DS (pdf 3 470 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

# 7 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 

24 augusti 2006 tidningen för dig i försäkringskassan 

insändare: 

EN HAND- 

LÄGGARES 

MARDRÖM 

SKÅNE HAR 

FLYT PÅ SINA 

AVSTÄMNINGS- 

MÖTEN 

ÄNTLIGEN 

ETT VERKTYG 

FÖR SJUK- 

SKRIVNINGAR 

De lobbar för 

FÖRÄLDRAPENG 

MED MUSKLICK

Rygginstitutet - Luleå 

Håkan Blom 

Tel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35 

E-mail: lulea@rygginstitutet.se 

Rygginstitutet - Sundsvall 

Helmut Kerschbaumer 

Tel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01 

E-mail: sundsvall@rygginstitutet.se 

Korta väntetider 

Försäkringskassan 

i Sverige har avtal 

med oss 

– så väl mött på alla 

Rygginstituten... 

till 

kvalitetssäkrad 

rehab 

Här är våra 

produkter 

och koder: 

• 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a 

• 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien 

Avtalskod: FG 00114/200-4007-2d 

• 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2b 

• 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien 

Avtalskod: FG 0014/2003-4007-2e 

• 4 veckors whiplashsrehab, Sverige 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a 

• 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2c 

• 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2f 

• Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) 

Avtalskod: FG 00121/2002-30a 

• Arbetslivsinriktad utredning (ARU) 

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-1a 

Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) 

Rygginstitutet - Stockholm 

Kjell Hedenus 

Tel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11 

E-mail: vaxholm@rygginstitutet.se 

Rygginstitutet - Växjö 

Kerstin Karlsson 

Tel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30 

E-mail: vaxjo@rygginstitutet.se 

Rygginstituet 

har kvalitetsäkrat 

sin 

verksamhet 

enligt ISO 

9001:2000 

sedan flera år. 

Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien 

Inga-Lill Åström 

Tel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01 

E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se 

Apartado 192, ES-29600 Marbella 

Tel: 0034-952 77 05 83 

Fax: 0034-952 82 75 40 

E-mail: centroforestal@telefonica.net. 

www rygginstitutet se 

www.norrlandsreklam.se

catharina 

byström, 

chefredaktör 

dagens socialförsäkring • augusti 2006 

# 7 

nu har Vi Varit på skansen igen. Vi 

hade utländskt besök och det var ett 

evenemang som passade alla åldrar. 

Titta där går björnen, pass på nu simmar 

sälen precis här, kolla uttern som 

tog en fisk! Alla vuxna blir barn igen 

och berättar hela tiden vilka fantastiska 

saker vi ser. Ända tills 8-åringen irriterat 

suckar och säger ”Jag har faktiskt 

egna ögon att se med, måste ni hela tiden 

säga vad ni ser som om ni pratade 

med en blind!” Vi rannsakar vårt inre. 

Vi vill ju så gärna att barnen ska ha roligt 

och uppskatta vårt fina initiativ. Nu 

hade ju alla ungar redan varit på Skansen 

så en viss lik- 

Äntligen vardag 

utan sälar och 

kattungar 

nöjdhet fick man 

väl räkna med. 

I akvarieshopen 

ville de stanna 

i timmar. Det 

fick de inte och 

då kom domen: 

ingen hade lyssnat 

på vad barnen ville, de vuxna hade 

bestämt allt. Till och med vilka djur vi 

skulle titta på. ”Det är ingen mening 

med att titta på kattungar om man inte 

ens får hålla i dem! Och igelkottarna 

luktade blä.” Det är just därför vi inte 

har några husdjur hemma, kontrade 

mamman för att vinna framtida position 

när tjatet om husdjur dyker upp 

nästa gång. Barnen skulle ha uppskattat 

en fotbollsmatch nere på gården 

lika mycket. Lätt blasé efter tio veckors 

samvaro med föräldrar och alla möjliga 

släktingar som plockats fram för att 

snickra ihop tio veckors sommarlov 

(när föräldrarna har 

fem veckors semester) var 

de urtrötta på vuxna och 

vill bara vara ifred med 

sina kompisar. Det 

får vara någon måttta 

med alla nöjen. 

Äntligen tillbaka till 

vardagen igen! 

16 

26 

10 

22 

AKTUELLT 

Krångliga blanketter drar ned Försäkringskassans image 5 

Tydligare och bättre överblick med produktplaner 7 

Myndighetssamarbete i Västmanland stoppade taxifusk 8 

SÅ GJORDE VI 

Handlingskraftiga Skåne har driv på avstämningsmöten 

10–15 

Södermanland är duktiga på att omvända föräldrar till att 

använda Internet 16–19 

PROBLEMLÖSARNA 

Vem vet vart jag surfar på Internet? 20 

INTERVJU 

Ann-Christin Munther ror iland projektet om att få fram ett 

verktyg för sjukskrivning 22-25 

FOKUS 

Miljardvinst för samhället när svenskarna jobbar längre 26 

Nyanlända invandrare bör lättare kunna kvalificera 

sig till socialförsäkringen 28 

Morot minskar sjukfrånvaron 28 

ÅSIKTER 

Studenter har behov av bostadsbidrag oavsett ålder 30 

En handläggares mardrömmar om ÄHS 31 

Försäkringsläkare vill att sjukintyget ska bli enklare 34 

NÄST SIST 

Desperation eller transpiration? Det undrar tipssexan 35 

PS 

Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36

hAllå där . . . 

Amelie von zweigbergk 

ledningsstaben på försäkringskassans 

huvudkontor 

800 chefer 

möts och ensas 

den 29 augusti är det dags för den årliga 

chefskonferensen då generaldirektören 

bjuder in drygt 800 chefer i 

försäkringskassan. i år är temat ”halvtid 

mot målet”. det är ett stort arrangemang 

med en årslång förberedelse och många 

inblandade. amelie von Zweigbergk på 

ledningsstaben är en av dem som arbetar 

med förberedelserna. 

Vad händer på årets chefskonferens? 

– Nu har halva tiden gått i förändringsarbetet 

som började 2005 och målen ska vara 

uppnådda 2008. Denna halvtid mot målet 

och vad organisationen måste göra för att 

gå i mål är huvudämnet för dagen. Det är 

stora delar av ledningsgruppen som står på 

scenen under förmiddagen och på eftermiddagen 

pågår nio parallella seminarier som 

deltagarna fått välja i förväg. 

Liksom förra året är det Folke Rydén 

som är konferencier. Han var mycket uppskattad 

och dessutom är han mycket professionell. 

Två seminarier, ”En utvecklande arbetsplats” 

och ”Chefs- och ledarrollen i Försäkringskassan”, 

fylldes blixtsnabbt. Vad drar ni för slutsatser 

av det? 

– Det är som generaldirektör Curt Malmborg 

säger, att våra chefer är den viktigaste 

länken i en förändringsprocess och därför 

är det många som vill jobba mer med sin 

chefsroll. Sedan är det många chefer som 

inte arbetar direkt i produktionen och därför 

kanske inte är lika intresserade av till exempel 

seminarier om ohälsa. 

Vad är meningen med den här jätteapparaten 

att samla 800 chefer från hela landet 

under en dag? 

– Syftet är ju att alla ska höra och se 

samma sak samtidigt. Det är ett slags 

Ensa i praktiken. Det är uppenbart att 

det är viktigt för cheferna att träffa ledningen. 

Det visar erfarenheterna från 

förra året då vi gjorde en uppföljande utvärdering 

vad deltagarna tyckte om dagen. 

Vad är det man ska få med sig hem efter 

en sådan här dag? 

– Vi vet att deltagarna förväntar sig 

att få både inspiration och energi för arbetet 

på hemmaplan och för de lokala 

medarbetardagarna. Man vill ha lite 

goda exempel och träffa andra som är 

i samma sits. Det finns också en social 

dimension som är viktig. Alla ska få 

med sig en klar och tydlig bild av hur 

läget är i Försäkringskassan och vad vi 

ska uppnå. 

Hur engagerad är ledningen egentligen? 

– Det är ju generaldirektören som 

bjuder in till mötet så självklart är Curt 

Malmborg mycket engagerad i pro- 

grammet. Hela ledningen är faktiskt 

djupt involverad. Det är kanske årets 

viktigaste konferens som handlar om 

hur vi ska klara våra mål, visst blir det 

lite inspiration men allra mest handlar 

det om våra mål och måluppfyllelsen. 

Det kan inte vara för mycket 

glans kring en sådan här dag. 

Vad är svagaste länken vid ett sådant 

här arrangemang? 

– Jag skulle nog säga toaletterna. 

Mycket handlar om logistik en sådan 

här dag, att förflytta folk från en punkt 

till en annan utan att det tar för mycket 

tid. Programinnehållet är dock A 

och O. Just nu sitter folk överallt och 

filar på förberedelserna. Det är fyra 

till fem personer engagerade för varje 

seminarium och alla bitarna ska falla 

på plats. Mycket av förberedelserna 

görs i förväg men mycket görs också 

i sista minuten. Vi vill ju att materialet 

ska ha fräschör med de senaste siffrorna 

till exempel. Men vi är ett riktigt 

”dream team” som jobbar så det 

ser mycket lovande ut! 

catharina Byström 


Foto: christer järild

Kunderna vill ha 

förtryckta blanketter 

nu ska försäkringskassans blanketter förbättras och bli 

mer begripliga för kunderna. det är viktigt för imagen och 

för att spara pengar. därför har en blankettstudie nyligen 

genomförts. 

Som ett led i det pågående arbetet med 

att förbättra Försäkringskassans blanketter 

har undersökningsföretaget Augur 

gjort en blankettstudie. Av den 

framgår att många kunder tycker att 

det är krångligt att fylla i blanketterna. 

Skälen är flera: 

u Det är mycket information som efterfrågas. 

Det blir tröttande med alla 

detaljer som ska fyllas i. 

u Många frågor berör inte alla. Det 

blir tomma rutor och kunden blir osäker 

på om de ska fyllas i eller inte. 

u Det är gott om svåra ord och begrepp. 

Till exempel sjuklön, olika pensionsformer 

och inkomst av kapital. 

u Det är många bilagor som ska bifogas. 

Till exempel sjukintyg, lönespecifikation 

och hyreskontrakt. De är svåra 

att hålla ordning på och dyra att kopiera. 

u Många uppgifter upprepas. Det blir 

därför tjatigt att fylla i blanketten. 

Eftersom många är beroende av Försäkringskassans 

bidrag för sin försörjning 

känner de också en väldig press att 

se till att blanketten blir rätt ifylld. Ju 

mer beroende man är, ju mer laddat är 

det att fylla i blanketten och ju större 

blir behovet av personlig kontakt med 

en handläggare för att få hjälp att fylla 

i blanketten. 

Byråkratisk, fyrkantig och ifrågasättande 

Även om det finns undantag upplevs 

handläggarna som hjälpsamma, effektiva 

och serviceinriktade när kunderna 

besöker kontoren för att få hjälp. Men 

den negativa uppfattningen om blanketterna 

slår igenom vilket ger en motsvarande 

negativ bild av själva Försäkringskassan, 

som uppfattas som byråkratisk, 

fyrkantig och ifrågasättande. 

För att komma tillrätta med kritiken 

mot de krångliga blanketterna föreslår 

Augur en utveckling av förifyllda blanketter 

där åtminstone den information 

som Försäkringskassan redan har om 

kunden finns med. Det är det starkaste 

kundönskemålet i undersökningen. 

Ett annat önskemål är att Försäk- 


Titti Emtefall 

tre förmåner 

undersökta 

Tre blanketter har 

ingått i undersökningen: 

• Ansökan om bostadstillägg 

för 

pensionärer. 

• Begäran om sjukpenning 

efter sjuklöneperiodens 

slut. 

• Ansökan om bostadsbidrag. 

Undersökningen 

har genomfört i 

Stockholms län 

och omfattar sex 

fokusgrupper och 

24 djupintervjuer, 

totalt 73 personer. 

ringskassan ska samköra sina register 

med andra myndigheter för att den vägen 

hämta in de uppgifter som behövs. 

Samtidigt konstaterar Augur att det 

knappast går att utveckla blanketter 

som passar alla. Några kommer alltid 

behöva en personlig kontakt med en 

handläggare. 

– För att kunna göra något vettigt var 

vi tvungna att ta reda på hur kunderna 

tänker och beter sig när de fyller i blanketterna 

och det har vi fått ett svar på 

nu, säger Titti Emtefall, verksamhetsledare 

på enheten för kundbemötande 

vid huvudkontoret. 

– Resultatet visar att det ytterst inte 

handlar om språk och utformning utan 

om att det är för många detaljerade frågor 

som ska fyllas i, ibland flera gånger 

under ett år. 

Drar ned vår image 

Enligt Titti Emtefall styr regelverket 

idag blanketterna för hårt på bekostnad 

av ett kundfokus. Försäkringskassan 

kan behöva verka för att reglerna 

ändras om det krävs för att blanketterna 

ska kunna förenklas. 

– Resultatet visar också hur enormt 

starkt blanketterna drar ned vår image 

och att de har stor betydelse för vårt varumärke, 

säger Titti Emtefall. 

I arbetet med att åtgärda blanketterna 

deltar försäkrings- och produktspecialister 

samt medarbetare från avdelningen 

för kund och kanaler. I oktober 

ska nya versioner av en handfull 

av de krångligaste blanketterna testas i 

nya djupintervjuer och den sista december 

ska de förhoppningsvis vara klara 

att använda. 

sven-erik Johansson 

krånglig kontakt 

Kontakten med Försäkringskassan via 

blanketter upplevs som 

• tjatig 

• krånglig 

• noga 

• stelbent 

• byråkratisk 

AkTUellT 

på gång... 

Försäkringskassans 

uppdrag 

1/9 resultatindikatorer med ungdomsperspektiv. 

I samverkan med Ungdomsstyrelsen 

för att mäta måluppfyllelsen inom den 

ekonomiska familjepolitiken ur ett 

ungdomsperspektiv. 

i Försäkringskassan 

29/8 försäkringskassans chefskonferens. 

Med fokus på målen, vad som uppnåtts 

och vad som återstår. Plats: 

Stockholm. 

13/9 försäkringskassans styrelse 

sammanträder. 

13-14/9 arkiv- och registratorskonferens. 

Plats: Sigtuna. 

i omvärlden 

4/9 arbetsförmögen eller arbetsbegränsad? 

Seminarium om hälsan och ohälsan i 

dagens arbetsliv. 

Plats: Stockholms universitet. 

15/9 rehabilitering – så funkar det. 

Bland annat en utvärdering av rehabiliteringsgarantin 

i Stockholm. Plats: Karolinska 

sjukhuset i Solna. 

20/9 Personal & hälsa. 

Under ett avsnitt om hälsofrämjande 

arbetsplats berättar Försäkringskassan 

i Östergötland om sitt arbete med 

hälsoinspiratörer. Plats: Göteborg. 

27-29/9 4th Quality conference for 

Public administrations in the eu. 

Faros, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens 

samordning av insatserna 

för att hjälpa sjukskrivna arbetslösa 

att återgå i arbete, kommer att presenteras 

inom ramen för Best practice 

cases. Plats: Tammerfors.

AKTUELLT 

Produktplaner ska styra och stödja 

Just nu håller så kallade produktplaner 

på att tas fram inom försäkringskassan. 

– syftet är att ge en samlad bild 

av läget för varje förmån eller 

förmånsgrupp, säger Per–arne 

dahlberg, verksamhetsutvecklare vid 

huvudkontoret. 

Alla förmåner inom Försäkringskassan 

ska hädanefter finnas med i produktplaner. 

Här ska allt viktigt som rör förmånen 

samlas; mål, strategier, krav och aktiviteter. 

Med aktiviteter avses såväl sådant 

som verksamhetsutveckling, normering 

och utvärdering som information 

och utbildning. 

Lättare få helhetsgrepp 

I första hand är produktplanerna avsedda 

för ledningen i länsorganisationerna. 

– Dels handlar det om styrning, säger 

Per–Arne Dahlberg. Det ska vara 

tydligt vilka mål och krav som gäller 

för de olika försäkringsområdena. Dels 

handlar det om att stödja länen. De ska 

veta vad som är på gång och lättare få 

grepp om helheten. 

Produktplanerna blir även viktiga för 

samordningen av huvudkontorets arbete. 

– Det blir lättare att få en helhetsbild, 

både över varje förmånsslag/förmåns 

grupp och över helheten. Därmed blir det 

också lättare att planera, prioritera och 

samordna. Man kan säga: Så här ser det 

alltså ut. Det här vill vi göra. Orkar vi med 

det? Har vi gjort riktiga prioriteringar? 

Summan av de enskilda kraven kan 

förstås komma att överstiga vad som är 

möjligt. Därför kommer Produktionsdivisionen 

att ha en viktig roll i beredningsfasen 

med att pröva och jämka 

samman kraven. 

Tio försäkringsansvariga 

Det blir runt tio produktplaner där de 

förmåner som naturligt hänger samman 

sammanförs – däremot inga för verksamhetsområden 

som skär tvärs över 

förmånerna. Försäkringsdivisionen äger 

processen att ta fram och samordna produktplanerna. 

Det samlade ansvaret för 

arbetet med respektive plan får de cirka 

tio försäkringsansvariga som nu håller 

på att rekryteras. Det blir, med några 

undantag, en försäkringsansvarig – en 

produktplan. 

En mall för planen 

En processanalys har gjorts för hur planerna 

ska jobbas fram så att det kan ske 

på samma sätt. Likaså finns en mall för 

själva planen. Produktplaner ska läggas 

fast inför varje år, men kan komma att 

revideras under året. 

Information om underhållsbidrag första steget 

I julI gav regeringen Försäkringskassan 

i uppdrag att ge information på sin 

webbplats om hur separerade föräldrar 

kan träffa avtal om underhållsbidrag till 

barn. Sådan information kommer att 

finnas på webbplatsen från den 1 september. 

