökare. Målsättningen för<br />

2020, 65 000 invånare, kräver kraftfulla<br />

insatser för att göra Östersund ännu mer<br />

attraktivt. Satsningar på till exempel<br />

näringslivsutveckling och infrastruktur<br />

är väldigt viktiga.<br />

Varför vill vi nå upp till just 65 000<br />

medborgare?<br />

– Det har visat sig att <strong>kommun</strong>er med<br />

mer än cirka 70 000 invånare växer<br />

32 östersunD<br />

i kraft av sin egen storlek och på längre<br />

sikt vill vi vara en av de <strong>kommun</strong>erna.<br />

Men det ligger många år bort och<br />

65 000 invånare är ett första steg.<br />

Hur ser befolkningsutvecklingen ut för<br />

östersund?<br />

– År 1995 var det år <strong>kommun</strong>en hade<br />

flest invånare och nu närmar vi oss återigen<br />

samma nivå. De senaste tio åren har<br />

vi haft en positiv befolkningsut veckling,<br />

förklarar Malin.<br />

– Varje år är det drygt 3 000 personer<br />

som väljer att flytta till <strong>kommun</strong>en<br />

och något färre som flyttar ifrån. Det<br />

föds också fler barn, förra året föddes<br />

200 fler än för tio år sedan.<br />

rent konkret, hur får man en <strong>kommun</strong><br />

att växa?<br />

– Vi har en handlingsplan med ett 40­tal<br />

insatser som ska genomföras för att<br />

befolkningsutveckling<br />

1970-2010<br />

årtal Antal<br />

2010 59 416<br />

2005 58 428<br />

2000 58 249<br />

1995 59 748<br />

1990 58 317<br />

1985 56 446<br />

1980 55 810<br />

1975 54 135<br />

1970 49 672<br />

Källa: SCB<br />

kunna uppnå målen i Tillväxtprogramet,<br />

säger Malin och listar de främsta:<br />

• Fler bostäder. För att nå befolkningsmålet<br />

på 65 000 invånare år 2020 behöver<br />

det byggas ungefär 4 000 nya bostäder.<br />

• Centrumutveckling. Stadens<br />

centrum ska fortsätta att utvecklas för<br />

invånare och besökare.<br />

• Fler företag och jobb. En etableringssatsning<br />

med projektet Midscand<br />

som ska locka hit företag.<br />

• Miljö och infrastruktur. Green<br />

High way är en fossilbränslefri transportkorridor<br />

från Sundsvall till Trondheim.<br />

• Fokus på vinteridrott och Nationellt<br />

vintersportcentrum. Gemensamma satsningar<br />

görs med Mittuniversitetet.<br />

Vad står på tur i programmet?<br />

– Det sker saker hela tiden. Ett exempel<br />

är den kommande SM­veckan. Stora<br />

evenemang som lockar hit besökare och<br />

blir ett sätt att visa upp vår <strong>kommun</strong>.<br />

Du kan läsa mer om SM­veckan på<br />

sidan 29.<br />

På www.ostersund.se/tillvaxt hittar du<br />

mer material om hur <strong>kommun</strong>en arbetar<br />

med tillväxt.

