DS (pdf 3 470 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

När hälso- och sjukvårdsprogrammet
inom Försäkringskassan fick regeringsuppdraget
att tillsammans med socialstyrelsen
utarbeta ett beslutsstöd för
sjukskrivning, behövde Siwert Gårdestig
inte leta länge efter ”sin” projektledare.
– En projektledare från socialstyrelsen
tittar nu på hur man ska arbeta
med försäkringsmedicinska riktlinjer.
Mitt uppdrag är att titta på den del som
rör arbetsförmågan – arbetsförmågebegreppet
– i förhållande till rätten till
sjukskrivning.
Efterlängtat projekt
Projektet är, menar Ann-Christin, efterlängtat
av många läkare som länge efterlyst
ett beslutsstöd för sjukskrivning.
– Det vi tittar på nu är hur det stödet
ska utformas. Frågor som tas upp är
bland annat vad läkaren behöver veta i
samband med en sjukskrivning och vad
som kan vara en rekommenderad sjukskrivningstid
vid olika sjukdomar med
hänsyn till den belastning som man har
i arbetet.
Förhoppningen är att det ska gå att få
fram ett antal enkla frågor, som stöd för
läkaren. Projektledningen inspireras här
bland annat av det ”sjukskrivningsverktyg”,
som utarbetats av psykiatrikern
Presley Reed, från USA. Det används
redan i 38 länder och borde, enligt Reed
själv (intervjuad i DS nr 10/2005) gå att
använda rätt av även i Sverige.
(För mer information: www.rgl.net).
Hur det än blir med ett svenskt sjukskrivningsverktyg
betonar Ann-Christin
Munther läkaren som en nyckelperson
vid alla sjukskrivningar.
– Jag tror att mötet med läkaren och
vilket förhållningssätt läkaren har till sjukskrivning
har väldigt stor betydelse. Jag
Sagt om Ann-Christin Munther
24
siwert gårdestig,
programdirektör Hälso-
och sjukvårdsprogrammet
och Ann-Christin
Munthers chef:
– Jag är nöjd med att
ha lyckats rekrytera Ann-Christine
Munther som en av vårt programs projektledare.
Hon har en bred erfarenhet
från försäkringen, är målmedveten och
resultatinriktad, samtidigt som hon är
lyhörd för stämningar och positiv till
problemlösning. Hon är också en pådrivare
i positiv bemärkelse, med en
extraknäcker som speaker på hockeymatcher
• Ann-Christin Munther är engagerad i idrottsrörelsen – som
styrelseledamot i såväl Ångermanlands Ishockeyförbund som
Sisu Idrottsutbildarna i Västernorrland.
• Två söner spelar ishockey. Den äldre av dem – 22-åringen –
har precis skrivit på för division I-klubben Tingsryd.
• Har också varit aktiv idrottare: ”Jag höll på med utförsåkning
– var med i DM och Kalle Anka Cup.”
• Extraknäcker då och då som speaker på hockeymatcher.
”Men det är dåligt betalt: Jag får en kopp te och en macka.”
• Hyllar idrotten som mötesarena: ”Genom idrotten har jag
kommit i kontakt med människor som jag aldrig hade träffat
annars. Det ger mig mycket.”
• Gillar att resa, ”men inte för att sola och bada, utan för upplevelserna”.
Var nyligen på Irland – ”jättefint och så vänliga människor”
– och i våras i Riga; ”På hockey-VM. Det var häftigt!”
tror också på att vi mer måste tänka på
sjukskrivningen som en sorts behandling.
Om man, fortsätter hon, också kunde
få hela läkarkåren att se sjukskrivningen
som en behandling skulle det bli
en annan diskussion inom vården.
– I dag ser man bara sjukintyget som
ett av många intyg. Sedan spelar så klart
sjukvårdens organisation och det faktum
att ungefär 25 000 läkare har rätt
att utfärda sjukintyg – och det rör sig
inte om någon homogen grupp – en
stor roll.
Optimist
Trots de utmaningar som finns inom
ohälsoområdet, inte minst regeringens
halveringsmål för sjukskrivningar, är
Ann-Christin Munther optimist.
Insikten om var problemen ligger och
att samarbete krävs för att de ska lösas
finns i dag på de flesta håll, menar hon.
Den oro hon kan känna handlar mer
behaglig social kompetens som öppnar
för dialog och kreativitet i förändringsarbetet.
– Mina första kontakter med Anki
var i samband med att Prohälsa genomfördes.
Komplexa och delvis motstridiga
sammanhang med olika särintressen
inom och utom den egna organisationen
skulle då förenas i gemensamma
förslag. Den uthållighet och integritet
som Anki stod för imponerade och,
tror jag, rustade henne för framtida nya
uppdrag. Det känns tryggt att återigen
få arbeta tillsammans med Anki!
om hur frågorna hanteras politiskt.
– Man kan ibland vara lite rädd för att
politikerna vill detaljstyra med lagstiftning.
Det gör att man tar bort den professionella
strävan som finns. För om
man ska nå den professionalitet som vi
strävar efter är det viktigt att det inte
blir för detaljstyrt.
Politikernas krav på volym
Ett exempel på sådan styrning kan vara
när politiker ställer vissa volymkrav.
– Där måste vi fråga oss: Är det nyckeln
till framgång? Eller finns det andra
sätt? Ska vi satsa på andra sätt? En av de
saker som vi lyfte fram i Prohälsa-projektet
och som stöddes av forskare var
betydelsen av den enskildes egen delaktighet
– att man ska vara delaktig i sin
egen rehabilitering. Gör detaljstyrningen
kanske att vi tappar en del av det förhållningssättet
när fokus är på att uppfylla
annat? •
carin lockner-Holmberg, länssamordnare
och Ankis ställföreträdare som Försäkringschef
i Västernorrland:
– Vi hade jobbat inom samma organisation
ganska länge innan jag började lära känna Anki
1997, först som arbetskamrat och sen som
min chef. Från början tyckte jag att hon verkade ta alldeles
för lätt på olika frågor och så skrattade hon ju så mycket,
lite ytlig sådär. Sen har jag insett att jag tog väldigt fel.
– Anki är en av de mest strukturerade och målinriktade personer
jag känner. Att hon sen har ett gott humör och humor
gör ju att jobbet går så mycket lättare. En annan bra egen-skap
är att hon står för vad hon säger och dessutom har hon inga
”divalater”. Jag trivs jättebra med att jobba med henne.
dagens socialförsäkring • augusti 2006