Bakgrunden är att Försäkringskassan 

i mars i år föreslog att regeringen i en 

förordning skulle ge Försäkringskassan 

ett uppdrag att utveckla verksamheten 

så att separerade föräldrar kan få hjälp 

att själva avtala om underhållsbidrag till 

barn i stället för att belasta underhållsstödssystemet 

när det inte behövs. 

– Jag ser informationen som ett första 

steg och hoppas att regeringen beslutar 

att ge Försäkringskassan utökad serviceskyldighet 

om underhållsbidrag, säger 

Susanne Fagerberg, chef för enheten 

för barn och familj vid huvudkontoret. 

Susanne Fagerberg, 

Per-Arne Dahlberg. 

Möjligheter med 

produktplanerna 

• kraftfullt styrdokument 

• visar helheten 

• skapar tydlighet 

• redskap för koordinering 

inom huvudkontoret 

• synliggör produkterna/försäkringsförmånerna 

• utvecklingsområden 

kan lättare 

identifieras 

• dubbelarbete kan 

undvikas 

• motstridiga mål/ 

budskap kan lätttare 

upptäckas 

– Det kan i så fall innebära att vi ska 

lämna viss muntlig information om underhållsbidrag 

och även ge stöd vid upprättande 

av avtal. I förlängningen kan vi 

även tillhandahålla en räknesnurra på 

vår webbplats så att föräldrarna själva 

kan räkna ut underhållsbidraget. 

sven-erik Johansson 

Professuren i 

försäkringsmedicin utlyst 

Dagarna före midsommar utlyste FAS 

(Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) 

professuren i försäkringsmedicin. 

Inriktningen är i huvudsak 

medicinska aspekter på försäkringsmedicin. 

Sista ansökningsdag är 12 september. 

När kommer de första planerna? 

– En första version av alla produktplaner 

med preliminära mål för nästa 

år ska vara klar under september, säger 

Per–Arne Dahlberg. Sedan händer 

mycket under hösten, till exempel kommer 

budget och regleringsbrev. Definitivt 

beslut om produktplanerna fattas 

av försäkringsdirektören i samråd med 

produktionsdirektören efter det att styrelsen 

fattat beslut om Försäkringskassans 

verksamhetsplan, det vill säga i 

mitten av januari. 

Samordna materialet 

I projektrapporten om produktplaner nämns 

några olika faror, till exempel att planerna 

blir ett av många styrdokument och inte får 

full legitimitet, att planeringsprocessen blir 

tyngre och att en”dokumenttrötthet” kan 

infinna sig i organisationen. Hur ser du på 

det? 

– Vi är medvetna om de här riskerna 

som bland annat länen har påpekat. 

Därför är det viktigt att processen för 

att ta fram produktplanerna blir en naturlig 

del av arbetet med verksamhetsplaneringen. 

Vi på huvudkontoret måste 

se till att samordna det material som 

skickas ut, både tids – och innehållsmässigt. 

eva lindén 

Landstingens arbete för minskad 

sjukfrånvaro utvärderas 

KarolInsKa InstItutet har fått i uppdrag 

av regeringen att studera hur landstingen 

ser på och arbetar med att minska 

sjukfrånvaron. Studien ska lägga grunden 

för en utvärdering av vad de ekonomiska 

drivkrafterna betyder. 

Dessa är utformade så att de landsting 

som tillsammans med Försäkringskassan 

tar fram regionala handlingsplaner 

får dela på tre miljarder under tre 

år – förutsatt att sjukfrånvaron i länet 

minskar. Sådana planer finns nu klara i 

de allra flesta län. Det är första gången 

ekonomiska drivkrafter används som 

styrmedel på det här sättet. 

Kristina Alexanderson, professor vid 

Karolinska Institutet, kommer att leda 

undersökningen vilken ska presenteras 

senast 15 augusti 2007. 

dagens socialförsäkring • augusti 2006

Förändringsarbetet 

går för långsamt 

försäkringskassan måste skruva upp tempot för att 

komma i mål med förändringarna till 2008. Bra är att 

ohälsotalet sjunker och personalen är friskare. det är 

desto sämre ställt med utbetalningar i tid. det konstaterar 

förändringssekretariatet i en rapport till regeringen. 

Lars Arvidsson har lett förändringssekretariatet 

sedan nya Försäkringskassan 

bildades 2005. De har nu lämnar en rapport 

till regeringen om hur det egentligen 

går med förändringsarbetet med 16 

månader kvar till målgång. 

– Vi har kommit en bra bit på väg, 

men om vi tittar på vart vi ska landa så 

har det inte hänt tillräckligt mycket. Om 

medborgarna ska ändra uppfattning om 

oss måste vi göra något som gör att de 

faktiskt märker någon skillnad. 

Och det har inte Försäkringskassan 

gjort, konstaterar Lars Arvidsson 

krasst. Men visst finns det resultat som 

är positiva. 

– Vi kan vara stolta över att trots att 

vi gått in i en ny organisation, det har 

varit knöligt på många håll, så har medborgarna 

inte berörts och verksamheten 

har fungerat. 

Samma positiva resultat är det för 

ohälsotalet som går stadigt nedåt. 

– Vi har dessutom minskat de administrativa 

kostnaderna och istället överfört 

pengar till försäkringen i form av 

mer resurser till handläggningen av sjuk 

och aktivitetsersättning till exempel. Under 

2006 frigörs 370 miljoner kronor. 

Långt till 3-30-90 

Personalens sjukfrånvaro har också fortsatt 

att minska stadigt, trots att organisationen 

är mitt inne en förändring. 

Det finns också några rejäla problemområden. 

Målet 33090* är långt ifrån i 

hamn där avstämningsmöten inom 90 

dagar ligger långt från målet. Dock har 

Försäkringskassan lyckats med att öka 

antalet avstämningsmöten. 

Frågan är om målet 33090 är fel om 

ingen verkar uppnå det? 

– Ur kundens perspektiv är det rätt. 

Vi vet alla hur viktigt det är att komma 

in tidigt i en sjukskrivningsprocess. 


Lars Arvidsson 

* Målet 3-30-90: 

ärendet ska öppnas 

inom tre dagar 

och kunden 

ska få en indikation 

om det finns 

några tveksamheter 

med ersättningen,utbetalning 

ska ske inom 

30 dagar och försäkringskassan 

ska hålla avstämningsmöten 

inom 

90 dagar. 

Varför har man då inte lyckats hålla takten 

i förändringsarbetet? Lars Arvidsson 

har flera teorier om det. Kanske har det 

varit för många signaler i för många kanaler 

som inte hängt ihop. Dåligt fokus 

och oförmåga att prioritera rätt kan 

vara en annan orsak. En ”ofärdig” organisation 

bidrar också. 

Många orsaker till tröghet 

– Vi har olika organisationer idag och 

det är inte bra. En, gemensam organisation 

ska ju få saker att hända på ett effektivare 

sätt men om vi har 21 olika län 

med olika organisationer så blir det svårare 

att kommunicera goda erfarenheter 

och få bästa arbetssätt att fästa. Att 

vi idag inte på rak arm vet vilka som 

är första linjens chefer är självklart en 

brist. Det handlar om oklara roller och 

ansvar och otydliga kanaler.. 

Just nu pågår dock bland annat projektet 

ledning och styrning som tittar på 

roller och ansvar i organisationen. 

I och med halvtidsrapporten till regeringen 

upphör också förändringssekretariatet. 

Just nu håller alla aktiviteter 

och projekt på att överlämnas till olika 

delar ute i linjearbetet. 

catharina ByströM 

så ligger förändringsarbetet till i halvtid 

enligt plan: 

• Lägre sjukfrånvaro 

bland medarbetarna 

• Lägre kostnader för 

administration och mer 

pengar till försäkringen 

• Ohälsotalet går stadigt 

ned 

en bit från målet: 

• 33090 där avstämningsmöten 

ligger särskilt risigt 

till. 

• Sänkt nöjdmedarbetarindex 

Bra informationsutbyte 

kan bli bättre 

InFormatIonsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, 

länsarbetsnämnderna, 

Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden 

fungerar tämligen väl, 

men bedrivs utan ett riktigt helhetsperspektiv. 

Det anser Statskontoret i 

en utvärdering av de regler som infördes 

2002 för att öka informationsutbytet 

(Informationsutbyte kräver bra förutsättningar, 

2006:7). 

Statskontoret vill anpassa reglerna 

så att det blir tydligare vilka uppgifter 

som behöver utbytas samt hur myndigheternas 

medverkan och ansvar ska se 

ut. Därutöver föreslår man bland annat 

att tiden som Arbetsmarknadsverket får 

lagra information om arbetssökande 

förlängs från två till tio år vilket skulle 

underlätta Försäkringskassans SGI–utredningar. 

Handikappersättning 

och vårdbidrag ses över 

FörsäKrIngsKassan har Fått i uppdrag 

av regeringen att se över handikappersättning 

och vårdbidrag. Det gäller dels 

att göra en kunskapsöversikt, dels att 

kartlägga problemställningar inom de 

båda förmånerna. 

I uppdraget ingår bland annat att 

analysera 

• hur väl handikappersättning respektive 

vårdbidrag uppfyller sina 

syften 

• samordningen med och avgränsningen 

mot andra samhällsstöd, 

framförallt den tillfälliga föräldrapenningen 

• i vilken mån de båda förmånerna 

bidrar till att uppfylla de handikappolitiska 

målen. 

Uppdraget ska redovisas senast den 2 

april 2007. 

Småland har friska kommuner 

landets FrIsKaste och sjuKaste kommunanställda 

enligt försäkringsbolaget 

Folksam:. 

De tio friskaste 

1. Värnamo 

2. Vimmerby 

3. Vaggeryd 

4. Valdemarsvik 

5. Älvdalen 

6. Gnosjö 

7. Västervik 

8. Nora 

9. Östra Göinge 

10. Nässjö 

De tio sjukaste 

1. Krokom 

2. Arjeplog 

3. Åsele 

4. Malå 

5. Umeå 

6. Gullspång 

7. Överkalix 

8. Arvidsjaur 

9. Sorsele 

10. Östersund

AKTUELLT 

Samarbete stoppade taxifusk 

två bedrägeridomar, krav på 636 000 kronor i återbetalning 

och tydliga preventiva effekter. det blev resultatet för försäkringskassans 

del av ett omfattande myndighetssamarbete 

under 2005 mot svarttaxiverksamheten i Västerås. 

– Utan samarbetet mellan myndigheterna 

hade ersättningarna och bidragen 

till svarttaxiförarna sannolikt fortsatt 

att betalas ut, säger Göran Rask, säkerhetssamordnare 

vid Försäkringskassan i 

Västmanlands län. Även om vi till exempel 

fick en anonym anmälan mot en 

svartåkare tidigare hade vi svårt att med 

de traditionella metoderna leda i bevis 

att det rörde sig om bedrägeri. 

– Nu, när polisen gjort sitt, och åklagaren 

finner en misstanke om bedrägeri 

så får vi tillgång till hela förundersökningen. 

Dömdes till fängelse 

Vid kontrollen av svarttaxin i Västerås 

kontrollerades 18 förare mot Försäkringskassans 

register. Fem hade ersättning 

på grund av arbetsoförmåga som 

drogs in eftersom de uppenbarligen klarade 

att arbeta. Sju andra hade bostadsbidrag 

och aktivitetsstöd. 

Kontrollerna i Västerås var ett led i 

ett samarbete mellan en rad myndigheter, 

däribland Försäkringskassan, för 

en renare taxiverksamhet. Även de seriösa 

företagen granskades. Alla 18 fö- 

tidning 

Bra samarbete mellan 

polis, åklagare, 

läns 


och andra myndigheter 

ledde till att 

svarttaxiverksam- 

västmanlands 

heten i Västerås 

upphörde. Foto: 

rare dömdes till fängelsestraff varav 2 

för bedrägeri. 

I Västmanland finns planer på fler 

liknande samordnade insatser. Vilka vill 

dock inte Göran Rask avslöja. 

I maj i år undertecknades ett avtal 

mellan Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten 

och Rikspolisstyrelsen 

om att samarbete enligt den så kallade 

Västmanlandsmodellen ska införas i 

hela landet senast den 1 januari 2007. 

anders ljungberg 

Välfärdsprofil under reformåren 

lars-Åke Åström, en av arkitekterna 

bakom det svenska välfärdssystemet, 

har avlidit. 

Lars-Åke Åström var generaldirektör 

för Riksförsäkringsverket under åren 

1969 – 1981. Dit kom han från Socialdepartementet 

där han var verksam från 

1953, de sista åren som statssekretare. 

Han var en av konstruktörerna bakom 

den allmänna tjänstepensionen (ATP). 

Utöver pensionen innebar reformen att 

viktiga principer slogs fast. Framförallt 

att försäkringen ersatte inkomstbortfall 

för såväl arbetare som tjänstemän. 

Samma år som han tillträdde som generaldirektör 

la han fram förslag om en 

genomgripande förändring av finansierings- 

och avgiftssystemet för den öppna 

sjukvården, den så kallade sjukronorsreformen. 

Besök hos läkare skulle 

kosta sju kronor. Systemet finns i sina 

huvuddrag fortfarande kvar även om 

avgifterna höjts i flera omgångar. 

Framträdande roll inom familjepolitiken 

Som enmansutredare presenterade han 

1970 års utredning om den tandvårdsförsäkring 

som infördes 1974. 

Lars-Åke Åström spelade även en 

framträdande roll inom familjepolitiken. 

Han arbetade för att familjestöden 

skulle nå alla och att barnbidraget skulle 

vara det centrala ekonomiska stödet. 

detta är Västmanlandsmodellen 

• Särskilt utbildade handläggare hos Försäkringskassan utreder 

ärenden där misstanke om brott finns. Handläggare med juridisk 

kompetens upprättar polisanmälan. 

• Särskilda åklagare går igenom anmälan, ger direktiv med preliminär 

gärningsbeskrivning och lämnar över till särskilt utsedda 

poliser. 

• Polisen utreder brottet och lämnar förundersökningsprotokollet 

till åklagaren som fattar beslut om åtal. 

Han drev också tidigt båda föräldrarnas 

rätt att kombinera förvärvsarbete med 

familj. Från 1974 fick även papporna rätt 

till betald ledighet vid barns födelse. 

Åren då Lars-Åke Åström var generaldirektör 

var en intensiv reformperiod. 

Sjukpenningen höjdes och blev beskattad 

och pensionsgrundande (1974). 

Syftet var fördelningspolitiskt och skulle 

leda till rättvisa mellan grupper med 

och utan sjuklön. 1975 kom lagen om 

delpensionsförsäkring och året därpå en 

ny lag om arbetsskadeförsäkring. 

Lars-Åke Åström blev 82 år. 



”Vi måste börja arbeta 

tidigare i sjukfallen” 

– det är glädjande att vi har klarat av hälften av åtagandet när det gäller avstämningsmöten 

i år. Men det är helt klart att vi måste börja arbeta tidigare i sjukfallen. 

det säger birgitta Målsäter, avdelningschef inom Produktionsdivisionen. 

Utvecklingen i stort på ohälsoområdet 

fortsätter att vara positiv. Det framgår 

av en rapport till regeringen (återrapportering 

enligt regleringsbrevet) som 

lämnades tidigare i augusti och bland 

annat bygger på mätningar under våren. 

Sjukpenningdagarna minskar i en 

takt som gör det möjligt att nå målet 

om en halvering till 2008. Det gäller 

både korta och långa sjukfall. Sjuk-och 

aktivitetsersättningarna går åt rätt håll, 

det vill säga ökningen har successivt avtagit 

och nu stannat av. En utveckling 

som – om den håller i sig – kan göra att 

ohälsotalet sjunker snabbare framöver. 

Blandade resultat 

Däremot är resultaten blandade när det 

gäller Försäkringskassans arbete. Det 

finns positiva resultat, men ofta kommer 

varken den första handläggningen 

eller de aktiviteter som ryms inom den 

fördjupade utredningen igång så tidigt 

som det är tänkt. 

– Det är glädjande att vi har klarat 

några resultat i korthet 

l Ohälsotalet fortsätter att minska i alla 

län. I juni var det 40,6 dagar vilket är 1,4 

mindre än i juni förra året. 14 600 färre 

var sjukskrivna. Ökningen av antal dagar 

med sjuk-och aktivitetsersättning har 

stannat av. 

l Beslut om sjukpenning bör fattas inom 

30 dagar vilket skedde i runt 80 procent 

av fallen. När den försäkrade nekades 

sjukpenning sjönk andelen till under 30 

procent vilket hänger samman med att 

handläggningen då kräver fler moment. 

l Antalet avstämningsmöten har näs- 


Birgitta Målsäter 

tan fördubblats hittills i år jämfört med 

2005 och målet om 90 000 ser ut att nås. 

Dock sker endast 6 procent före 90:e dagen 

medan målet är 50 procent. Om man 

bara räknar första mötet i ett ärende sker 

9 procent före 90:e dagen. Ser man till 

hur stor andel sjukskrivna som fick ett 

avstämningsmöte för 90:e dagen stannar 

siffran på 2 procent. 

l Knappt tre procent hade en rehabiliteringsplan 

och mindre än en procent hade 

beviljats rehabiliteringspenning inom 90 dagar. 

Det är en viss ökning jämfört med året 

innan. 

hälften av åtagandet när det gäller antal 

avstämningsmöten i år, säger Birgitta 

Målsäter. Vi har redan genomfört 

nästan lika många som under hela förra 

året. 

– Däremot har vi inte lyckats komma 

igång tidigt i sjukfallen med avstämningsmöten. 

Det tar också lång 

tid innan rehabiliteringsplanerna blir 

klara men det hänger ihop med avstämningsmötena. 

Framförhållning 

Regeringens mål om halverad sjukfrånvaro 

till 2008 har nu uppnåtts till 

drygt 60 procent. Och det är förstås 

bra. Men Birgitta Målsäter påpekar att 

det kan komma att krävas betydligt 

mer framöver för att klara resterande 

minskning. 