östersund söker VM<br />

i skidskytte 2017<br />

Den 25 augusti beslutade <strong>kommun</strong>styrelsen<br />

att östersund ska söka VM i skidskytte<br />

2017. underlaget till beslutet är en grundlig<br />

förstudie som <strong>kommun</strong>en, svenska skidskytteförbundet<br />

och Handelskammaren<br />

Mittsverige beställde i februari.<br />

text roger strandberg foto sverker berggren<br />

– i förstudien har vi gått igenom vad som krävs för ett nytt<br />

VM i Östersund, till exempel investeringar i skidstadion, budget<br />

och vilka som är våra konkurrenter. Det svåraste var nog att<br />

sätta en budget som ska gälla sju år framåt, säger Patrik Jemteborn,<br />

ansvarig för förstudiens projektgrupp.<br />

Kommundirektör bengt Marsh bedömer att Östersund har<br />

goda chanser att få arrangera ett VM i skidskytte igen. Trots<br />

att konkurrensen om de internationella tävlingarna blir allt<br />

hårdare.<br />

– Östersund har visat sig vara framgångsrik som arrangör.<br />

Vi har redan genomfört ett mycket lyckat VM och vi har årligen<br />

världscupstävlingar. Vi gör den här ansökan för att öka<br />

tillväxten, få in intäkter till företag och organisationer som<br />

i slutändan ger fler anställda och ökade skatteintäkter. På det<br />

sättet slår vi också vakt om den <strong>kommun</strong>ala kärnverksamheten,<br />

säger Bengt Marsh.<br />

Patrik jemteborn visar också på att det finns många vinster<br />

med att få hit ett VM till regionen. Bland annat stärks imagen<br />

för Östersund och Jämtland genom större utrymme i media,<br />

ökad turism samt fler arbetstillfällen. Dessutom stärks <strong>Östersunds</strong><br />

image som Vinterstaden ytterligare med stora vinterarrangemang<br />

i den här klassen.<br />

– Vägen till VM är ganska lång och ett första steg på vägen<br />

är nya investeringar på skidstadion. Investeringar som i första<br />

hand måste till för att säkra att Östersund får fortsätta att<br />

arrangera Världscupen. Det mest akuta är ett logistikcenter<br />

för antidopninglokaler och mediacenter som idag placeras<br />

i före detta Miloverkstaden, säger Patrik.<br />

östersunds <strong>kommun</strong> bidrar med 1,2 miljoner kronor till ansökningskampanjen.<br />

Det är sedan Svenska Skidskytteförbundet<br />

som slutligen ansöker om att få arrangera VM. I september<br />

2012 förväntas det Internationella skidskytteförbundet, ta<br />

beslut om vem som får stå värd för VM­tävlingarna 2017.<br />

Patrik Jemteborn med förstudien som ska<br />

ge världsmästerskap till Östersund.<br />

östersunD 33

Följ med till framtidens förskola<br />

På solliden har en ny typ av förskola vuxit fram. en förskola<br />

med fler barn, men också med mer tid och resurser för dem.<br />

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg<br />

jag tror att det här är unikt i hela Sverige, säger Maria Börjas­Wiktorsson som är<br />

förskolechef på Sollidens förskola.<br />

Under sommaren har tre förskolor blivit en efter att Strandgatans förskola och för skolan<br />

Solberg flyttat in på Sollidens förskola. Lokalerna har byggts ut och renoverats, de är stora<br />

och lugna med olika färgteman på de tre olika enheterna. Vi går genom en hallon­ och<br />

blåbärsfärgad enhet, in i en limegrön där ett par barn leker i en liten rutschkana. På varje<br />

enhet jobbar sex pedagoger med 36 barn.<br />

– När vi är så många vuxna kan vi alltid göra olika saker med barnen, och på olika håll samtidigt,<br />

berättar Maria.<br />

överallt på den 4 000 kvadratmeter stora förskolan finns fönster så att personalen kan se barnen<br />

utan att behöva störa dem i deras lekar. Ändå är det utomhus som det mesta av jobbet sker.<br />

– Allt som man kan göra inomhus kan göras utomhus, det är vår devis säger Maria.<br />

– Till exempel kan barnen gå på turer i skogen och få små matteuppgifter på vägen.<br />

En gång hittade jag en av våra pedagoger med en grupp barn som ställt upp stafflier och<br />

målade av landskapet. En liten tvååring tittade intensivt på sitt motiv som hon sedan noga<br />

målade av. Inte för att det syntes vad det var, men det var så tydligt hur inne hon var<br />

i arbetsuppgiften, berättar Maria och skrattar.<br />

En annan viktig del i arbetet är teknik. Varje pedagog har en laptop som barnen får jobba med.<br />