– Det gör det ännu mer angeläget 

att vi börjar arbeta tidigt i sjukfallen, 

att vi planerar och har framförhållning. 

eVa lindén 

antal 

nej ökar 

Antalet nej till 

sjukpenning (avslag 

och indragningar) 

har ökat 

sedan förra året. 

Genomsnittet 

per månad 

för första halvåret 

i år ligger 

på 1 378. Förra 

året var motsvarande 

siffra 953. 

Däremot har 

inte antalet ökat 

nämnvärt under 

2006. 

sedan sist på fia ... 

tio viktiga nyheter på fia, försäkringskassans 

intranät, i sommar. 

30 maj 

bättre rutiner för samverkan 

Försäkringskassan och AMS lovar att 

samarbeta bättre efter regeringens 

krav på nolltolerans mot att personer 

hammnar mellan ”myndighetsstolarna”. 

13 juni 

bra betyg för webbplats 

Försäkringskassans webbplats placerar 

sig åter bland de tio bästa myndighetssajterna 

i tidningen Internetworlds 

årliga listning av Sveriges bästa 

hemsidor. 

15 juni 

röd flagg för avstämningsmöten 

Försäkringskassan har svårt att genomföra 

avstämningsmöten inom 90 

dagar, enligt april månads resultatrapport. 

15 juni 

försäkringskassan fick rätt i Hd 

Arbetsdomstolen delade Försäkringskassans 

bedömning att det fanns saklig 

grund för att säga upp tre medarbetare 

av personliga skäl. 

22 juni 

Positivt till kund- och kanalstrategi 

Försäkringskassans styrelse ställer sig 

positiv till grundtankar och inriktning 

i kund- och kanalstrategin. 

29 juni 

kulturen under lupp 

Forskaren Conny Johannessons analys 

av kulturen inom Försäkringsdivisionen 

ger även en bild av de kulturyttringar 

och maktförskjutningar som 

skett inom hela Försäkringskassan. 

15 aug 

agneta jöhnk lämnar fk 

Försäkringskassans personaldirektör 

lämnar sin tjänst för motsvarande 

jobb på Karolinska Universitetssjukhuset. 

17 aug 

Per Åkesson ny chef sjukförmåner 

Per Åkesson blir ny avdelningschef 

för sjukförmåner vid Försäkringskassans 

huvudkontor. Han tillträder 

tjänsten 1 september.

trycket är hårt på länen att hålla tidiga 

avstämningsmöten. Men hittills är resultatet 

minst sagt nedslående. 

skåne är ett av de län som ligger bäst till. 

ds reste dit för att se hur de gör. 

TE XT: EVA LINDÉN FOTO: FrEDrIk pErssON 

Skåne satsar hårt på 

AVSTÄMNINGS 

AVSTÄMNING 

– Jag tänker inte på att jag ska 

genomföra ett visst antal möten, säger 

Britt gunnarsson, utredare. att ha 

avstämningsmöten har blivit mitt naturliga 

sätt att jobba. och då blir det många 

möten. 

Så här jobbar Skåne 

• Varje arbetsgivare är knuten 

till ett team av handläggare. 

• fasta tider för avstämningsmöten 

med stora arbetsgivare. 

• individuella mål 

för handläggarna. 

• närvarande chefer som kontinuerligt 

följer upp hur det går. 

• egen utbildning i mötes– och samtalsteknik 

för alla berörda chefer och medarbetare. 

• en handlingsplan för hur olika nivåer i 

organisationen ska samarbeta. 

Ann-Kristin Rosander är 

en av sexton anställda 

på Vånga Snickerifabrik 

utanför Kristianstad 

i Skåne. Hon arbetar 

med kapning, hyvling 

och gering av trästycken till ytterdörrar. 

Hon spikar också ramar till dörrarna. 

Den 18 april fastnade hon med höger 

tumme i kapmaskinen. Tummen gick 

inte att rädda utan en del av den fick 

amputeras. 

I juni markerade Ann-Kristins läkare 

på det medicinska underlaget att hon 

ville ha ett avstämningsmöte. Mötet 

ägde rum på Centralsjukhuset i Kristian- 

stad den 4 juli. Deltog gjorde, förutom 

Ann-Kristin själv och handläggaren på 

Försäkringskassan Britt Gunnarsson, 

hennes läkare Maria Torper samt hennes 

chef Joakim Liljedahl. Man gick ige- 

Den 1 september ska Ann-Kristin Rosander 

börja arbeta på försök igen efter arbetsolyckan 

i april då hon förlorade sin tumme. 

nom situationen ur olika aspekter och 

kom överens om följande: En arbets- 

terapeut ska gå igenom arbetsplatsen 

tillsammans med Ann-Kristin den 21 

augusti. Den 1 september börjar hon 

arbetsträna för att lära sig arbeta med 

sin amputerade tumme. Om arbets- 

träningen går bra kommer hon troligen 

att börja arbeta deltid till att börja 

med. Målet är heltidsarbete, men när 

det kan ske beror på hur snabbt tummen 

förbättras och hur mycket känsel 

som kommer tillbaka. 

– Det var ett bra möte, säger Britt 

Gunnarsson. Vi kom överens om en 

planering som känns rimlig och alla var 

nöjda, inte minst Ann-Kristin själv. 

För ärendet framåt 

Men i en bemärkelse tycker hon att alla 

avstämningsmöten är bra, det vill säga 

de för alltid ärendet framåt. Idag är de 

en naturlig del av jobbet. Till det finns 

flera förklaringar – men först några ord 

om hur arbetet är organiserat. 

Britt Gunnarsson arbetar på försäkringskontoret 

i Kristianstad och sysslar 

med fördjupad utredning och samordning 

när det gäller anställda. Arbetet 

är organiserat gentemot arbetsgivare 

på så sätt att den försäkrade hör till 

försäkringskontoret i den kommun där 

arbetsplatsen finns. Britt Gunnarssons 

sektion är indelad i fyra ”branscher”. 

10 dagens socialförsäkring • augusti 2006

SMÖTEN MÖTEN 

Själv arbetar hon med företag inom tillverknings– 

och livsmedelsbranschen. 

DS träffar också två kollegor till henne, 

Ylva Olsson och Eva Appelqvist, som 


arbetar med de sex kommunerna i området. 

Handläggarna jobbar i så kallade 

kontaktteam och varje arbetsgivare är 

knuten till ett sådant team. 

Den här typen av organisation är en 

bra grund för arbetet, anser de. Samarbetet 

med arbetsgivarna underlättas, 

man lär känna varandra bättre. Bland 

Vid ett avstämningsmöte 

med läkare, 

arbetsgivare 

och Försäkringskassan 

berättar Ann- 

Kristin Rosander 

om hur hon ser på 

sin arbetssituation 

efter olyckan. 

11

Nu får vi lättare med oss läkarna i vårt 

tänkande, så som att de inte bara kan 

sjukskriva i förhållande till det nuvarande jobbet. 

annat har det lett till fasta tider för avstämningsmöten 

med de större arbetsgivarna, 

både kommuner och privata. 

Till exempel en gång i veckan eller en 

gång i månaden, allt efter behov. Om 

ingen har anmält ett ärende ställer man 

helt enkelt in mötet. Men det händer 

inte så ofta. 

– Det fungerar jättebra, säger Ylva 

Olsson. Det blir en naturlig del i allas 

arbete och man slipper leta mötestider. 

Jag skulle tro att 40–50 procent av våra 

avstämningsmöten sker på fasta tider. 

En företagsläkare 

I dessa möten deltar alltid en företagsläkare. 

Företagsläkaren för kommunerna 

begär in journalanteckningar 

från behandlande läkare och träffar den 

sjukskrivne före mötet. På så vis blir det 

en medbedömning. Däremot ingår inte 

de behandlande läkarna i systemet med 

fasta tider (om de inte är företagsläkare). 

Om en behandlande läkare ska delta 

får man hitta en lämplig tid och, oftast, 

träffas på vårdcentralen. På några 

vårdcentraler fungerar det så att den läkare 

som önskar ett avstämningsmöte 

markerar detta på det medicinska underlaget 

till Försäkringskassan med förslag 

på tider. Handläggaren kontaktar 

den försäkrade och arbetsgivaren, och 

återkommer till läkaren med besked 

om vilken tid som passar. Men förhoppningen 

är att snart kunna ha fasta tider 

för möten även på vårdcentralerna. 

Det finns mycket som är bra med 

avstämningsmöten menar de tre utredarna. 

Att det är en fördel att alla in- 

Handläggarnas bästa råd 

blandade slår sina kloka huvuden ihop 

och kommer överens om saker är givet. 

Men de leder också till ett större engagemang 

och kunskap hos alla. 

– Till exempel får vi nu lättare med 

oss läkarna i vårt tänkande – så som att 

de inte bara kan sjukskriva i förhållande 

till det nuvarande jobbet, säger Britt 

Gunnarsson. Eller att det kan vara en 

fördel för en arbetsgivare att betala 25 

procents lön och få visst arbete utfört. 

I stället för att medfinansiera hel sjukpenning 

med 15 procent och inte få något 

alls tillbaka. 

Men allt går naturligtvis inte på räls. 

Det finns – till exempel – försäkrade 

som inte är så pigga på avstämningsmöte, 

läkare som inte tycker sig ha tid 

och arbetsgivare som inte vill ha till- 

baka en anställd. Men handläggarna 

menar att inget av detta är generellt sett 

något stort problem. Man får försöka 

vara kreativ, informera och diskutera – 

och oftast löser det sig. 

Tydligare roll 

Möten förekom förstås även före avstämningsmötenas 

tid. Men en skillnad 

är att man nu fokuserar mer på tidig 

återgång i arbete, det vill säga på möjligheterna 

till deltid, anpassning av arbetet, 

omplacering och liknande. Först 

när sådana möjligheter är uttömda är 

det dags att diskutera rehabilitering, till 

exempel arbetsträning/arbetsprövning. 

Utredarna tycker också att deras roll 

har blivit tydligare. Tidigare kunde de 

delta i olika slags möten och syftet kanske 

inte alltid var så klart. 

• Upparbetade kontakter med arbetsgivare och vården 

• Fasta tider för möten med stora arbetsgivare 

• Försök att engagera alla berörda så att inte mötena bara blir Försäkringskassans 

sak 

• Förbered mötet noga och se till att du har tillräckligt underlag 

• Klargör syftet för alla inblandade 

• Informera om rättigheter och skyldigheter 

• Gör tydliga överenskommelser och dokumentera noga 

• Anpassa ditt agerande efter deltagarna. Du måste inte hålla i mötet varje gång, 

men bör som regel sammanfatta vad ni har kommit överens om 

Britt Gunnarsson 

tycker att hennes 

roll har blivit tydligare 

med dagens 

avstämningsmöten. 

Men det är inte alltid helt lätt att hålla 

i ett möte. Eva Appelqvist, som inte 

jobbat lika länge som de två andra, berättar 

att hon var jättenervös i början. 

– Att alla skulle titta på mig och förvänta 

sig att jag skulle kunna och veta 

allt. Men det gick bra. Inte minst tack 

vare att Ylva var min mentor i början – 

alla nya får en mentor. Vi lär oss av var- 

Ylva Olsson och Eva Appelqvist arbetar med de sex kommunerna i 

sitt område i Skåne. 


andra och av varje nytt möte. Det är ju 

inte heller så att man måste kunna svara 

på allt. Om jag är osäker på något är jag 

noga med att säga det, att jag ska kolla 

upp det och återkomma. 

Britt Gunnarsson påpekar att det inte 

heller alltid behöver vara Försäkringskassan 

som håller i mötet. 

– Vissa arbetsgivare kan jättemycket. 


Om de klarar att hålla i mötet på ett 

bra sätt, så låt dem göra det! Vi anpassar 

oss efter vad som krävs. Men i slutet av 

mötet behöver man summera läget och 

vad man kommit överens om. Och det 

tycker jag är vår roll. 

Att vara väl förberedd inför ett möte 

är förstås A och O. I de allra flesta fall 

betyder det att ha träffat den sjukskriv- 

Så ska det bli bättre 

utbildning, individuella mål och bättre 

stöd i planeringen av arbetet – det är 

några av de åtgärder som planeras för 

att stödja handläggarna i landet att ha 

fler och tidigare avstämningsmöten. 

Arbetet med avstämningsmöten följs 

med intresse från olika håll. I en rapport 

från utvärderingsavdelningen vid Försäkringskassans 

huvudkontor ger 2 000 

handläggare sin syn på arbetet (decem- 

ber 2005). De viktigaste slutsatserna är: 

• att arbetet i huvudsak nu är organiserat 

så att det går att arbeta med avstämningsmöten 

på ett bra sätt. 

• att mycket återstår när det gäller 

stöd och återkoppling i arbetet. 

Bara 3 av 10 handläggare ansåg att 

de fick återkoppling från sin närmaste 

chef på ett sätt som gjorde att deras arbete 

förbättrades. 

Knappt hälften hade tid avsatt för regel- 

ne och gjort en utredning. Men om till 

exempel en arbetsgivare tar kontakt 

och vill ha ett möte kan det vara värdefullt 

att det sker snabbt, även om utredaren 

inte hunnit göra en egen utredning. 

Man får se till vad som är viktigast 

i det enskilda fallet. 

Dubbelt så många 

De har runt 8–9 avstämningsmöten på 

en månad, vilket är ungefär dubbelt så 

många som de skulle behöva för att klara 

sin del av länets antal. Men oftast sker 

de efter 90:e dagen. 

– Det beror inte så mycket på vår arbetsbelastning 

som på processen i sig, 

säger Ylva Olsson. Det är mycket som 

ska ske innan mötet, och dessutom kan 

det faktiskt vara för tidigt. 

I dagsläget finns riktmärken om hur 

många avstämningsmöten varje handläggare/team 

bör genomföra. I höst 

kommer individuella mål – även för 

hur många möten som avslutas med 

en konkret planering. På frågan om det 

finns risk att de har möten bara för att 

bättra på statistiken svarar de ett bestämt 

nej. Det handlar om när det är 

lämpligt i det enskilda ärendet. 

– Ett möte tar mycket resurser i anspråk, 

säger Eva Appelqvist. Det är viktigt 

att det verkligen finns anledning, 

och att det blir bra. 

Britt Gunnarsson menar att hon inte 

tänker på att hon ska genomföra ett 

visst antal möten. 

– Det har blivit mitt naturliga sätt att 

jobba. Och då blir det många möten. • 

bundna diskussioner och erfarenhetsutbyte. 

20 procent fick extern professionell 

handledning. Av dem som inte fick 

det skulle 7 av 10 vilja ha det. 

Rapport i juni 

Rapporten, som författats av Pernilla 

Tollin och har titeln ”Professionalisering 

av ohälsoarbetet – förutsättningar 

i organisationen”, presenterades i juni. 

fortsättning på nästa sida 

Lag 

sedan 

2003 

• sedan 1 juli 2003 

är det reglerat 

i lag att försäkringskassan 

ska 

begära att den 

som är sjukskriven 

deltar i ett avstämningsmöte 

– 

om det behövs för 

att bedöma arbetsförmåga 

och 

behov av ytterligare 

utredning eller 

rehabilitering. 

• i mötet deltar 

den försäkrade, 

försäkringskassans 

handläggare 

och minst en part 

som kan påverka 

den försäkrades 

situation, till exempelarbetsgivare 

och behandlande 

läkare. 

• försäkringskassan 

ansvarar för 

att deltagarna 

kallas till mötet 

och för dokumentation. 

Pernilla Tollin 

13

Detta ska hinnas med inom 90 dagar 

när det gäller antal möten i år ser 

det ut som om målet kommer att 

nås. däremot har bara sex procent 

genomförts före 90e dagen. en 

tidsgräns som inte innebär så gott 

om tid som man kan tro. 

Målet i år är att 90 000 avstämningsmöten 

ska genomföras i landet varav 

hälften före 90e dagen i sjukfallet. Till 

och med juni hade totalt 46 000 möten 

genomförts, nästan dubbelt så 

många som 2005. Däremot hade bara 

cirka 2 700, eller 6 procent, genomförts 

före 90e dagen. Variationerna mellan 

länen är stora. Vissa län ligger på plus 

vad gäller antal möten hittills i år, andra 

på ett rejält minus. Andel möten 

dag 1 

sjuk- 

anmälan 

fortsättning ”så ska det bli bätte” 

Hur många 

ärenden är 

rimligt? 

Birgitta Målsäter 

sjuklöneperiod 14 dagar arbets- 

givaren 

ska anmäla 

sjukfallet 

till fk inom 

7 dagar 

Efter sommaren kommer fler rapporter 

som berör avstämningsmöten. 

För att få en aktuell bild av läget hade 

avdelningen för produktionsutveckling 

i maj en workshop med ett antal handläggare 

i landet. Handläggarna ansåg 

att mötena är ett bra verktyg i arbetet 

men att det också finns problem. Rollen 

för att underlätta för handläggarna 

att genomföra fler och tidigare 

möten planeras ett antal åtgärder 

med början i höst. 

• Alla handläggare erbjuds en två- 

dagars utbildning i samtals– och 

mötesteknik (startade i våras). Föreläsningar, 

diskussioner och övningar 

varvas. Utbildning i arbetsrätt och 

arbetsmiljölagstiftningen kan komma 

att övervägas. 

• Varje län bör slå fast hur många 

före 90e dagen varierar mellan 2 och 10 

procent – med Skåne och Gotland i topp. 

Om man endast ser till första avstämningsmötet 

i ett ärende ser statistiken 

bättre ut. Då har nästan tio procent genomförts 

före 90e dagen. Länssiffrorna varierar 

mellan 4 och 21 procent där Gotland 

ligger i topp. Skåne ligger på 11 procent. 

Att målet är satt till just 90 000 möten 

bygger på resursbedömningarna som gjordes 

i Ensa-S och därutöver en bedömning 

av vad som anses rimligt. Utgångspunkten 

är att ett avstämningsmöte (ibland flera) 

är värdefulla i de flesta sjukfall där det 

är oklart hur och när den sjukskrivne kan 

återgå i arbete. 

När ett avstämningsmöte behövs ska 

det alltså helst genomföras före 90e da- 

försäkringskassan 

ansökan 

om sjukpenning 

på mötet kan vara svår. Ibland tar läkaren 

eller arbetsgivaren över, och handläggaren 

hamnar i underläge. Det kan 

vara svårt att förmedla Försäkringskassans 

uppdrag och vilka krav som ställs 

på arbetsgivaren. 

En allmän uppfattning är att målet 

att genomföra hälften av mötena inom 

avstämningsmöten – utifrån det nationella 

målet – varje handläggare ska genomföra 

inom 90 dagar. 

• Det bör på lite sikt slås fast en nivå 

för hur många aktiva ärenden det är 

rimligt att en handläggare har för att 

kunna göra ett bra arbete. Den kan sedan 

ligga till grund för de individuella 

målen. 

• Rollerna inom ohälsoarbetet bör 

ses över för att minska antalet handläggarbyten. 

• Sjukpenning– och samordnings- 

s k ”tidig bedömning” inom 30 dagar 

gen. Gott om tid kan man tycka – men 

verkligheten ser lite annorlunda ut. De 90 

dagarna krymper snabbt. Med hänsyn till 

detta och till att inget län ligger ens i närheten 

av målet kan man fråga sig om målet 

är rimligt. DS ställer frågan till Birgitta 

Målsäter, avdelningschef inom Produktionsdivisionen. 

Hon håller fast vid att det 

är ett viktigt om än tufft mål. 

– Det krävs att man i möjligaste mån 

har en logistik uttänkt i förväg, det vill 

säga att det inte kommer som en överraskning 

för berörda, som arbetsgivare och 

läkare, att avstämningsmöten kontinuerligt 

behöver genomföras. 

– Vi kommer att utvärdera målet inför 

nästa år för att se om det är rimligt eller ej 

att hålla fast vid samma nivå som i år.• 

De 90 dagarna räknas från sjukanmälan men Försäkringskassan kan börja arbeta med ärendet först efter ca 3–4 veckor då ansökan om sjukpenning har kommit in. 

Innan den fördjupade utredningen, som eventuellt ska innehålla ett avstämningsmöte, kan påbörjas har det ofta gått 50–60 dagar 

90 dagar är orealistiskt. I många fall passar 

det inte att ha ett möte vid den här 

tidpunkten därför att den sjukskrivne 

till exempel väntar på en behandling eller 

är för sjuk. 

Det är också svårt eftersom mycket bör 

hinnas med innan mötet, så som kompletteringar, 

kontakter och utredningar. 

processen ska förtydligas så att: 

– handläggaren, i stället för att ha 

en detaljerad rutinbeskrivning av när 

olika moment ska utföras, stöds att 

tänka mer proaktivt: Vad ska hända 

inom 90 dagar? Hur ska jag planera 

handläggningen för att hinna? 

– tidiga kontakter med arbetsgivaren 

för att diskutera sådant som anpassade 

arbetsuppgifter och deltidssjukskrivning 

kommer mer i fokus. 

Därmed blir det också naturligt med 

tidiga avstämningsmöten. 


fördjupad utredning 

Antal 

dagar 

90 000 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

antalet avstämningsmöten har fördubblats 

2005 totalt 

2006 totalt 

2006 inom 90 dagar 

Mål för totalt antal - 2006 

Mål inom 90 dagar 2006 

0 

jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 

Sett till hela landet ser det bra ut vad gäller antal avstämningsmöten, men däremot 

sker de alldeles för sent. 

eventuellt komplettera beslutsunderlag 

invänta/påminna om rehabiliteringsutredning från arbetsgivaren 

träffa den sjukskrivne för utredning 

förbereda/ordna avstämningsmöte 

Många får återkoppling från sina 

chefer om hur de klarar att genomföra 

ett visst antal möten, men samtidigt 

har cheferna svårt att hinna följa 

arbetet ordentligt. Handläggarna upplevde 

också en brist hos ledningen att 

förmedla vad som ska prioriteras. Helhetsperspektiv 

och kontinuitet saknas, 

ansåg många. 

Efterlyser förklaring 

Att olika handläggare arbetar i olika delar 

av sjukskrivningsprocessen kan fördröja 

ärendet. I flera län är det också 

så att utredaren inte får fatta beslut om 

aktiva åtgärder vilket kan leda till två 

möten i samma ärenden eller till att två 

handläggare går på samma möte. 

Handläggarna upplever att det är antal 

möten som räknas. Men de menar 

att det enskilda ärendet måste avgöra 

om ett avstämningsmöte behövs, och i 

så fall när. De efterlyser en förklaring till 

varför målet är satt som det är satt. • 


prEssTOpp 

dag 90 

avstämningsmöte 

Bara två procent av 

de sjukskrivna får 

avstämningsmöte 

strax före pressläggning 

landade en regeringsrapport 

på DS bord. Här framgår 

att av dem som sjukskrevs 

under sista kvartalet 

förra året och som fortfarande 

var sjukskrivna 90 

dagar senare hade ett avstämningsmöte 

ordnats 

för två procent. Det är 

första gången den uppgiften 

har tagits fram (Återrapportering 

enligt regleringsbrevet 

2006). 

Kan det 

vara något? 

Hhm, distansutbildning… 

L 

I 

M 

N 

Debatt 

Ja, nu vet jag 

vilka det skulle 

funka för! 

Distansutbildning är idag ett 

intressant alternativ för den 

som behöver förändra sin livssituation 

men inte vill eller kan 

flytta. Tillsammans med 35 

universitet och högskolor arbetar 

vi med att sprida kunskap om 

de möjligheter som finns med 

modern teknik. Totalt finns det 

2 600 kurser och program att 

välja mellan. Läs mer på 

www.netuniversity.se 

P&P KOMMUNIKATION 

15

Så får vi föräldrar 

att använda 

självbetjänings- 

tjänsten 

att få fler föräldrar att börja använda 

självbetjäningstjänsten på internet är en 

prioriterad uppgift för försäkringskassan. i 

södermanland har man nått goda resultat 

både för föräldrapenning och tillfällig 

föräldrapenning. ds åkte till eskilstuna för 

att ta reda på hur de bär sig åt. 

te xt: sven-erik johansson 

foto: peter nordahl 

Framgången för Södermanland 

bottnar framför allt i 

att handläggarna tagit till 

sig budskapet att i alla lägen 

tala för tjänsten. Från det att 

föräldern fösta gången kontaktar 

Försäkringskassan tills hon eller 

han verkligen skaffar en e-legitimation, 

loggar in och börjar använda tjänsten. 

Det är mötena med föräldrarna som 

är avgörande. 

– Vi fångar in dem redan när de kommer 

in med intyget om beräknad förlossning, 

säger Catharina Andersson, 

som handlägger föräldrapenning. 

Föräldern får då dels en blankett för 

att begära föräldrapenning, dels ett in- 

Tjänsten har funnits 

i tre år. 

formationspaket som bland annat tar 

upp internettjänsten. 

– Vi pratar alltid med dem om självbetjäningstjänsten 

när vi får tillfälle. 

Ett sådant tillfälle är när pappan hör 

av sig med anledning av de första tio 

pappadagarna. Ett annat när föräldern 

lämnar in nästa intyg, med datum för 

när barnet är fött. 

– Då hänger vi på igen och kollar upp 

att de fått informationen och tagit den till 

sig, säger Marita Engblom, som delar sin 

tid mellan kundtjänst, telefonkundtjänst 

och handläggning av bostadstillägg. 

– Det är vanligt att det kommer upp 

frågor om tjänsten då och det ger oss 

möjlighet att förstärka vårt budskap. 

Ett ytterligare tillfälle är när föräldern 

gör sin första begäran om föräldrapenning. 

Då kommer de ofta in med en 

blankett. 

– Ibland ringer de för att de tycker 

att blanketten är svår att fylla i, säger 


Marita Engblom. Då kan jag hänvisa till 

nätet och tipsa om att det inte går att 

göra fel där. 

De flesta föräldrar är väldigt positiva 

och tycker att tjänsten är enkel och smidig 

att använda. 


Fr vänster: Catharina 

Andersson, Marita 

Engblom och 

Ulla-Britt Larsson 

gläds åt länets goda 

resultat med internettjänsten. 

– Det gäller bara att få dem över tröskeln, 

säger Marita Engblom. 

– När det väl är gjort är de oftast sålda 

på tjänsten. 

Det är få som tycker att tjänsten är 

svår och endast i några enstaka fall har 

de problem att använda datorn. 

Catharina Andersson berättar att hon 

i så fall kan vägleda föräldern i att skaffa 

e-legitimation och logga in på tjänsten 

genom att själv parallellt gå in på 

självbetjäningens webbplats. På webbplatsen 

finns också en bra guide för hur 

man fyller i en begäran om ersättning. 

– I stort sett all information som jag 

själv använder finns också på nätet, säger 

hon. 

För båda handläggarna är det en 

självklar arbetsuppgift att försöka sälja 

självbetjäningstjänsten till föräldrarna. 

– Mitt mål är att få så många föräldrar 

som möjligt att ansluta sig till tjänsten, 

säger Marita Engblom. 

Föräldrar berättar på dagis 

– Får jag en att pröva vinner jag fem. 

För föräldrarna berättar för varandra på 

dagis och i lekparken. 

Dessutom är det så att den som börjar 

använda internettjänsten i samband 

med föräldrapenningen fortsätter att 

göra det när det gäller tillfällig föräldrapenning 

vid vård av barn. 

Ulla-Britt Larsson, som är verksamhetsansvarig 

för kundområdet i Södermanland, 

har varit engagerad i länets 

satsning på att marknadsföra självbetjäningen 

ända sedan den drog igång hösten 

2004. 

– Vi har gått ut i organisationen med 

budskapet att handläggarna ska informera 

om tjänsten i alla kontakter med 

föräldrarna. 

Hon berättar att det inledningsvis 

fanns ett visst motstånd bland handläggare 

som inte var riktigt bekväma med 

tjänsten. Därför fick alla medarbetare 

utbildning i hur den såg ut och fungerade. 

De fick också möjlighet att testa 

tjänsten under en tid. 

Spela in samtal 

På sektionscheferna vilar ett uppdrag 

att se till att handläggarna informerar 

om tjänsten och håller sig à jour med 

vad som händer på området. Ett redskap 

är att spela in vissa kundsamtal 

som sedan handläggaren och sektionschefen 

lyssnar på tillsammans. Sedan 

kan de diskutera hur informationen kan 

läggas upp bättre. 

Andra insatser i Södermanland har varit 

att informera om tjänsten vid informationsträffar 

med blivande föräldrar, genom 

affischer på barnavårds- och möd- 

ravårdscentraler, genom att ringa upp 

storkonsumenter av tillfällig föräldra- 

penning, eller att kontakta dem som anmält 

sig för vård av barn på Internet utan 

att använda självbetjäningstjänsten. 

Snabbare utbetalningar 

Alla e-postsvar innehåller också en mening 

om självbetjäningen. Dessutom får 

de kunder som använder tjänsten sina 

utbetalningar snabbare. 

Det har också varit en del aktiviteter 

i kundtjänsten. Vid något tillfälle riggades 

en dator upp så att kunderna fick se 

hur tjänsten fungerar. Även Emmakampanjen 

förra året hade betydelse. 

– Många bäckar små ger resultat till 

sist, menar Ulla-Britt Larsson, som för 

sin del är övertygad om att målen kommer 

att nås i Södermanland. 

– Det handlar om att ständigt återkomma 

med information och vara uthållig. 

Men också att återkoppla bra resultat 

till medarbetarna så att de uppmuntras 

i sitt arbete. 


för föräldrarna betyder 

självbetjäningstjänsten: 

• 

• 

• 

att de kan hålla koll 

på antalet dagar 

att de vet hur stor 

ersättningen blir 

att de enkelt kan komponera 

uttaget på ett flexibelt sätt 

• 

• 

att det är 

lätt att ändra 

att det går 

snabbare 

för försäkringskassan 

medför tjänsten: 

• 

• 

• 

att blanketterna 

är rätt ifyllda 

• 

att kunderna 

blir nöjdare 

att tid frigörs för kunder 

som behöver det 

att kunden får ersättning 

snabbare 

17

fortsättning från föregående sida 

Emma ska stötta dialogen 

kampanjen för försäkringskassans 

självbetjäningstjänst på internet skjuter ny fart 

i höst. Men det är dialogen i kundmötet mellan 

handläggaren och föräldern som är viktigast för 

att övertyga fler att använda tjänsten. 

Förra året gick kampanjen, 

med flickan Emma i spetsen, 

ut på att göra internettjänsten 

känd bland föräldrarna 

och att få dem att tycka att 

det är en tjänst som är bra 

för dem. Den här gången handlar det 

om att verkligen få föräldrarna att använda 

tjänsten. 

– Det gäller att påverka föräldrarnas 

beteende så att de skaffar en e-legitimation 

och loggar in på tjänsten som 

stor variation mellan länen 

procent 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

* 

Stockholm 

Uppsala 

Södermanland 

Östergötland 

Jönköping 

Kronoberg 

Kalmar 

Föräldrapenning 

* södermanland i topp 

För att öka användningen av självbetjäningstjänsten 

krävs att länsorganisationerna 

marknadsför tjänsten ordentligt. 

Idag finns det stora skillnader mellan 

länen. Södermanland har länge legat i 

topp för tillfällig föräldrapenning och 

tillhört tättrion för föräldrapenning. 

användare, säger Magnus Zakariasson, 

projektledare för marknadsföringen av 

självbetjäningstjänsten på Internet. 

– De föräldrar som börjar använda 

tjänsten idag sätter inte 

igång av sig själva utan det 

krävs en handläggare som övertygar 

dem. Viktigast för att nå 

framgång är därför dialogen i 

kundmötet mellan handläggaren och 

föräldern. 

Meningen är att Emmakampanjen 

Gotland 

Blekinge 

Skåne 

Halland 

Västra Götaland 

Värmland 

Örebro 

Västmanland 

Tillfällig föräldrapenning 

Dalarna 

Gävleborg 

Västernorrland 

Jämtland 

Västerbotten 

Norrbotten 

Andelen begäran med elektronisk underskrift varierar stort mellan länen. 

När det var som högst i april i år var 

andelen 22,4 procent för tillfällig föräldrapenning 

och 40,8 för föräldrapenning. 

Sedan har siffrorna sjunkit något 

under sommarmånaderna, vilket gäller 

hela landet. Men Södermanland behåller 

ändå sina tätpositioner. 

Blanketternas 

tid 

är förbi. 

Nu är det 

nätet som 

gäller. 

Magnus Zakariasson, 

projektledare 

för marknadsföringen 

av internettjänsten. 

ska stötta den dialogen. Handläggarnas 

arbete blir lättare om föräldrarna redan 

känner till självbetjäningen och har en 

positiv attityd till den. 

– Vi vill att medarbetarna ska se det 

som en ordinarie arbetsuppgift att ta initiativ 

till och berätta om självbetjäning 

och e-legitimation. 

Internt blir det under kampanjveckorna 

en tävling mellan Försäkringskassans 

länsorganisationer. Det län som 

får flest nya användare, relativt sett, 

vinner. Fina priser utlovas. 

För att öka användningen av 

tjänsten ingår i årets kampanj 

en säljgrupp på tolv personer 

som sätts upp i Lid- 

köping. Under september–november 

ska de kontakta föräldrar som anmält 

vård av barn. Ett tidigare projekt 

på länsnivå i Västra Götaland visade att 

var tredje person som kontaktades på 

detta sätt började använda tjänsten. 

Naturligt välja Internet 

Ett mål med Emmakampanjen är att 

föräldrarna ska se det som naturligt att 

använda Internet och e-legitimation i 

stället för pappersblanketter. 

– Idag ses det av många som ett alternativ, 

vi vill att det ska vara det vanliga 

sättet, säger Magnus Zakariasson. 

Därför får Emma i den nya kampanjfilm 

som visas på TV3 och TV6 under 

perioden 18 oktober–5 november an- 

självbetjäningstjänsten 

Internettjänsten med e-legitimation, 

som också finns för arbetsgivare och 

blivande pensionärer, är nu inne på 

sitt fjärde år. 

Med självbetjäningstjänsten kan 

föräldrar själva sköta de flesta av 

sina ärenden på Internet. De kan begära 

ersättning för föräldrapenning 

och tillfällig föräldrapenning. Dessutom 

kan de planera hur föräldrapenningen 

ska fördelas mellan föräldrarna, 

se hur många dagar som finns 

kvar och få besked om den preliminära 

ersättningen. 

Allt som behövs är en dator med 

internetuppkoppling och en e-legitimation. 

18 dagens socialförsäkring • augusti 2006 

A 

B 

D 

N

i kundmötet 

vända blanketterna till annat, som att 

klippa mönster eller vika papperssvalor. 

Hon river till och med sönder en blankett 

och slänger den i soptunnan. 

– Budskapet ska inte gå att ta miste 

på, säger Magnus Zakariasson. 

– Blanketternas tid är förbi nu. Är 

man förälder så är det nätet som gäller. 

Annonser i föräldratidningar 

Det blir också annonser i föräldratidningar 

och på föräldrasajter under hösten. 

– Sedan har vi också våra vanliga kanaler 

– brev, blanketter och telefonsamtal 

– för att nå den enskilde i samband 

med ett pågående ärende, säger Magnus 

Zakariasson. 

Även om kunskapen om självbetjäningstjänsten 

idag är god inom Försäkringskassan 

finns det fortfarande stora 

skillnader mellan länen. De som började 

tidigt med att få in marknadsföringen 

av tjänsten som en del av arbetsprocessen 

har det gått bra för och de ligger 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


fortfarande i topp. Det gäller Uppsala, 

Södermanland och Stockholm. 