– De kan till exempel fota när de är ute och leker så att vi kan göra bildspel. De kan läsa<br />

in sagor, lägga till ljudeffekter och musik. På det viset lär sig barnen om hur alla intryck de<br />

har runt sig skapas istället för att bara passivt konsumera. De blir medvetna om omvärlden.<br />

Förskolan har dessutom köpt in surfplattor, små platta datorer med pekskärm.<br />

– Vi får se hur vi kommer att använda dem. Det får vi komma på tillsammans med<br />

barnen, konstaterar Maria som slagit sig ned vid ritbordet med de två bröderna Noah och<br />

Leo som förtjust utforskar surfplattan.<br />

Efter bara några sekunder har pojkarna börjat måla med fingrarna på skärmen och<br />

hittat ett spel där det gäller att få bilar att undvika att krocka. De skrattar förtjust.<br />

På Solliden ska initiativet till lärande komma från barnen.<br />

– Säger någon ”Kan vi inte ha en äppeldag”? Så avfärdar vi inte det utan frågar i stället;<br />

”Hur tänker du då”? Det handlar om att skapa medvetande kring sitt eget lärande.<br />

Vi vill hjälpa till att fostra kritiskt tänkande barn, att vara besvärlig behöver inte vara ett<br />

negativt ord, menar Maria.<br />

Föräldrarna verkar också gilla arbetsmetoderna.<br />

– Vi har fått samtal från dem som vill att vi ska lova att fortsätta med det vi håller på<br />

med. Då vet man att man gjort rätt, säger en en nöjd Maria.<br />

Kvalitetspriset 2010 Förra året fick Sollidens förskola <strong>kommun</strong>ens kvalitetspris,<br />

ett bevis på att arbetet som de utför är bra och effektivt. Bland annat<br />

fixade pedagogerna så att de fick åka på en skräddarsydd naturvetenskapskurs i Södertälje.<br />

Syftet var att bli bättre på att lära ut naturvetenskap på ett kul och bra sätt.<br />

34 östersunD<br />

Varje enhet på Sollidens<br />

förskola har ett litet runt rum<br />

med en stjärnhimmel i taket.<br />

På bilden leker Arvid och<br />

storebror Axel i rummet med<br />

pedagogen Maria Wessén.

skalbagge<br />

tar plats på lövsta<br />

just nu växer en förskola i form av en jätteskalbagge<br />

med en takhöjd på som mest nio meter fram i lövsta.<br />

text freja erdmann hellgren<br />

Förskolan är klassad som ett guldnivåbygge vad det gäller hälsosam innemiljö<br />

och effektiv energi­ och resursanvändning, enligt byggsamarbetsprojektet<br />

Bygga­Bo­Dialogen.<br />

Det är inte bara en rolig tanke som ligger bakom den skalbaggeformade<br />

förskolan, berättar Jan Högberg som är fastighetschef på <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>.<br />

– Runda former är mer energieffektiva, sedan fick vi lägga till skalbaggens<br />

”ben” för att få till det med entréerna. Men det är ändå ett väldigt energieffektivt<br />

bygge, förklarar han.<br />

Många barn kräver plats och därför investerar <strong>kommun</strong>en i förskolor. I ”skalbaggen”<br />

kommer det att finnas plats för 144 barn på åtta avdelningar.<br />

– Planlösningen blir öppen så att det går att arbeta över avdelningsgränser.<br />

Byggnaden är noga anpassad till verksamheten och vi har tagit emot råd från<br />

förskolepersonal under byggets gång, berättar Jan.<br />

Förskolan skulle öppna för barnen i december i år, men den blev klar tidigare<br />