Sedan finns det län som nu anstränger 

sig extra och gör specialinsatser och 

som snart kan vara ikapp ledarna. De 

län som ligger sämst till räknar Magnus 

Zakariasson med ska växa snabbt när de 

kommer i gång eftersom potentialen är 

så stor där. 

Antalet användare och deras nyttjande 

av internettjänsten ökar stadigt. Den 

nedgång som varit i andelen e-underskrifter 

för föräldrapenning och tillfällig 

föräldrapenning under juli bedömer 

Magnus Zakariasson som normal. 

– Det blir alltid en svacka under sommaren. 

Föräldrarna har inte samma tillgång 

till Internet då. Det är inget som 

jag direkt oroar mig för. Men tar det 

inte fart igen under början av hösten är 

det oroväckande. Vi måste ha en något 

bättre ökning under hösten 2006 jämfört 

med 2005. Då når vi med stor sannolikhet 

styrkortsmålen.• 

så stor del har elektronisk 

underskrift 

Procent 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

Föräldrapenning 

Tillfällig föräldrapenning 

nov 

2005 

Arbetslivsinriktad rehabilitering och 

försäkringsmedicinska utredningar – 

vårt team tar hand om hela individen! 

Ditt Steg – Kursstart 3/9. 

Info och anmälan 0340-62 97 23 

Vi har gällande avtal med Försäkringskassan 

för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. 

mars 

2006 

Enligt Försäkringskassans 

styrkort ska andelen begäran 

med elektronisk underskrift 

i december i år 

vara minst 30 procent för 

tillfällig föräldrapenning 

och minst 50 procent för 

föräldrapenning. 

Mål fp 50 % 

Mål tfp 30 % 

juli 

2006 

Tel. 0340-62 98 00 

info.varbergskurort@comwell.com 

www.varbergskurort.se 

19

Under 

vinjetten 

ProBleMlösarna 

publicerar vi 

varje månad 

frågor som vi 

fått från personal 

i Försäkringskassan. 

Frågorna kan 

komma från 

en person 

men de kan 

också vara 

flera personersberättelser 

som vävts 

samman till 

en frågeställning. 

Oavsett 

bakgrunden 

så ändrar redaktionenalltid 

detaljer 

för att det 

inte ska vara 

möjligt att 

identifiera de 

inblandade 

personerna. 

Skriv 

till 

oSS 

om ditt 

problem! 

Ta kontakt 

med oss på 

redaktionen 

om du har ett 

problem du 

tycker vi ska 

ta upp. 

Redaktionen 

Dagens 

Socialförsäkring 

103 51 

Stockholm 

ds@forsakringskassan.se 

PROBLEMLÖSARNA 

Vem vet vart jag sur 

Torsten Regenholz, informationssäkerhetschef 

på Försäkringskassan, är de anställda 

på Försäkringskassan övervakade? Vet arbetsgivaren 

vilka Internetsidor det surfas till 

och hur mycket privat e-post som skickas? 

– Vi har ingen ambition att kontrollera 

personalens e-postande eller internetsurfande. 

Men all personal har skyldighet 

att känna till riktlinjerna för informationssäkerheten. 

Men kontroller görs. Det är inte vanligt 

och det har blivit ännu ovanligare 

sedan filtret på Internet kom på plats 

för drygt ett år sedan. På Försäkringskassans 

datorer går det till exempel inte 

att porrsurfa, filtret sätter stopp. I april i 

år luckrades systemet upp en aning. En 

gråzon mellan det tillåtna vita och det 

förbjudna svarta öppnades upp. Dels för 

att filtret inte ska lägga hinder i vägen 

för sidor som man behöver nå i tjänsten, 

dels för att det finns en vilja att det 

ska vara så öppet som möjligt, förklarar 

Torsten Regenholz. 

– Frihet under ansvar alltså. 

Numera kan det dyka upp information 

på skärmen som talar om att den 

sida man vill besöka är tveksam. Torsten 

Regenholz exemplifierar med jakt 

Nyligen när jag i en kortpaus mellan mötena skulle kontrollera 

priset på ett vin på systembolaget.se dök ett meddelande 

upp på skärmen om att innehållet på sidan – Systemet – kan 

strida mot Försäkringskassans riktlinjer. Det gick dock att 

klicka sig vidare, ”på eget ansvar”. De gånger jag får upp en 

varningstext på webben om en så kallad ”osäker websida” 

undrar jag om det är någon som regelbundet bevakar det 

jag gör elektroniskt? Hur går övervakningen egentligen till? 

Vem är det som gör den i praktiken? 

Är jag ständigt övervakad på jobbet?” 

”Surfarn” 

SAMMANStäLLd Av: ANdERS LjuNgBERg 

och fiske. Vapen är en tveksam kategori 

och den sida man vill besöka kan strida 

mot Försäkringskassans riktlinjer. Men 

att läsa om jakt och fiske är inte förbjudet. 

Så vad informationen på skärmen 

innebär är att man får gå vidare på eget 

ansvar. 

Vad händer då om någon med befogenhet 

vänder sig till säkerhetsavdelningen med begäran 

om kontroll? 

– Eftersom all trafik loggas kan vi 

visa vilka sidor som besökts och när det 

skett. Sen är det upp till chefen att ta ett 

samtal med den anställde. Vilken påföljden 

blir avgörs från fall till fall. 

I allvarliga fall, det kan bli uppsägning, 

kopplas personalansvarsnämnden 

in. 

torsten regenholz 

Informationssäkerhetschef 

på 

Försäkringskassan. 

Krävs det alltid en ”impuls” från någon 

eller görs det också slumpvisa rutinkontroller? 

– Nej, arbetsgivaren har möjlighet att 

göra både slumpvisa och regelbundna 

kontroller, säger Torsten Regenholz. 

Försäkringskassan är en arbetsplats 

och arbetsgivaren äger all utrustning. 

Så i princip har arbetsgivaren rätt att 

läsa e-posten. Hur arbetsgivarens ”rätt” 

till all information i datorerna förhåller 

sig till den personliga integriteten är en 

av de frågor som en nyligen tillsatt statlig 

utredning ska titta på. 

Enklaste sättet att slippa oroa sig för 

att någon ”obehörig” läser privat e-post 

är förstås att sköta det privata hemifrån 

även om arbetsgivaren Försäkringskassan 

tillåter att det åker iväg något enstaka 

privat e-brev. 

Försäkringskassans riktlinjer för informationssäkerhet 

är en diger lunta på 

omkring 70 sidor. De kan fungera som 

en uppslagsbok där man kan kontrollera 

om man är osäker på vad som gäller. 

Torsten Regenholz förväntar sig, och 

kräver, att alla genomgår säkerhetsutbildningen 

som finns på intranätet Fia. 

– Den är en hjälp att förstå innehållet 


far? 

IllustratIon: MaGDalEna WEnnBErG laVEBratt 

Den som idag fördriver sin arbetstid 

med att mejla, kommer att övergå till 

att peta näsan om mejlen stängs. 

Datainspektionens tidning Magazin Direkt 

1/2002 i en artikel om kontroll av 

personalens e-post. I artikeln dras slut- 

i riktlinjerna och talar klart och tydligt 

om vad man har att rätta sig efter när 

det gäller säkerheten kring vår informationshantering. 

– Alla anställda har en skyldighet att 

känna till vad som inte är tillåtet. Har 


satsen att om personalen mejlar för 

mycket är det inte e-postproblem utan 

ett arbetsledningsproblem. 

man tagit del av utbildningen vet man 

också att det kan göras kontroller. 

Svaret på frågan om man som anställd 

ska känna sig övervakad är nej – 

åtminstone så länge man inte missbrukar 

friheten under ansvar. 

förbjudet (exempel) 

l Sex. 

l Sidor som beskriver 

hur man kommer 

förbi proxyservrar 

för att tillskansa 

sig olovlig 

access. 

l Nedladdning av 

musikfiler. 

l Sidor som innehåller 

eller stöder 

våldshandlingar. 

Information och 

försäljnng av droger. 

l Rasism. 


webbaserad 

epost och webbaserad 

chatt. 


funktioner 

och information 

om fildelning. 

l Sidor som kan 

innehålla så kallad 

elak kod. 

Datainspektionen: 

Informera de anställda 

om övervakningen 

Datorer och annan teknisk utrustning på 

arbetsplatsen tillhör arbetsgivaren. Därför 

kan arbetsgivaren, om denne så vill, strypa 

all privat användning. 

– Men, säger Hans Kärnlöf på Datainspektionen, 

nästan alla tillåter viss privat 

användning. Och det är när man tillåter 

det som frågan om den personliga integriteten 

dyker upp. 

Rättsläget på området är inte helt klart, 

det är därför regeringen nyligen tillsatt en 

utredning, och det var bland annat därför 

som Datainspektionen förra året tog fram 

en skrift om övervakning i arbetslivet. 

Hans Kärnlöf var huvudförfattare. Rapporten 

bygger på en granskning av hur ett 

hundratal företag och myndigheter ser på 

de anställdas Internet och epostanvändning 

och vilken övervakning som sker. 

Datainspektionens checklista för arbetsgivare: 

l Arbetsgivaren får kontrollera surfandet 

på Internet och vidta åtgärder mot 

missbruk. Men det ska finnas riktlinjer för 

vad som är tillåtet och inte. 

l Arbetsgivaren får också kontrollera 

medarbetarens epost. Kontrollen ska ha 

ett bestämt syfte och uppgifterna som 

kommer fram får inte användas till något 

annat än det som var syftet med undersökningen. 

Uppenbart privat epost får 

inte läsas. 

l Arbetsgivaren måste informera de anställda 

om vilken övervakning som finns. 

Typ av övervakning ska framgå av riktlinjer 

och information behöver därför inte ges 

vid varje kontrolltillfälle. 

(Ur Övervakning i arbetslivet. Kontroll av de 

anställdas Internet och epostanvändning m.m. 

Datainspektionens rapport 2005:3) 

utredning om 

personlig integritet 

När och hur får arbetsgivaren kontrollera 

anställdas epost och Internetanvändning? 

Bland annat detta 

ska utredningen Personlig integritet 

i arbetslivet (direktiv 2006:55) titta 

på. Utredningen leds av ordföranden 

i Arbetsdomstolen, Cathrine 

Lilja Hansson, och ska vara klar i januari 

2008. 

21

Hettan är stark, trots att 

vi sitter under ett parasoll. 

Bredvid mig, på 

Adolf Fredriks kyrkogård, 

i Församlingsgårdens 

café, sitter Ann- 

Christin Munther böjd över sin apelsinjuice, 

till synes mindre besvärad. Hon 

kom ner från Härnösand till Stockholm i 

morse – en av många dagar av långpendling 

för Västernorrlands försäkringschef. 

Efter drygt 30 år på Försäkringskassan, 

med ett kort mellanspel på Arbetslivsinstitutet 

för några år sedan, 

är Ann-Christin Munther på väg att ro 

iland ännu ett stort projekt som går ut 

på att tillsammans med socialstyrelsen 

ta fram ett gemensamt beslutsstöd för 

sjukskrivning. 

Vad är det, undrar jag, som driver en 

till sådana utmaningar? 

Hon kan inte ge något kort svar på 

frågan. I stället berättar hon om hur 

hon hamnade på Försäkringskassan: 

– Försäkringskassan skulle vara ett 

sommarjobb. Det här var direkt efter 

min utbildning och egentligen ville jag 

bli lärare. Men den chef som jag pratade 

med ställde ultimatum. Han sa: ”Vi 

kommer att satsa på dig och vill förstås 

inte att du lämnar oss med detsamma.” 

Så blev det också, i stort sett, fortsätter 

hon. Ann-Christin kände att hon hade 

hamnat på en arbetsplats där det var möjligt 

att pröva olika saker och utveckla sig. 

22 

Ann-Christin gillar 

och tunga pro jekt 

äntligen har projektet att utforma ett verktyg som gör det 

lättare för doktorn och försäkringskassan att fatta rätt 

beslut om sjukskrivningstid dragit igång. 

ann-christin Munther var närmast självskriven som 

projektledare när försäkringskassan fick regeringsuppdraget. 

te xt: Ivan MarkowIcz 

foto: ralf bergMan 

– Framför allt är det utvecklingsarbetet 

som jag har dragits till. 

Ett exempel på det är Prohälsa-projektet, 

som Ann-Christin Munther ledde 

under åren 2001–2003. Projektet föregrep 

och introducerade en del av de nya 

arbetssätt som tillkommit sedan Försäkringskassan 

blivit en myndighet. 

Ursprunget till Prohälsa var den 

”Bollplanksgrupp”, med deltagare från 

Det här innebär uppdraget 

regeringen har uppdragit 

åt socialstyrelsen och 

försäkringskassan att utforma en 

mer kvalitetssäkrad, enhetlig och 

rättssäker sjukskrivningsprocess. i 

uppdraget ingår bland annat: 

• att utveckla metoder för att bedöma 

den försäkrades arbets- och funktionsförmåga 

och belysa hur de ska få en 

praktisk tillämpning, särskilt när det gäller 

kvinnors ohälsa 

• att ta fram beslutsstöd i form av försäkringsmedicinska 

riktlinjer som ska ge 

både intygsskrivande (behandlande) läkare 

och försäkringsadministrationen 

stöd vid sjukskrivning 

• att precisera hur medicinsk sakkun- 

FKF, Försäkringskassan och RFV, som 

bildades som stödresurs för Gerhard 

Larssons rehabiliteringsutredning och 

Jan Rydhs sjukförsäkringsutredning. 

Knöt nävarna 

– Där började vi uppmärksamma den 

kritik som fanns mot hur Försäkringskassan 

arbetade med rehabilitering och 

sjukskrivningar. Det ledde i sin tur till 

att vi knöt nävarna och sa att vi skulle 

göra ett eget utvecklingsarbete. 

Eftersom medel saknades vände sig 

gruppen till socialdepartementet, vilket 

ledde fram till regeringsuppdraget ”att 

professionalisera ohälsoarbetet”. 

Prohälsa var något unikt inom svensk 

socialförsäkring. För första gången samlades 

23 organisationer (försäkringskassorna 

i länen, samt FKF och RFV) kring 

ett gemensamt utvecklingsarbete. 

– Vi var nog lite pionjärer på det viset. 

När jag påtog mig projektledarskapet 

insåg jag ändå inte vilket jättearbe- 

skap i ökad utsträckning ska kunna användas 

även i administrativa sammanhang 

och samtidigt se över hur rättssäkerheten 

för de försäkrade ska säkerställas 

• att se över försäkringsläkarnas roll för 

att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen 

• att pröva möjligheterna att mer aktivt 

involvera den enskilde i sjukskrivningsprocessen. 

Till exempel genom att arbetstagaren, 

om det inte av medicinskt 

eller andra skäl är olämpligt, så långt det 

är möjligt ska kunna hålla kontakt med 

arbetsplatsen. 

Uppdraget ska vara slutligt redovisat 

22 december 2006. 

Ann-Christin Munther 

är lika glad som hennes 

namn antyder, 

men känd som en 

seriös och strukturerad 

yrkeskvinna. 


aka puckar 

te det var, eftersom vi var så många intressenter. 

Prohälsa gick in i linjen på RFV 2003, 

då en SFA-utbildning och metodstöd för 

ohälsoarbetet introducerades. Men ar- 


betet är egentligen ännu i sin linda, menar 

Ann-Christin Munther. 

– Det behövs mer utvecklingsarbete! 

Det gavs inte så mycket tid att testa 

metoder och arbetssätt. Det här rör 

sig om en ständig process med att hitta 

nya arbetsmetoder. Därför är det också 

viktigt att vara en lärande organisation. 

Det är ett sätt att hela tiden förbättra 

sitt arbete. 


23

När hälso- och sjukvårdsprogrammet 

inom Försäkringskassan fick regeringsuppdraget 

att tillsammans med socialstyrelsen 

utarbeta ett beslutsstöd för 

sjukskrivning, behövde Siwert Gårdestig 

inte leta länge efter ”sin” projektledare. 

– En projektledare från socialstyrelsen 

tittar nu på hur man ska arbeta 

med försäkringsmedicinska riktlinjer. 

Mitt uppdrag är att titta på den del som 

rör arbetsförmågan – arbetsförmågebegreppet 

– i förhållande till rätten till 

sjukskrivning. 

Efterlängtat projekt 

Projektet är, menar Ann-Christin, efterlängtat 

av många läkare som länge efterlyst 

ett beslutsstöd för sjukskrivning. 

– Det vi tittar på nu är hur det stödet 

ska utformas. Frågor som tas upp är 

bland annat vad läkaren behöver veta i 

samband med en sjukskrivning och vad 

som kan vara en rekommenderad sjukskrivningstid 

vid olika sjukdomar med 

hänsyn till den belastning som man har 

i arbetet. 

Förhoppningen är att det ska gå att få 

fram ett antal enkla frågor, som stöd för 

läkaren. Projektledningen inspireras här 

bland annat av det ”sjukskrivningsverktyg”, 

som utarbetats av psykiatrikern 

Presley Reed, från USA. Det används 

redan i 38 länder och borde, enligt Reed 

själv (intervjuad i DS nr 10/2005) gå att 

använda rätt av även i Sverige. 

(För mer information: www.rgl.net). 

Hur det än blir med ett svenskt sjukskrivningsverktyg 

betonar Ann-Christin 

Munther läkaren som en nyckelperson 

vid alla sjukskrivningar. 

– Jag tror att mötet med läkaren och 

vilket förhållningssätt läkaren har till sjukskrivning 

har väldigt stor betydelse. Jag 

Sagt om Ann-Christin Munther 

24 

siwert gårdestig, 

programdirektör Hälso- 

och sjukvårdsprogrammet 

och Ann-Christin 

Munthers chef: 

– Jag är nöjd med att 

ha lyckats rekrytera Ann-Christine 

Munther som en av vårt programs projektledare. 