än beräknat. Nu pågår planeringen inför inflyttningen.<br />

bygga-bo-Dialogen<br />

Ett samarbete mellan företag, <strong>kommun</strong>er, myndigheter och regering<br />

som går ut på att bygga för hälsosam innemiljö, effektiv energi­ och<br />

resursanvändning. Den högsta nivån en byggnad kan ha är guldnivå.<br />

östersunD 35

– Det är aldrig lätt<br />

att spara på det viktigaste vi har<br />

i förra numret började vi följa barn- och utbildningsförvaltningens<br />

arbete med den årliga budgeten. Då beskrev vi<br />

hur <strong>kommun</strong>en lägger upp budgetarbetet och varför det måste<br />

sparas pengar i år. text freja erdmann hellgren illustration gustav kaape lindqvist<br />

nu har nämnden tagit över budgeten<br />

från tjänste männen på förvaltningen.<br />

Ett färdigt sparförslag har<br />

lämnats in till Kommunfullmäktige som tog<br />

beslut om preliminär budget i september.<br />

Björn Sandal är Barn­ och utbildningsnämndens<br />

ordförande.<br />

Hur upplever du årets budgetarbete?<br />

– Det har varit konstruktivt och gett en bra,<br />

kritisk diskussion kring besparingar. Det är<br />

aldrig lätt att spara på det viktigaste vi har<br />

­ barnen. Men vi har hittat de alternativ som<br />

gör att barnen fortfarande ska känna att de<br />

kan lyckas i skolan.<br />

Vad är bäst med att arbeta med budgeten<br />

i östersunds <strong>kommun</strong>?<br />

– Vi har en <strong>kommun</strong> med framåtanda och en<br />

positiv inställning. Det startas nya företag och<br />

36 östersunD<br />

nya människor flyttar in. Dessutom är <strong>kommun</strong>ens<br />

ekonomi välskött och utan stora skulder.<br />

Vad händer med budgeten nu?<br />

– Nu har Kommunstyrelsen klubbat igenom<br />

att vi sparar tio miljoner mindre än vad vi<br />

först gav förslag på. Det visade sig att det<br />

inte behövdes lika stora besparingar som vi<br />

först trodde. Nästa steg blir att vi i nämnden<br />

fördelar arbetsuppgifter till förvaltningen<br />

och de olika verksamheterna.<br />

Vad är en nämnd?<br />

En nämnd består av en grupp förtroendevalda<br />

som har fått i uppgift av Kommunfullmäktige<br />

att specialisera sig på en<br />

särskild del av <strong>kommun</strong>ens verksamhet.<br />

Du kan följa budgetprocessen via protokollen<br />

på www.ostersund.se/diarium.<br />

Viktiga datum<br />

oktober-november<br />

Under hösten arbetar förvaltningen<br />

med att ta fram ett slutgiltigt<br />

förslag på hur pengarna<br />

ska fördelas mellan de olika verksamheterna.<br />

Förvaltningen tar in<br />

olika typer av prognoser som rör<br />

bland annat födelsetal och hur<br />

familjer flyttar inom <strong>kommun</strong>en.<br />

8 december<br />

Den slutliga budgeten tas upp i<br />

Kommunfullmäktige, där det slås<br />

fast hur mycket pengar nämnden<br />

ska få för hela verksamheten.<br />

14 december<br />

Nu tar nämnden ett beslut för<br />

detaljbudgeten som förvaltningen<br />

tagit fram. Arbetet med att<br />

verk ställa budgeten börjar i förvaltningen.<br />

1 januari 2012<br />

Den nya budgeten börjar gälla,<br />

nu vet varje rektor på varje skola<br />

exakt hur mycket pengar skolorna<br />

har att röra sig med.

Högsta prioritet – en skola med kvalitet<br />

Varje år måste tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen<br />

planera så att våra skolor och förskolor fungerar så bra som möjligt.<br />

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg<br />

Det är ett långsiktigt tänkande<br />

där vi ser till flera<br />

olika faktorer. Dels ser vi ju varje år<br />

hur många barn som föds, men vi tar<br />

också fram prognoser på hur det troligast<br />

kommer att se ut i fram tiden,<br />

berättar Annika Källgård som är<br />

förvaltningschef på Barn­ och utbildningsförvaltningen.<br />

under flera år har elevkullarna blivit färre, men samtidigt ökar<br />

de yngre barnen i antal. Det har varit stort tryck på förskolan<br />

och därför har <strong>kommun</strong>en också satsat på att bygga nytt.<br />

– Vi har kunnat lösa det genom att öppna förskoleavdelningar<br />

i skolor med tomma lokaler. Där har vi byggt om så<br />

att det lätt ska kunna återanpassas för grundskoleutbildning<br />

igen. Men vi har också byggt helt nya lokaler, som förskolan<br />

i Lövsta, säger Annika.<br />

I lokalplaneringen för skolorna och förskolorna måste <strong>kommun</strong>en<br />

hela tiden tänka på barnens och personalens behov. Men<br />

samtidigt också på ekonomin.<br />

– Vi vill ju ha en bra <strong>kommun</strong>al skola där alla barn ska känna<br />

att de har lust att lära. Och att de har möjlighet att lyckas<br />

i och utanför skolan. Då gäller det att prioritera rätt. Mycket<br />

fokus ska ligga på bra pedagogiskt arbete, behöriga lärare och<br />

rätt till hjälp och stöd.<br />

nu är skolplaneringen extra aktuell eftersom det är sparår<br />

2012 och verksamheterna måste anpassas till det.<br />

– När vi till exempel flyttar undervisning från mindre skolor<br />

till större är det för att skapa bra förutsättningar för att få en<br />

så bra kvalitet i undervisningen som möjligt. Inte minst vad det<br />

gäller antalet behöriga lärare, berättar Annika.<br />

Läs mer om satsningarna<br />

på förskolan på sidan 34.<br />

skolorna i östersund<br />

Under hösten 2011 finns det:<br />

52 <strong>kommun</strong>ala förskolor med 2 753 barn.<br />

12 fristående förskolor med 206 barn.<br />

26 <strong>kommun</strong>ala grundskolor med 4 674 elever.<br />

5 fristående grundskolor med 873 elever.<br />

3 <strong>kommun</strong>ala grundsärskolor med 80 elever.<br />

östersunD 37

så arbetar vi med<br />

dricksvattnet<br />

i förra numret av magasinet berättade vi<br />

om tiden med parasiten Cryptosporidium.<br />

Vi berättade också om ett offensivt<br />

arbete för att få ett rent dricksvatten<br />

även i framtiden. nu är vi nyfikna, hur<br />

jobbar <strong>kommun</strong>en med frågan?<br />

text mikaela trapp foto sverker berggren<br />

På vattenverket i Minnesgärde går UV­anläggningen för<br />

fullt. Det är mer än nio månader sedan den togs i drift<br />

för att oskadliggöra parasiten som kan ha orsakat magsjuka<br />

på närmare 20 000 personer.<br />

Mona Modin Tjulin är ordförande i den beredningsgrupp<br />

med förtroendevalda som ska ta fram en framtidsplan för ett<br />

tryggt och rent dricksvatten.<br />

– Fram till idag har vi haft två möten och under hösten<br />

kommer vi att göra omvärldsanalyser och skaffa oss kunskap<br />

inom området. Vi ska göra studiebesök hos våra egna vatten­<br />

och reningsverk, men också titta på andra <strong>kommun</strong>ers arbete<br />