Hon har en bred erfarenhet 

från försäkringen, är målmedveten och 

resultatinriktad, samtidigt som hon är 

lyhörd för stämningar och positiv till 

problemlösning. Hon är också en pådrivare 

i positiv bemärkelse, med en 

extraknäcker som speaker på hockeymatcher 

• Ann-Christin Munther är engagerad i idrottsrörelsen – som 

styrelseledamot i såväl Ångermanlands Ishockeyförbund som 

Sisu Idrottsutbildarna i Västernorrland. 

• Två söner spelar ishockey. Den äldre av dem – 22-åringen – 

har precis skrivit på för division I-klubben Tingsryd. 

• Har också varit aktiv idrottare: ”Jag höll på med utförsåkning 

– var med i DM och Kalle Anka Cup.” 

• Extraknäcker då och då som speaker på hockeymatcher. 

”Men det är dåligt betalt: Jag får en kopp te och en macka.” 

• Hyllar idrotten som mötesarena: ”Genom idrotten har jag 

kommit i kontakt med människor som jag aldrig hade träffat 

annars. Det ger mig mycket.” 

• Gillar att resa, ”men inte för att sola och bada, utan för upplevelserna”. 

Var nyligen på Irland – ”jättefint och så vänliga människor” 

– och i våras i Riga; ”På hockey-VM. Det var häftigt!” 

tror också på att vi mer måste tänka på 

sjukskrivningen som en sorts behandling. 

Om man, fortsätter hon, också kunde 

få hela läkarkåren att se sjukskrivningen 

som en behandling skulle det bli 

en annan diskussion inom vården. 

– I dag ser man bara sjukintyget som 

ett av många intyg. Sedan spelar så klart 

sjukvårdens organisation och det faktum 

att ungefär 25 000 läkare har rätt 

att utfärda sjukintyg – och det rör sig 

inte om någon homogen grupp – en 

stor roll. 

Optimist 

Trots de utmaningar som finns inom 

ohälsoområdet, inte minst regeringens 

halveringsmål för sjukskrivningar, är 

Ann-Christin Munther optimist. 

Insikten om var problemen ligger och 

att samarbete krävs för att de ska lösas 

finns i dag på de flesta håll, menar hon. 

Den oro hon kan känna handlar mer 

behaglig social kompetens som öppnar 

för dialog och kreativitet i förändringsarbetet. 

– Mina första kontakter med Anki 

var i samband med att Prohälsa genomfördes. 

Komplexa och delvis motstridiga 

sammanhang med olika särintressen 

inom och utom den egna organisationen 

skulle då förenas i gemensamma 

förslag. Den uthållighet och integritet 

som Anki stod för imponerade och, 

tror jag, rustade henne för framtida nya 

uppdrag. Det känns tryggt att återigen 

få arbeta tillsammans med Anki! 

om hur frågorna hanteras politiskt. 

– Man kan ibland vara lite rädd för att 

politikerna vill detaljstyra med lagstiftning. 

Det gör att man tar bort den professionella 

strävan som finns. För om 

man ska nå den professionalitet som vi 

strävar efter är det viktigt att det inte 

blir för detaljstyrt. 

Politikernas krav på volym 

Ett exempel på sådan styrning kan vara 

när politiker ställer vissa volymkrav. 

– Där måste vi fråga oss: Är det nyckeln 

till framgång? Eller finns det andra 

sätt? Ska vi satsa på andra sätt? En av de 

saker som vi lyfte fram i Prohälsa-projektet 

och som stöddes av forskare var 

betydelsen av den enskildes egen delaktighet 

– att man ska vara delaktig i sin 

egen rehabilitering. Gör detaljstyrningen 

kanske att vi tappar en del av det förhållningssättet 

när fokus är på att uppfylla 

annat? • 

carin lockner-Holmberg, länssamordnare 

och Ankis ställföreträdare som Försäkringschef 

i Västernorrland: 

– Vi hade jobbat inom samma organisation 

ganska länge innan jag började lära känna Anki 

1997, först som arbetskamrat och sen som 

min chef. Från början tyckte jag att hon verkade ta alldeles 

för lätt på olika frågor och så skrattade hon ju så mycket, 

lite ytlig sådär. Sen har jag insett att jag tog väldigt fel. 

– Anki är en av de mest strukturerade och målinriktade personer 

jag känner. Att hon sen har ett gott humör och humor 

gör ju att jobbet går så mycket lättare. En annan bra egen-skap 

är att hon står för vad hon säger och dessutom har hon inga 

”divalater”. Jag trivs jättebra med att jobba med henne. 


Kvalitet Kompetens Objektivitet 

www.fmc-sverige.com 

Göteborg 

Tel: 031-705 15 00 

VI GER DIG STÖD I VÄGVALET 

FMC är Sveriges största leverantör av 

försäkringsmedicinska utredningar. 

VI HAR 

lång erfarenhet, bred kompetens och en helhetssyn på 

människan. 

VI ERBJUDER 

strukturerade utredningar med en välutvecklad metodik. 

Norrköping 

Tel: 011-23 08 90 

Nynäshamn 

Tel: 08-520 661 00 

Vi Erbjuder 

& 

Försäkringsmedicin 

Arbetslivsinriktad rehabilitering 

I mer än 10 år har vi målmedvetet byggt upp 

ett unikt resurs- och kompetenscentrum med 

specialitet på rörelseorgan och stressrelaterade 

besvär. 

En framgångsfaktor är våra multidisciplinära 

team som utgår ifrån människans helhetsbild. 

Verksamheten rymmer kreativa arbetsplatser. 

Rikstäckande ramavtal för försäkringsmedicinska 

utredningar. 

Ramavtal för arbetslivsinriktade utredningar/ 

rehabilitering med Försäkringskassorna. 

För mer information kontakta: 

VD Marianne Gröntoft 

Tfn: 016-10 32 43, 016-10 32 27 

E-mail: info.eskilstuna@ec.dll.se 

Tranås 

Tel: 0140-38 53 00 

Västerås 

Tel: 021-83 12 80 

Vi finns i Eskilstuna och Nyköping! 

Goda kommunikationer och 

möjligheter till övernattning.

FOKUS 

Miljardvinst för samhället när 

för varje extra år som vi arbetar ökar bruttonationalprodukten 

med ungefär 2,5 procent. till denna samhälleliga vinst 

kommer ett minskat tryck på olika sociala ersättningssystem. 

i en aktuell rapport från försäkringskassan jämförs hur länge 

vi arbetar i sverige med andra ekonomiskt utvecklade länder. 

I rapporten, som är utarbetad av Hans 

Olsson vid huvudkontorets enhet för 

utvärdering, diskuteras när individerna 

lämnar arbetsmarknaden, den så kalllade 

utträdesåldern. Den tidpunkten är 

intressantare än den genomsnittliga tid- 

IllustratIon: MaGDalEna WEnnBErG laVEBratt 

punkt från vilken vi tar ut ålderspension. 

Som senast den mättes var 64,8 år. 

Men åtskilliga lämnar arbetslivet tidigare 

än så, ofta via sjukersättning. 

Det är denna faktiska exit från arbetslivet 

som Hans Olsson tittat närmare på. 

Hans Olsson 

Sverige hävdar sig med 63,1 år väl vid en 

internationell jämförelse (se diagram). 

Är siffrorna för Sveriges del ett uttryck 

för ett framgångsrikt arbete med 

arbetslinjen? 

– Det beror på vad man menar med 

arbetslinjen. Att kurvan pekar uppåt beror 

delvis på ett minskat utnyttjande av 

tjänstepensioner, inte bara på att något 

färre får sjukersättning. Arbetsgivarna 

är inte längre lika pigga på att erbjuda 

diverse pensionslösningar för att bli av 

med folk. Hans Olsson framhåller också 

en annan viktigt faktor. 

Många orkar jobba längre 

– Dagens 60-åringar har andra förutsättningar 

än tidigare generationer. De 

är bättre utbildade och många av de fysiskt 

mest krävande jobben har försvunnit. 

Idag orkar många jobba längre. Och 

det är en utveckling som fortsätter. 

En annan faktor som bidrar till att 

kurvan för utträdesåldern pekar uppåt 

är förändringen i pensionssystemet. 

På ATP-tiden räknades de femton bästa 

åren. Nu räknas alla år. Stannar man 

längre i arbetslivet påverkas pensionen i 

positiv riktning. 

Finns det beräkningar på hur stora besparingarna 

i trygghetssystemet blir när vi 

arbetar längre? 

– Det finns ingen samlad beräkning. 

Men, för att ta ett exempel, om tidpunkten 

för utträde ur arbetskraften till sjukersättning 

(förtidspension) höjs med ett 

Arbete allt högre upp i åldrarna är en 

generell trend. Längst jobbar islänningarna. 

Varför finns det inget enkelt 

svar på. Men pensionsåldern på 

Island är 67 år vilket möjligen är en 

del av förklaringen. 


svenskarna jobbar allt längre 

halvår så minskar kostnaderna i det systemet 

med fyra procent vilket motsvarar 

cirka tre miljarder, säger Hans Olsson. 

Alternativa sätt att beräkna 

Utträdesåldern är på väg upp i en rad 

länder. Undantaget är Island som trots 

det fortfarande är det land där man jobbar 

längst. I Estland arbetar nu männen 

rappOrt 

titel: Genomsnittlig 

pensionsålder i 

de nordiska länderna 

– med internationell 

utblick. 

författare: 

Hans olsson 

Publicerad: Försäkringskassan. 

Analyserar 2006:11 


Arbete allt högre 

upp i åldrarna är 

en generell trend. 

Längst jobbar islänningarna. 

Varför 

finns det inget enkelt 

svar på. Men 

pensionsåldern på 

Island är 67 år vilket 

möjligen är en del 

av förklaringen. 

Rehabilitering Reh på Mösseberg 

Rehabilitering bil ger resultat! 

Våra program ogr - med kompletta 

utredningar nga och fullständig 

dokumentation ment - ger bästa tänkbara 

förutsättningar sätt för goda resultat. 

Vi följer följe följer 7-stegsmodellen 7-stegsmo och 

SASSAM. SASS Våra resultat esult visar att vi ger 

individen i förbättrad d aarbetsförmåga. 

längre än i Sverige och Norge men ligger 

efter om både män och kvinnor räknas. 

Män stannar i arbetslivet mellan ett 

och två år längre än kvinnor. Finland 

och Frankrike avviker från mönstret 

med betydligt mindre skillnad. Å andra 

sidan är den genomsnittliga utträdesåldern 

i Frankrike cirka fyra år lägre än i 

Sverige. 

Hans Olsson har i sin analys valt en 

68 

66 

64 

62 

60 

58 

56 

54 

metod som han menar ger en ”ögonblicksbild”. 

I rapporten redovisas alternativa 

sätt att beräkna utträdesålder, 

olika felkällor i det statistiska underlaget 

och betydelsen för analysen av skilda 

tidpunkter i olika länder för kvinnornas 

etablering på arbetsmarknaden. Decimalerna 

kan variera mellan mätmetoderna 

men bilden förblir densamma. 


genomsnittlig utträdesålder i olika länder 2004 

Norden: 62,9 år 

Island 

Japan 

USA 

Sverige 

Norge 

Estland 

Irland 

Danmark 

Tyskland 

Finland 

Spanien 

Nederländerna 

Tjeckien 

Frankrike 

• FMU 

• ARU med neuropsykologisk testning 

• Arbetslivsinriktad rehabilitering – stress, smärta 

• Onkologisk rehabilitering och 

lymfödemterapi (ackrediterat enligt carf) - www.carf.org 

• Rehabilitering för neurologiska & reumatologiska 

sjukdomar 

• Njursjukdomar – rehabilitering i kursform 

• Astma/KOL 

• Förebyggande & kompletterande företagshälsovård 

• Undervisning & konferens 

• Psykosomatisk analys 

Mösseberg RehabCenter Box 733, 521 22 Falköping • Telefon 0515-856 05 • www.mosseberg.se • sskfm@mosseberg.se 

Italien 

Ungern 

Polen 

27

FOKUS 

IntegratIOnSverKet: 

Förenkla kvalificeringen för socialförsäkringen 

nyanlända till sverige bör lättare kunna kvalificera sig till 

socialförsäkringssystemen. 

Personer som står långt från arbetsmarknaden på grund 

av ohälsa eller funktionshinder bör särskilt uppmärksammas. 

Det är två förslag i Integrationsverkets 

årliga rapport om hinder för utrikes 

födda inom olika samhällsområden. 

Med sina analyser försöker Integrationsverket 

ge svar på frågan varför det 

ser ut som det gör och peka på vägar 

framåt för att uppfylla de integrationspolitiska 

mål som riksdagen beslutat 

om. 

Rapportens övergripande resultat understryker, 

heter det, behovet av verkli- 

Läs hela rapporten 

på: http://www.integrationsverket.se 

Morot minskade sjukfrånvaron 

En halv dag ledig för varje månad utan 

sjukfrånvaro. Den moroten ledde till 

påtagligt minskad frånvaro i ett experiment 

som redovisas i en doktorsavhandling 

av ekonomen Jonas Lagerström. 

Att välbetald personal som dessutom 

arbetar i en god miljö tenderar att 

ha låg frånvaro är ingen nyhet. Det är 

dock svårt att bevisa att det är lönen, 

det ekonomiska incitamentet, och bra 

arbetsmiljö som förklarar låg frånvaro. 

Lagerström beskriver ett försök där 

en grupp anställda fick moroten med ledighet. 

För en annan grupp gjordes klara 

arbetsmiljöförbättringar. De ledde 

inte till någon mätbart säker minskning 

av frånvaron jämfört med kontrollgruppen. 

Möjligheten till en halvdag ledigt 

däremot minskade sjukfrånvaron med 

1,1 per dag jämfört med kontrollgrup- 

pen.Särskilt påtaglig var minskningen 

bland kvinnor, högutbildade och deltidsanställda. 

Jonas Lagerströms avhandling rör i 

övrigt arbetslöshetsproblematik och olika 

former av diskriminering på arbetsmarknaden. 


avhandling 

titel: Discrimination, 

sickness absende, and 

labour market policy. 

författare: 

Jonas Lagerström. 

Publicerad: Dissertation series 

2006:4. ekonomiska institutionen, 

Uppsala universitet. 

laganda i småföretag bra för hälsan 

Små privata förEtag har lägre sjukfrånvaro 

än små offentliga arbetsplatser 

trots att de prioriterar teknik och kvalitet 

framför psykosociala aspekter och 

avhandling 

titel: Health and performance 

in small enterprises: 

studies of 

organizational determinants 

and change strategy. 

författare: Stig Vinberg. 

Publicerad: Doctoral thesis 2006:13. 

Luleå tekniska universitet. 

sällan nyttjar experter på arbetsmiljö. 

Denna paradox diskuterar Stig Vinberg 

i en doktorsavhandling. En förklaring 

kan vara, menar Vinberg, att arbetet 

i de små privata företagen är utvecklande 

och att man arbetar med arbetsmiljöfrågor 

på ett mer informellt sätt i 

samband med arbetet. Ett respektfullt 

ledarskap, god laganda, kreativt arbete 

och måttliga arbetskrav har Stig Vinberg 

hittat i småföretagen. 

Avhandlingen bygger på en jämförelse 

mellan 118 småföretag och 50 mindre 

offentliga arbetsplatser. 


ga förändringar. Integrationsverket pekar 

ut fem insatsområden för ökade 

möjligheter och minskade klyftor, varav 

två, på temat ”Folkhälsa och integration”, 

rör socialförsäkringen:. 

l Efter avslutad introduktion ska individen 

kunna omfattas av de generella 

välfärdssystemen. Därför bör den individuella 

introduktionsersättningen utformas 

så att den möjliggör att man 

kvalificerar sig till socialförsäkringssystemen 

och till a-kasseersättning. En sådan 

förändring kan lämpligen införas i 

samband med en systemförändring av 

nyanländas etablering i Sverige. 

l De personer som står långt från ar- 

rapporten kan laddas 

ner från socialförsäkringsutredningen 

hemsida, 

www.sou.gov.se/socialforsakring/ 

betsmarknaden på grund av ohälsa eller 

funktionshinder bör särskilt uppmärksammas. 

För dem bör introduktionen 

innefatta rehabiliterande och funktionshöjande 

åtgärder. 

rapport 

titel: Integration 

2005. 

Publicerad: Integrationsverket 

ivan Markowicz 

trygg men inte 

motiverad 

Är dEn Som är trygg också arbetsskygg? 

Är det så, att väl utbyggda och generösa 

trygghetssystem lägger krokben för den 

ekonomiska utvecklingen och därmed 

på sikt hotar välfärden? 

Den frågan diskuterar Ingrid Esser, 

forskare vid Institutet för social forskning 

vid Stockholms universitet, i den 

senaste rapporten från Socialförsäkringsutredningen. 

Svaret är nej, enligt författaren. 

Tvärtom så tycks arbetsorienteringen 

vara starkare i stater med generösa 

inkomstrelaterade socialförsäkringar. 

Slutsatsen drar hon efter att ha studerat 

forskningsresultat från olika länder 

kring arbetsmotivation, pliktkänsla och 

önskat utträde från arbetsmarknaden. 

Ingrid Esser framhåller också att arbetsmotivationen 

är stark i länder där 

arbetsmarknaden är mer organiserad eller 

reglerad och alltså erbjuder arbetstagarna 

bra villkor. De reglerade nordiska 

ekonomierna är ekonomiskt lika effektiva 

som mer liberala marknadsekonomier 

som USA och Storbritannien. 


rapport 

titel:Trygg och arbetsskygg? 

Inställning till 

arbete i ett internationellt 

perspektiv. 

författare: Ingrid Esser 

Publicerad: Socialförsäkringsutredningen. 

Samtal om socialförsäkring nr 12. 


MeDFInanSIerIngen: 

En knuff i rätt riktning 

kravet på medfinansiering kan vara en knuff i rätt riktning genom att det 

sporrar arbetsgivaren till ökad aktivitet när det gäller arbetsmiljö, ohälsa 

och sjukfrånvaro. det anser en forskargrupp vid umeå universitet som 

utvärderar reformen. 