med dricksvattenförsörjningen. Kunskapsinhämtning är väldigt<br />

viktigt, säger Mona.<br />

På Vatten östersund pågår ett ständigt förbättringsarbete.<br />

Ett av de pågående arbetena är granskningen av dricksvattenproduktionen<br />

vid Minnesgärde. Arbetet genomförs av externa<br />

vattenexperter och ska vara klart till årsskiftet.<br />

– Det handlar alltså om hela vår dricksvattenproduktion<br />

från Storsjön till det vatten som kommer ut i vårt ledningsnät.<br />

Först gör vi studien från ett helikopterperspektiv, sedan<br />

bestämmer vi vad som kan behöva detaljstuderas ännu mer,<br />

berättar Rickard Johnson, chef för Vatten Östersund.<br />

under hösten kommer det också att finnas möjlighet för<br />

allmänheten att lämna synpunkter på Storsjöns skyddsområdesbestämmelser.<br />

Under fyra år har <strong>kommun</strong>en arbetat fram<br />

regler som ska styra hur vi får använda marken och vattnet<br />

intill Storsjön.<br />

– Nu finns det ett färdigt förslag som ska gå på ett så kallat<br />

samråd. Vi skickar ut förslaget till sakägare som till exempel<br />

38 östersunD<br />

Janne Andersson är drifttekniker på Minnesgärdes vattenverk. Här visar<br />

han besökarna Mona Modin Tjulin och sonen Sigge Modin UV-anläggningen.<br />

– Maskineriet har fungerat som det är tänkt sedan vi installerade det i<br />

slutet av förra året, berättar Janne.<br />

verksamheter med tillstånd för miljöfarlig verksamhet och<br />

fiskevårdsföreningar. Men det är också öppet för medborgare<br />

att lämna synpunkter. Vi kommer att annonsera i pressen när<br />

förslaget läggs ut, säger Conny Simonsson, driftingenjör på<br />

Vatten Östersund.<br />

På <strong>kommun</strong>ens Miljö och hälsa tänker man idag ännu mer på<br />

framtida risker. Jari Hiltula är miljöchef och berättar om ett<br />

förändrat kontrollbeteende.<br />

– Vi letar mer än tidigare efter förhållanden som inte är<br />

bra i ledningsnätet. För att få en röd tråd i tillsynen av vattenfrågorna<br />

har vi tagit över tillsynen av avloppsreningsverket<br />

i Lugnvik. Tidigare gjordes den av Länsstyrelsen. Nu har vi<br />

kontrollen på avloppsvatten, dagvatten och dricksvatten, säger<br />

Jari Hiltula.<br />

Vill du följa <strong>kommun</strong>ens vattenarbete kan du gå in på<br />

www.ostersund.se/vatten<br />

Vattenberedningen<br />

En beredning är en typ av utredning och ett sätt att<br />

förbereda ett ärende innan det går till beslut. Vattenberedningen<br />

har på uppdrag av Kommunfullmäktige fått<br />

uppdraget att utreda och föreslå en plan för <strong>kommun</strong>ens<br />

vatten­ och avloppsförsörjning.<br />

Följande förtroendevalda sitter i beredningen: Mona Modin<br />

Tjulin (S), Christina Hedin (V), Sven Ringvall (M), Carina<br />

Zetterström (C), Jan Moberg (MP), Lennart Ledin (FP),<br />

Emanuel Sandberg (KD) och Gerhard Karlsson (SD).

ILLUSTRATION: GUSTAV KAAPE LINDQVIST<br />

Hösttider på rådhuset<br />

receptionens öppettider är från september till maj: måndag till fredag 8­17. Dag före röd dag samt dag före midsommar­,<br />

jul­ och nyårsafton är det öppet från 8 till 15. Under midsommar­, jul­ samt nyårsafton är receptionen stängd.<br />

Kommunens övriga expeditioner har öppet från september till maj: måndag till fredag 9­12 och 13­16. Dag före röd dag<br />

samt dag före midsommar­, jul­ och nyårsafton stänger expeditionerna 12. Klämdagar håller de öppet mellan 10 och 12.<br />

DettA HÄnDer<br />

i östersunD<br />

oKtober<br />

7 oKtober Trav V65<br />

+ Ponnytravlopp<br />

<strong>Östersunds</strong>travet<br />

8 oKtober Stenkult<br />

i Månsken.<br />

Stenbrottet i Marieby<br />

10 oKtober Johnny Logan<br />

och Rosarna. Stora Kyrkan<br />

11 oKtober Mormors svarta<br />

ögon. Teater på Storsjöteatern<br />

12-13 oKtober Den girige<br />

Teaterföreställning på Storsjöteatern<br />

13 oKtober Jazz i Jemtland<br />

Konsert på Movitz med<br />

Thorbjörn Risager<br />

15 oKtober Vinmässa<br />

Gamla Teatern<br />

18 oKtober Labero 20 år<br />

senare. Sporthallen<br />

19 oKtober Othello<br />

Teater på Storsjöteatern<br />

20 oKtober Föreläsning<br />

Friskvård á la Babben Larsson.<br />

OSD<br />

21 oKtober Norrdans<br />

Schackt/Feeding monsters<br />

Storsjöteatern<br />

24 oKtober Lunchtrav<br />

<strong>Östersunds</strong>travet<br />

27 oKtober Jazz i Jemtland<br />

Konsert på Movitz – A song<br />

for Nina med bland annat<br />

Jennifer Brown.<br />

28-29 oKtober Bluesfestivalen.<br />

Storsjöteatern<br />

29 oKtober Spökvandring<br />

i Stenbrottet. Marieby<br />

noVeMber<br />

3 noVeMber Beatleskonsert<br />

The Mersey Beatles. OSD<br />

3-5 noVeMber Dansweekend<br />

Med bland annat Lasse<br />

Stefanz och Turkey Twisters.<br />

OSD<br />

4 noVeMber Lunchtrav<br />

<strong>Östersunds</strong>travet<br />

10 noVeMber Jazz i Jemtland<br />

Konsert på Movitz med<br />

Neighbourhood<br />

11 noVeMber Jamtlinatt<br />

Jamtli<br />

16 noVeMber 1974 – The<br />

ABBA years<br />

Jultallrik och show<br />

19 noVeMber Jazz i Jemtland<br />

Konsert på Movitz med Jennie<br />

Löbel och Swing Kings.<br />

22 noVeMber Norrlandsoperan.<br />

Storsjöteatern<br />

25 noVeMber Lunchtrav<br />

<strong>Östersunds</strong>travet<br />

30 noVeMber Boeing,<br />

Boeing Teater. Med bland<br />

annat Nanne Grönvall på<br />

noterAt<br />

när du vill besöka<br />

storsjöbadet<br />

Äventyrsbadet har öppet:<br />

Vardagar 10­21<br />

Helger 10­18<br />

onsdagar vuxenkväll (från 18 år)<br />

18­21<br />

Morgonbad (måndag­torsdag)<br />

06­09<br />

relaxavdelningen är öppen:<br />

Måndag stängt<br />

tisdag-torsdag 13­21<br />

Fredag 10­21<br />

Helger 10­18<br />

Entrén stänger 1 timme innan<br />

anläggningen stänger för dagen.<br />

Och bassängerna har öppet<br />

ytterligare 1/2 timme.<br />

Priser hittar du på<br />

www.ostersund.se/storsjobadet<br />

Storsjöteatern<br />

30 noVeMber-4 DeCeMber<br />

Premiär för Världscupen<br />

i Skidskytte. Skidstadion<br />

DeCeMber<br />

2-4 DeCeMber<br />

Jamtli julmarknad<br />

4 DeCeMber Barnteater Urr<br />

och de vilda kusinerna<br />

Storsjöteatern<br />

5 DeCeMber Lunchtrav<br />

<strong>Östersunds</strong>travet<br />

9 DeCeMber Roger Pontare<br />

Stora Kyrkan<br />

9 DeCeMber Christer Sjögrens<br />

julkonsert. Med Pernilla<br />

Wahlgren och Gunhild Carling<br />

på Sporthallen.<br />

Du hittar fler evenemang<br />

på www.visitostersund.se<br />

östersunD 39

sist...<br />

idag är östersund och länet en självklar plats<br />

för matupplevelser. Men så har det inte alltid<br />