I en första delrapport, som bygger på 

fallstudier av totalt 28 kommunala arbetsgivare 

och privata företag, konstateras 

att reformen haft vissa effekter, även 

om de är små. Men dessa beror inte 

enbart på medfinansieringen utan det 

finns fler samverkande faktorer, främst 

Försäkringskassans striktare tillämpning 

av reglerna för sjukskrivning. 

– Vi kan inte se någon större förändring 

av det förebyggande arbetet som 

en direkt följd av reformen, säger Curt 

Edlund, forskare vid institutionen för 

epidemiologi och folkhälsovetenskap. 

– Men det tycks som att denna typ av 

förändrade villkor för en arbetsgivare 

fungerar som en knuff i rätt riktning. 

Forskarna har fått signaler både om 

positiva initiativ, som syftar till att utveckla 

och förbättra arbetsvillkoren för 

de anställda, och negativa, till exempel 

stramare rekrytering och uppsägning av 

långtidssjukskrivna. 

Ökad aktivitet 

När det gäller arbetsgivarnas rehabiliterande 

arbete tycks däremot medfinansieringen 

ha lett till ökad aktivitet. 

– Skärpta rutiner när det gäller att 

följa och bevaka långtidssjukskrivna, ar- 

En av Sveriges bästa rehab- och utredningsaktörer. 

Kunskaps- och specialistcenter inom arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning. 


VÅRA TJÄNSTER 

Curt Edlund 

Medfinansieringen 

Sedan 1 januari 

2005 har arbetsgivaren 

ett särskilt 

medfinansieringsansvar 

för anställda 

som är sjukskrivna 

på heltid. arbetsgivaren 

får betala 

en särskild sjukförsäkringsavgift 

på 

15 procent av den 

anställdes sjukpenning. 

Försäkringsmedicinsk utredning, 5 dagar, FMU 5, avtalskod: 00121/2002-31a 

Försäkringsmedicinsk utredning, 7 dagar, FMU 7, avtalskod: 00121/2002-31b 

Arbetslivsinriktad utredning, 7 dagar, ARU 7, avtalskod: 00114/2003-315-1a 

Arbetslivsinriktad rehabilitering, 4–6 veckor, avseende whiplash, 

rygg/led, stress- och utmattningssymtom, psykosomatik, 

övervikt, fibromyalgi, avtalskod: 0014/2003-315-2a 

För bokning kontakta marita.naslund@alftarehab.se 

betsanpassning och inköp av olika typer 

av rehabtjänster förefaller vara klart 

kopplade till reformen, säger Curt Edlund. 

Även forskarna vid Handelshögskolan 

i Göteborg har sett tecken som tyder 

på att arbetsgivarna efter reformen blivit 

mer noga med att kontrollera de arbetssökandes 

hälsa samt skärpt kontrollen 

av anställda som sjukskriver sig. 

Forskargruppen vid Handels är noga 

tre grupper utvärderar 

tre externa forskargrupper har fått i uppdrag 

av Socialdepartementet att utvärdera 

medfinansieringsreformen: 

l Forskare vid Umeå universitet ska 

belysa konsekvenserna ur ett geografiskt 

perspektiv genom att jämföra regioner 

med hög respektive låg sjukfrånvaro. De 

ska också se hur medfinansieringen fungerat 

vid arbetsplatser inom olika branscher. 

Bland annat hur de nya reglerna påverkat 

arbetsgivarnas förebyggande respektive 

rehabiliterande arbete. 

l Forskare vid Handelshögskolan vid 

göteborgs universitet ska belysa effek- 

med att betona att deras delrapport inte 

innehåller några slutsatser, det får vänta 

till slutrapporten nästa år. 

Deras preliminära resultat tyder på 

att reformen hittills inte tagits emot 

väl av arbetsgivarna och att medfinansieringen 

uppfattas som ett trubbigt instrument. 

Att småföretagare tycks vara 

mest negativa trots att de gynnas ekonomiskt 

förklaras med att reformen är 

administrativt betungande. 

Trots att Handelsforskarna menar att 

arbetsgivarna påbörjade sjukfrånvarobekämpandet 

innan reformen började 

diskuteras anser de att det är rimligt att 

anta att medfinansieringen förstärker 

arbetet. 

sven-erik johansson 

terna när det gäller arbetsgivarens aktiviteter 

för att underlätta återgång i arbete, 

förebyggande insatser på arbetsplatsen, 

och ekonomiska och andra konsekvenser 

för arbetsgivaren. 

l IFaU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk 

utvärdering) ska titta på effekterna 

för arbetstagare och arbetsgivare särskilt 

situationen för mindre företag och 

utsatta grupper på arbetsmarknaden. 

Delrapporter kom in till departementet 

i mitten av sommaren och slutrapporterna 

ska vara klara 1 juli nästa år. 

Box 94, 822 22 ALFTA 

tel 0271-580 00, fax 0271-581 00 

Box 1743, Drottninggatan 7 

751 47 UPPSALA, tel 018-418 14 10 

info@alftarehab.se, www.alftarehab.se 

29

ÅSIKTER 

Studenter ska inte ha 

sämre trygghet än andra 

idag är fler än hälften av studenterna äver 26 år. numera måste vi studera under olika 

perioder av livet. ändå anser politikerna och försäkringskassan att studenter inte behöver 

bostadsbidrag om man är över 28 år. Bostadsbidraget ska vara anpassat efter studenternas 

behov, inte efter deras ålder. 

Dagens trygghetssystem är skapade utifrån 

en föråldrad arbetslinje som inte 

tar hänsyn till det livslånga lärandet och 

samhällets förändrade arbetsmarknad. 

Idag måste allt fler studera under olika 

perioder i livet och detta ställer krav 

på bland annat bostadsbidragssystemet 

och sjukförsäkringen. 

Rapporten ”Utbildning Straffbart”, 

framtagen av SACO Studentråd och 

Uppsala, Umeå och Stockholms universitets 

studentkårer visar att dagens 

trygghetssystem inte är byggda för studenterna. 

I rapporten belyser vi bland 

annat bostadsbidragen och sjukförsäkringen. 

Uppenbarligen anser man från 

Försäkringskassans och lagstiftarens 

håll att studenter över 29 år 

inte längre är i behov av bostadsbidrag. 

Detta är anmärkningsvärt 

med tanke på att 6 av 10 studenter 

är över 25 år idag. Av någon 

outgrundlig anledning anses att 

man vid 29 års ålder har en bättre 

ekonomi än vad man hade som 

28-åring. Detta är inte rimligt och 

därför borde bostadsbidraget istället 

utformas så att studenter som 

har behov av bostadsbidrag, oavsett 

ålder, ska ha rätt till det. 

Problemet med bostadsbidragssystemet 

för studenter är att det bygger på den 

förväntade inkomsten. Studenter har 

väldigt svårt att förutse sina inkomster 

och därför drabbas studenter ofta av 

återbetalningskrav. Idag kan en person 

Utbildning behövs i arbetslivet 

och arbetslivet behöver utbildning. 

som studerar under våren och börjar 

jobba till hösten bli återbetalningsskyldig 

för hela det bostadsbidrag han/hon 

fick under våren, även om det fanns ett 

stort behov av bidrag under den tidsperioden. 

Istället för att beräkna inkomsten 

per helår skulle man kunna dela 

upp året terminsvis samt ha sommaren 

som särskild period. På det sättet skulle 

Trygghet ska vara knuten till människan 

som person och inte till om 

man studerar eller arbetar. 

studenterna kunna undvika att hamna i 

en återbetalningssituation. Detta skulle 

säkert resultera i att fler vågade söka 

bostadsbidrag, idag är det bara en av 

tio studenter som har bidraget trots att 

många fler skulle ha rätt till det. 

Människor ska ha möjlighet till bidrag 

från samhället när de har be- 

Gör din röst hörd! 

Skriv till ds och delta i debatten. Vi 

tar gärna emot båda korta och långa 

inlägg (men inte längre än 3000 tecken!). 

Du kan vara anonym som skribent 

men redaktionen måste veta 

ditt namn. 

Skicka ditt debattinlägg eller din insändare 

till: 

debatt@ forsakringskassan.se 

eller med post till: 

dagens socialförsäkring 

Åsikter 

103 51 stockholm 

hov av dem och inte straffas i efterhand 

för att de försökt göra 

rätt. 

Den förändrade studentgruppen ställer 

självklart krav även på sjukförsäkringen. 

Vem kan tänka sig att en förälder 

med barn och familj ska kunna vidareutbilda 

sig och riskera att mista sina 

förmåner i sjukförsäkringen? Hur ska vi 

kunna motivera människor att studera 

om man från att ha haft en enda karensdag 

får 30 karensdagar i sjukförsäkringen? 

Att ha 30 dagars karenstid i sjukförsäkringen 

för studenter är orättvist mot 

dem som valt att studera. Karenstiden 

måste minskas väsentligt för att vi ska 

kunna tala om ett rättvist och icke diskriminerande 

system. 

Det ska vara en självklarhet att 

man under sin livstid går mellan 

studier och arbete; en sorts arbetslivets 

symbios: Utbildningen 

behövs i arbetslivet och arbetslivet 

behöver utbildningen. Om alla 

som vill ska kunna studera måste 

vi ha trygghetssystem som fungerar 

även under studentperioderna. 

Vi tycker inte att studenter ska ha 

sämre trygghet än andra! Tryggheten 

ska vara knuten till människan 

som person och inte till om man 

studerar eller arbetar. 

david 

svenn 

Ordförande 

SACO Studentkår 


Övertro på ÄHS möjligheter att 

skapa snabbare handläggning 

för det första vill jag betona att följande 

synpunkter, helt och hållet 

är mina egna och att mina arbetskamrater 

eller min chef inte har ett 

skvatt med saken att göra. 

Vid ett tillfälle för tre år sedan då jag 

höll på att bygga en glasveranda till vår 

villa, vaknade jag mitt i natten. Jag var 

kallsvettig och kände ångest. Av någon 

anledning hade jag under natten i mitt 

undermedvetna börjat tvivla på hela 

min verandakonstruktion och kommit 

fram till att det fanns ett stort och 

Inte blir väl något bättre för att vi 

krånglar till handläggningen med 

aviga rutiner? 

grundläggande fel i konstruktionen. 

Inget att vakna för mitt i natten – kan 

man tycka. Men visst var det! Allt material 

i form av till exempel dyra limträbalkar, 

var redan tillkapat både i längder 

och i vinklar. Glas och skjutdörrspartier 

var beställda och redan levererade i exakta 

mått, och konstruktionens plintar 

var gjutna sedan ett år tillbaka. Ett enda 

större fel skulle kunna komma att resultera 

i massor med extraarbete och utgifter 

den dag då det var dags att montera 

ihop delarna. 

Med kallsvetten rinnande längs med 

ryggen, gav jag mig klockan 03.00 ut i 

verkstan beväpnad med ritningar och 

tumstock. 

Häromnatten var det så dags igen. 

Vaknade likadant – sjöblöt och 

med ångest. Denna gång inte med 

några tankar på verandan eller på 

något av mina andra projekt. Nu 

gällde det i stället Ensa och ÄHS 

– LAF. Det finns dock skillnader. 

För det första är det inte jag som 

ska vakna med ångest. För det andra 

– så kan jag inte göra något år 


äHs bygger på en rejäl glädjekalkyl. det är svårt att tro att äHs ska 

bidra till rejäla effektiviseringar av handläggningen. krångliga rutiner och 

obegriplig datorexercis kan knappast bidra till att vi jobbar snabbare. 

saken. Och för det tredje så undrar 

jag om det i detta fall egentligen 

finns något som är rätt i konstruktionen. 

Hur ska LAF–ensa och LAF-ÄHS kunna 

komma att innebära ”oerhört mycket 

kortare genomströmningstider”, 

minskade skillnader i bedömningar och 

högre kvalité ? Och hur ska det kunna 

ge medarbetarna ”utveckling och arbetstillfredsställelse”? 

Inte blir väl något 

bättre för att vi krånglar till handläggningen 

med aviga rutiner, eller för att vi 

låter en obegriplig och onödig datorexercis 

bli ett självändamål? Eller genom 

att det läggs in tidskrävande kontrollfunktioner 

– vars enda syfte är att kunna 

ge oss på päl- 

sen då vi inte når 

våra mål. En ”effektivisering 

på 20 

till 40 procent”! 

Jo – jag tackar! 

En grov gissning 

på en kommande 

produktionsminskning med 20 procent, 

är förmodligen fortfarande en rejäl 

glädjekalkyl. 

steve 

daHlin 

Arbetsskadeenheten 

Försäkringskontoret i 

Jönköping 

I dessa tider av förvirring – och semester, 

går man dessutom ut med en påminnelse 

om den fastställda målbilden. 

Jo minsann – De ärenden som inte blir 

färdiga i tid ”ska följas upp av ansvarig 

chef ”, som sedan i sin tur enligt särskild 

instruktion ska rapportera till huvudkontoret. 

– Alltså: Först ställer man till 

ett rejält kaos. Sedan påminner man om 

att inga fördröjningar accepteras. Och 

vad tror man att man uppnår med det? 

Jag är i alla fall övertygad om att man 

inte kommer att uppnå någon sprudlande 

arbetsglädje och effektivitet bland 

handläggarna. I stället känns risken för 

irritation, frustration, stress, konflikter 

och höjt blodtryck ganska stor – vilken 

glädje det nu kan vara med det? 

Först ställer man till ett rejält 

kaos. Sedan påminner man om att 

inga fördröjningar accepteras. 

I stället för att med ÄHS och Ensa- 

LAF, visa att Försäkringskassan 

minsann är en modern myndighet 

som klarar sitt uppdrag på ett 

exemplariskt sätt – kan detta vara 

det som slutligen bekräftar Försäkringskassans 

totala brist på möjligheter 

att sköta arbetsskadeförsäkringen. 

Någon eller några på huvudkontoret 

har drabbats av visionärt hybris, och jag 

är nästan säker på att en och annan av 

dessa framöver kommer att ha anledning 

att stiga upp mitt i natten och byta 

lakan. – Verandan då ? – Jo allt stämde. 

Vi får se hur det går med ÄHS och 

Ensa! 

31

ÅSIKTER 

Vi behöver ett nytt sjukintyg 

försäkringskassan måste inse att vi läkare aldrig kommer att 

få tid att fylla i dagens mastodontintyg. det är orimligt att 

hälften av tiden för ett läkarbesök ska ägnas åt detta. 

Efter 30 år som kliniskt verksam läkare 

arbetar jag sedan två år som försäkringsläkare. 

Vid mina kontakter med 

läkarkollegor på sjukhus och vårdcentraler 

möter jag ofta en mycket häftig 

kritik mot både utformning och omfattning 

av nuvarande sjukintyg, en kritik 

som jag i allt väsentligt delar. 

Som rutinerad intygsskrivare fyllde 

jag därför försöksvis i två intyg helt enligt 

regelverket, samtidigt som jag tog 

tid. För att sjukskriva en patient med 

lunginflammation tog det 3 minuter, 

medan det behövdes 6,5 minuter för en 

patient med ett kroniskt värksyndrom. 

I verkligheten tar det mer tid då läkaren 

behöver diskutera med och förklara 

för patienten under skrivandet. En realistisk 

tidsuppskattning är därför 4 – 5 

min för lunginflammationen och 9 –10 

minuter för fibromyalgipatienten. Det- 

ta ska då ställas i relation till normalt 

avsatt tid på läkarmottagningen för respektive 

patientkategori på 10 – 15min 

respektive 20 – 30 min. 

Nu är det tid för Försäkrings- 

kassan att dra sitt strå till stacken. 

Självfallet är det helt orimligt att den 

i sammanhanget perifera åtgärden att 

fylla i ett sjukintyg, ska tillåtas konsumera 

30 – 50 procent av avsatt tid för 

läkarbesöket! 

Som försäkringsläkare har jag numera 

också en realistisk uppfattning 

om hur uppgifterna på intyget 

används inom Försäkringskassan. 

Jag kan då konstatera att för 

flertalet sjukfall behövs bara en 

bråkdel av de efterfrågade uppgifterna! 

helikopter.nu 

Vi är för vårt arbete i trängande behov 

av bättre ifyllda läkarintyg, men då 

måste vi också snabbt ta fram ett nytt 

intyg där bara de absolut nödvändiga 

uppgifterna efterfrågas, för att kunna 

bedöma sjukpenningrätten. 

Försäkringskassan måste inse att läkarna 

aldrig i det löpande mottagningarbetet 

kommer att få tid att fylla i dagens 

mastodontintyg. I de fall vi behöver 

ytterligare upplysningar om behandling, 

rehabiliteringsbehov etc, är 

det lämpligare med kompletterande frågor 

eller ett avstämningsmöte. 

Nu när vi över hela landet inlett ett 

samarbete med landstingen i sjukskrivningsfrågan 

är det rätt tid för Försäkringskassan 

att dra sitt strå till stacken. 

Ett strå som kan visa sig vara det mest 

betydelsefulla på sikt. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Per-olof kjellsson 

försäkringsläkare 

kristianstad 



föRSäKRIngSKaSSan fRÅn uTSIdan 

Fågelinfluensan inget hot mot välfärden 

Partiledarna har varit och valtalat i ett 

frikyrkotält på Öland. Göran Perssons 

tal om trygghet föll krönikören Maria 

Persson i Östra Småland (s) på läppen 

(31 juli). Statsministern talade om sin 

höftledsoperation och sa att om han 

varit byggjobbare så hade han varit 

förtidspensionär nu. Det är ju troligt. 

Men kanske skulle han påpekat att 

”byggnadsarbetare” Perssons kvarvarande 

arbetsförmåga skulle kunna tillvaratas 

i ett något mindre slitsamt arbete. 

Arbetslinjen kallas det. 

TV-serien ”Svensson Svensson” ska 

göra comeback. Gustav har ”tvingats 

gå i förtidspension”, skriver Aftonbladets 

text-tv 21 juni. Nästa år får vi se 

vad det är för sorts tvång eller om det 

möjligen är avtalspension. 