sett ut. entreprenören Manne Mosten är en<br />

av dem som satt jämtland på matkartan.<br />

text freja erdmann hellgren foto roger strandberg<br />

när jag först började<br />

fundera kring att<br />

utveckla matturismen visste<br />

knappt någon vad det var och<br />

få förstod potentialen. Nu<br />

fi nns aktiviteterna, besöksmålen<br />

och upplevelserna här,<br />

säger Manne.<br />

Hans driv har sedan han började<br />

arbeta med matupplevelser<br />

för fem år sedan, varit<br />

att hitta sin egen nisch. Det<br />

har lett till att han i somras<br />

startade Kuliturupplevelser.<br />

En rörelse där han tar med<br />

turister, företag och organisationer<br />

på olika mat ­<br />

upp levelser i länet.<br />

– Jag har inspirerats<br />

av min mamma som var<br />

turistguide under 70­ och<br />

80­talet. Men mest handlar<br />

det nog om att jag såg<br />

att något fattades och<br />

att jag tycker att det är<br />

roligt att göra det ingen<br />

annan gjort.<br />

när föddes kärleken till<br />

maten?<br />

– Jag har alltid tyckt att tillverkning<br />

över lag är intressant.<br />

Oavsett om det gäller<br />

snöskotrar, turbiner eller livsmedel.<br />

Det är processen som<br />

fascinerar mig, hur något går<br />

från idé till genomförande<br />

genom misslyckanden och<br />

framgång. Jag älskar knäppa<br />

och knasiga idéer.<br />

Vad gör vårt län spännande<br />

att arbeta i?<br />

– Här fi nns allt! Bra råvaror,<br />

vacker natur, engagerade<br />

kreatörer och bra vägar.<br />

Vi hade en ambassadör på<br />

besök från Bulgarien som påpekade<br />

just hur viktigt det är<br />

att det fi nns farbara vägar för<br />

att binda samman matturismen<br />

och det har ju vi. Dess ­<br />

utom har Jämtland så mycket<br />

outnyttjad potential i allt möjligt,<br />

det är bara att ta tag i ett<br />

område och börja utveckla.<br />

Vilken är din mest minnesvärda<br />

matupplevelse?<br />

– Jag var på en tryffelfestival<br />

i en liten by i Norra Italien<br />

förra året. Natten innan<br />

festivalen hade alla gummor<br />

och gubbar varit ute med sina<br />

hundar och plockat tryffel.<br />

Hela byn doftade av svamparna,<br />

de var överallt, och så<br />

mycket folk så att man knappt<br />

kom fram. Då åt jag råbiff<br />

med tryffelolja och drack<br />

lokal producerat Barolo vin.<br />

Det var fantastiskt!<br />

Manne Mosten ålder: 39. bor: Östersund. Familj: Mamma, pappa, syster. Yrke: Entreprenör.<br />

Äter gärna: Löjromstoast med kall öl och snaps. lyssnar gärna på: Mycket gubbrock som Rolling Stones, en del gammal<br />

country och på sista tiden har jag faktiskt lyssnat på Ratata i bilen. läser gärna: Biografi er, jag gillar att läsa om livsöden.<br />

bästa middagsfi xartipset? Bjud in brett. Inte bara de du brukar träffa utan lite outsiders också. Försök överraska med något<br />

oväntat, en ny smak eller underhållning av något slag. Låt gästerna hjälpa till i köket eller med serveringen. Det fi nns ingen<br />

anledning att allt ska vara klart innan de kommer.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!