Det har varit ganska tyst om fågelinfluensan 

den senaste tiden.Men eländet 

lär nog åter invadera tidningssidorna. 

Helt tyst är det dock inte. Den 21 

juni rapporterade Svenska Dagbladet 

att EU-kommissionen räknat på 

kostnaderna för en pandem. Kommissionen 

räknar med att 30 procent av 

befolkningen insjuknar och håller sig 

hemma i genomsnitt i tre veckor. En 

hel del kommer nog också att stanna 

hemma av ren rädsla det kvartal epidemin 

härjar, gissar kommissionen. 

IllustratIon: ulf frödIn 

Jo, just det, 2,5 procent av befolkningen 

beräknas lämna arbetskraften, eller 

dö. Men nån större fara för välståndet 

är det inte. Effekten på BNP blir 

minus 1,6 procent och tillväxten sjunker 

till 0,5 procent. Låter betryggande. 

För Försäkringskassans del handlar 

det om att bygga ut självbetjäningstjänsterna. 

Fuskande föräldrar tilldrar sig stort 

intresse. Dagen (kd) konstaterar den 2 

augusti att vård av sjukt samvete skulle 

spara mycket pengar åt samhället. 

Även syndikalistiska Arbetaren, 31 

juli, intresserar sig för fusket med för- 

äldraförsäkringen. 

Tidningen tycks anse 

att det är en felaktig 

satsning av Försäkringskassan,möjligen 

därför att höginkomsttagarnasskattefuskande 

är mer 

omfattande. Inte ett 

ord om att fusk undergräver 

systemets 

legitimitet. En ovanlig 

hållning. 

Anders Sandgren, 

tidigare chefsförhandlare 

i Verkstadsföreningen, 

skriver om den striktare bedömningen 

av sjukfallen i en kolumn i Lag&Avtal 

(8 juni). Han menar att signaler från 

regeringskansliet om vikten av sänkta 

kostnader tas emot av lyhörda politiskt 

tillsatta ledningar i Försäkringskassan, 

AMS, AMV med flera så att praxis ändras 

utan ”att legala och formellt riktiga 

styrmedel kommer till stånd”. Det tyder 

på ”förhållanden som är mer karaktäristiska 

för andra samhällssystem 

än västerländsk demokrati, som värnar 

om rättssäkerheten.” 

Svar på Ingemar Färms inlägg i Dagens socialförsäkring juni 2006 

Sjukförsäkringen – en aktiv försäkring 

när FörsäkrinGskassan bedömer om 

en person har rätt till ersättning från 

sjukförsäkringen är den grundläggande 

frågan: I vilken grad är förmågan att 

arbeta nedsatt på grund av medicinska 

orsaker? 

Försäkringen uppmuntrar alla till att 

arbeta så mycket som möjligt utifrån 

sjukdomen eller funktionsnedsättningen. 

Sjukförsäkringen utgår från vad en 

person kan utföra. Det innebär att ersättningen 

påverkas om en person kan 

arbeta mer än vad som ryms inom de 

nivåer som finns. 

Kan en person arbeta högst 20 timmar 

i veckan får hon eller han halv ersättning. 

Arbetar personen färre än 20 

timmar i veckan disponerar han eller 

hon tiden upp till 20 timmar enligt egen 

önskan och möjlighet. 

En person som har en arbetsförmåga 

som överstiger 20 timmar i veckan har 

inte rätt till mer än en fjärdedels ersättning. 

I förarbetena till lagen görs ingen 

skillnad på om det är förvärvsarbete, 

uppdrag eller arbete i det egna hemmet. 

Det är alltså ingen skillnad i bedömningen 

om en person är anställd och arbetar 

21 timmar i veckan eller arbetar 

20 timmar i veckan hos sin arbetsgivare 

och därutöver i genomsnitt lägger ner 

en timma i veckan i en eller flera föreningar 

som till exempel 

kassör. Man 

karin 

kan säga att ”själv- 

Mat tsson 

risken” i den all- 

försäkringsansvarig 

männasjukförsäk- vid Försäkringskassans 

ringen är hög – näs- 

huvudkontor 

tan 25 procent. 

Bedömningen är 

den samma för per- 

anders ljungBerg 

ÅSIKTER 

soner som har sjukersättning som för 

de med aktivitetsersättning. Skillnaden 

för aktivitetsersättningen är att försäkringskassan 

har ett uppdrag att erbjuda 

försäkrade aktiviteter. Det innebär inte 

att en person med aktivitetsersättning 

kan ”vara mer aktiv” i till exempel en 

förening utan att ersättningen påverkas 

jämfört med en person med sjukersättning 

eller sjukpenning. 

Reglerna om sjukförsäkring finns i lagen 

om allmän försäkring (AFL). Ett utrymme 

för tolkning finns naturligtvis. 

När det gäller just bisysslor och uppdrag 

för personer med partiell sjuk- eller 

aktivitetsersättning har Regeringsrätten 

i januari i år i en dom (mål nr 

7617-03) uttalat att utrymmet för att utföra 

bisysslor och uppdrag på sin fritid 

är mycket begränsat. 

33

språkspalten 

näst sist 

Missöde lyfte 

språkfrågorna 

Kommer ni ihåg det obegripliga pensionsbrev som Försäkringskassan 

skickade ut för ett par år sedan? Som skapade 

stor oro och förvirring bland landets pensionärer 

och deras anhöriga och som ledde till att Försäkringskassan 

fick ta emot mängder av telefonsamtal och besök. 

Klarspråk lönar sig 

Klarspråksarbete i kommuner, 

landsting och statliga myndigheter 

Ds 2006:10 

Om hur den fadäsen hanterades 

och satte fart på Försäkringskassans 

språkarbete berättar Titti Emtefall, 

språkkonsult vid Försäkringskassan, 

i en ny handbok från 

regeringskansliets klarspråksgrupp, 

Klarspråk lönar sig (Ds 

2006:10). 

Justitiedepartementet 

Det svårbegripliga brevet, 

som för övrigt upprepades 

året efter vilket inte riktigt 

framgår i skriften, fick verkligen upp 

språkfrågorna på Försäkringskassans dagordning. 

Det var inte bara värdet av ett bra språk som uppmärksammades 

utan även vikten av att ha ett bra och 

tydligt mottagarperspektiv. 

Den nya handboken innehåller utförliga beskrivningar 

av hur ett antal statliga myndigheter och kommuner 

har organiserat och genomfört sina klarspråksprojekt. I 

ett inledande avsnitt redovisas konkreta råd och tips om 

hur man kan arbeta med att förbättra språket liksom 

hur man kan lägga upp ett klarspråksprojekt. 

För den som vill skriva enligt klarspråksprinciperna tål 

några enkla råd att upprepas: 

• Tänk på läsaren 

• Vägled läsaren 

• Skriv det viktigaste först 

• Skriv kort 

• Undvik ålderdomliga och svårbegripliga ord 

• Förklara svåra men nödvändiga termer 

• Sammanfatta längre texter 

• Använd ett aktivt språk – undvik passiv form 

• Tänk på textens utseende 

Sist men inte minst kan den avslutande förteckningen 

över litteratur och webbplatser för språkfrågor rekommenderas. 

Där finns mycket att botanisera i. Glöm för 

den delen inte heller att ta del av Försäkringskassans 

språkpolicy som finns på intranätet Fia (under Internt 

stöd). 

Ps. Klarspråksgruppens uppgift att 

stödja myndigheternas språkvård övergick 

den 1 juli i år till den nya språkvårdsorganisationen 

Språkrådet (www.sprakradet.se). 

Även verksamheten vid Svenska 

språknämnden har förts över dit. 

sven-erik johansson 

TIPSSEXAN 

läs dagens socialförsäkring ordentligt och du klarar tipssexan utan 

problem. Mejla lösningen till ds.forsakringskassan.se senast den 18 

september. 

de tre först öppnade rätta lösningarna belönas med tre trisslotter 

vardera. 

1. 

Mycket är tillåtet när det gäller 

surfande på Internet på jobbet. 

Men det är förbjudet att besöka sidor 

med 

1. elak kod 

X. vrång kod 

2. ful kod 

2. 

Västmanlandsmodellen har visat 

sig framgångsrik i arbetet mot 

fusk. Nyligen dömdes två svarttaxiförare 

till fängelse för försäkringsbedrägeri. 

Men hur många sammanlagt fick fängelsestraff 

som följd av detta myndighetssamarbete? 

1. 19 

X. 18 

2. 22 

3. 

Enligt Försäkringskassans styrkort 

ska andelen begäran med elektronisk 

underskrift i december i år vara 

minst 30 procent för tillfällig föräldrapenning. 

Men hur ser målet för föräldrapenning 

ut? 

1. Minst 40 procent 

X. Minst 50 procent 

2. Minst 35 procent 

Nio län i Fia:s superliga! 

Elisabeth Hamiltons chatt i Jönköping/ 

Kalmar och Bennys blogg i Västergötland 

är de tydligaste exemplen på att 

Försäkringskassans intranät Fia samtidigt 

som det blir mer enhetligt kan utvecklas 

för snabb lokal information ute 

i länen. 

Andra goda exempel är Meldahls 

hörna i Stockholm, intern-tv och länsdirektörens 

sida i Dalarna, Pekkas brev 

i Norrbotten, Länsdirektören direkt i 

Gävleborg, Kerstins kolumn i Halland, 

Åsas sida i Skåne och Västerbottens 

sida med Alf informerar. 

Det rör alltså på sig på många av Fia:s sidor. 

Samtidigt är många direktörer och 

län ännu passiva när det gäller att utnyttja 

intranätets fördelar. Vi väntar 

med spänning på fler djärva idéer! 

34 dagens socialförsäkring • augusti 2006 

4. 

Ålderspension tar svenskarna, 

i snitt, ut från 64,8 år. Men när 

träder vi ut från arbetslivet? 

1. Vid 62,0 år 

X. Vid 59,6 år 

2. Vid 63,1 år 

5. 

Dagens trygghetssystem är 

skapade utifrån en föråldrad 

arbetslinje, anser 

1. David Svenn, ordförande i Saco:s 

studentråd 

X. Birgitta Målsäter, avdelningschef 

inom produktionsdivisionen 

2. Ann-Christin Munther, försäkringschef 

i Västernorrland 

6. 

Vad förväntar sig cheferna av 

mötet i slutet av augusti där 

de ska ensas? 

1. Transpiration och synergi 

X. Desperation och letargi 

2. Inspiration och energi 

rätta raden i nr 6: X 1 X 2 1 2 

Sevcan Karabekir, Nyköping, Elisabeth Johansson, Visby och Kerstin Linderoth, Jönköping 

får trisslotter.

Nollvision – ett slag i luften 

jJag läser i ett regeringsuppdrag som 

Försäkringskassan fått att ”Fusk skall 

inte förekomma”. 

Ett gammalt knep för att mäta relevansen, 

vikten, av påståenden med ordet 

inte är att bruka rödpennan. Jag 

stryker alltså ordet inte. Kvar står: ”Fusk 

skall förekomma”. 

Nej, självklart har ingen fört fram en 

sådan ståndpunkt – men det ger kanske 

anledning att fundera över om socialförsäkringen 

ska hålla sig med en egen 

”nollvision”. 

Att ha nolltolerans är en sak (det kostar, 

egentligen, ingenting så länge det 

bara är en bergfast inställning). Jag har 

svårt att tolerera att människor ljuger 

och bedrar, svindlar, snattar, stjäl, förolämpar 

folk eller bär sig allmänt tölpaktigt 

åt. Det tror jag de flesta har. Kruxet 

är att förbud inte är någon lösning 

på alla sådana otäcka mänskliga beteenden. 

Att säga att fusk inte ska förekomma 

är ungefär lika meningsfullt som att säga 

att människor inte ska vara dumma mot 

varandra. Däremot kan och bör vi kanske 

i stället säga att ”Fusk ska inte kunna 

förekomma”. 

Går det att förhindra 

alla möjligheter 

att fuska (vilket förmodligen 

är omöjligt) 

är ju det ett 

rimligt mål. 


ivan markowicz redaktör 

Den moraliska fatwa som drabbar 

alla bidragsfuskare, inte minst i medierna, 

ska man inte låta sig luras av. De 

”hårda tag” som det ibland talas om är 

det ytterst få som egentligen vill ha tror 

jag. Jag tror tvärtom att attityden till att 

lura ”det allmänna” gradvis har förskjutits 

till att bli mer tolerant – åtminstone 

när det gäller småfiffel. 

KansKe påminner det lite om att många 

låter rättskänslan sova när de stjäl småsaker 

av sin arbetsgivare. 

Samtidigt – och det är viktigt – underblåser 

myndigheter, politiker och regelverk 

myndighetstrots genom att sila 

mygg och svälja kameler. Ekonomisk 

brottslighet är inom vissa branscher och 

verksamheter i dag närmast ett axiom 

– alla vet att fifflet är utbrett och lätt att 

belägga, men få vill/orkar/vågar (stryk 

det minst tillämpliga) attackera problemet. 

ett sätt att minska fusket är, som skattemyndigheterna 

gjort när det gäller 

byggbranschen, tillåta vissa beteenden 

(aktiverade kostnader) som i andra sammanhang 

skulle uppfattas som rent bedrägeri. 

Så lär det knappast bli när myndigheterna 

tillsammans ska jobba mot fusk i 

bidragssystemen. Däremot kan det bli 

svårare att fuska – vilket självklart är 

jättebra. Om det gäller för alla! 

dagens socialförsäkring 

ges ut av Försäkringskassan. Tidningen 

distribueras till alla anställda och förtroendevalda 

inom myndigheten. 

Prenumerationer, 190 kr inklusive moms 

för 10 utgåvor 

Dagens Socialförsäkring 

103 51 Stockholm 

e-post: ds@forsakringskassan.se 

tel: 08–786 90 00 

fax: 08–786 97 97 

e-post till enskilda medarbetare: 

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se 

Chefredaktör: 

Catharina Byström 08-786 94 11 

Ansvarig utgivare: 

Inger Dunér 

Redaktörer: 

Sven-Erik Johansson 08–786 97 13 

sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se 

Christer Järild 08–786 97 41 

Anders Ljungberg 08–786 97 55 

Eva Lindén 08–786 97 64 

Ivan Markowicz 08–786 97 47 

Layout: 

Margot Rydén 08–786 91 99 

Helena Åberg, Tidning & Form AB 

Annonser: 

Urban Hedborg 08–732 48 50 

urban@uhmarketing.se 

www.uhmarkering.se 

Tryckeri: 

Intellecta, Solna, 2006 

Omslagsfoto: 

Peter Nordahl 

35

POSTTIDNING B 

Returadress: 


103 51 Stockholm 

Bakom de positiva 

siffrorna finns en del problem 

vVälkomna tillbaka till arbetet och till höstens 

viktiga uppgifter! Återhämtning behöver vi alla 

för att må bra. Jag hoppas därför att du har kunnat 

njuta av den vackra sommaren och att du 

har haft en skön och avkopplande semester. 

Hör du till dem som har semestern kvar är du 

bara att gratulera. 

Vi har hunnit halvvägs mot målbilden och 

det läge där vi har sagt att vi ska vara 2008 och 

vi står inför jättestora utmaningar. När jag möter 

ledande representanter från samhällets alla 

områden säger de alla nästan samma sak: ”det 

går ju jättebra för er i Försäkringskassan”. Jag 

är övertygad om att det främsta skälet till det 

positiva omdömet är utvecklingen av sjukfrånvaron. 

Den är bra, helt klart och vi kan ta åt oss 

en del av äran för det. 

Att det går att vända utvecklingen kunde 

jag konstatera vid ett besök i Piteå i början 

av augusti. I ohälsostatistiken över de kommuner 

med den kraftigaste 

minskningen har 

Norrbotten inte mindre 

än 11 representanter 

bland de 50 bästa. 

Det är bra jobbat. Det 

ska bli spännande att 

se vad som händer när 

IKEA öppnar i Haparanda. 

Jag hoppas att 

den utveckling som 

följer på IKEA:s 

etablering ska ge 

chanser också till 

dem som varit 

borta länge från 

arbetsmarknaden. 

Vi kan 

a l l t s å 

glädja oss åt klara framgångar av vårt arbete 

hittills. Men om vi tittar bakom siffrorna dyker 

det tyvärr upp en del problem, till exempel när 

det gäller antalet avstämningsmöten som genomförs 

inom de första 90 dagarna i en sjukskrivning. 

Här har vi alldeles för dåliga resultat. 

Bara i några enstaka procent av fallen klarar 

vi vårt mål. 

SAmmA problem hAr vi när det gäller de andra 

två målen i vårt trepunktsprogram; påbörjad 

handläggning inom tre dagar och besked om 

eventuella tveksamheter inom 30 dagar. Inom 

Vi måste bli mycket bättre. 

Det har de försäkrade rätt att 

kräva av oss. 

alla dessa tre områden måste vi bli mycket bättre, 

det har de försäkrade rätt att kräva av oss. 

Jag ska under hösten fortsätta att resa runt i 

landet för att på plats följa hur arbetet går. Jag 

vill ta del av resultaten och lära mig av de goda 

exemplen. Resorna är något jag försöker prioritera 

och många av er skriver till mig och vill 

att jag ska komma. Det uppskattar jag. Nyligen 

fick jag av en handläggare inbjudan att komma 

förbi på fika. Det var ett härligt initiativ, men 

min almanacka tillåter tyvärr inte sådant. 

till SiSt – nu har den här spalten kommit att 

handla mycket om sjukfrånvaro igen. Ständigt 

detta fokus på ohälsan, tycker somliga. Ja, jag 

förstår den kritiken. Jag vet att många sliter 

hårt och gör ett väldigt bra jobb inom någon 

av de övriga 47 förmånerna. På mina resor i 

höst ska jag se till att ge mer uppmärksamhet 

också åt er. 

Curt MalMborg, Försäkringskassans generaldirektör

DS (pdf 3 470 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?