DS (pdf 3 470 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

dagens socialförsäkring • augusti 2006
föRSäKRIngSKaSSan fRÅn uTSIdan
Fågelinfluensan inget hot mot välfärden
Partiledarna har varit och valtalat i ett
frikyrkotält på Öland. Göran Perssons
tal om trygghet föll krönikören Maria
Persson i Östra Småland (s) på läppen
(31 juli). Statsministern talade om sin
höftledsoperation och sa att om han
varit byggjobbare så hade han varit
förtidspensionär nu. Det är ju troligt.
Men kanske skulle han påpekat att
”byggnadsarbetare” Perssons kvarvarande
arbetsförmåga skulle kunna tillvaratas
i ett något mindre slitsamt arbete.
Arbetslinjen kallas det.
TV-serien ”Svensson Svensson” ska
göra comeback. Gustav har ”tvingats
gå i förtidspension”, skriver Aftonbladets
text-tv 21 juni. Nästa år får vi se
vad det är för sorts tvång eller om det
möjligen är avtalspension.
Det har varit ganska tyst om fågelinfluensan
den senaste tiden.Men eländet
lär nog åter invadera tidningssidorna.
Helt tyst är det dock inte. Den 21
juni rapporterade Svenska Dagbladet
att EU-kommissionen räknat på
kostnaderna för en pandem. Kommissionen
räknar med att 30 procent av
befolkningen insjuknar och håller sig
hemma i genomsnitt i tre veckor. En
hel del kommer nog också att stanna
hemma av ren rädsla det kvartal epidemin
härjar, gissar kommissionen.
IllustratIon: ulf frödIn
Jo, just det, 2,5 procent av befolkningen
beräknas lämna arbetskraften, eller
dö. Men nån större fara för välståndet
är det inte. Effekten på BNP blir
minus 1,6 procent och tillväxten sjunker
till 0,5 procent. Låter betryggande.
För Försäkringskassans del handlar
det om att bygga ut självbetjäningstjänsterna.
Fuskande föräldrar tilldrar sig stort
intresse. Dagen (kd) konstaterar den 2
augusti att vård av sjukt samvete skulle
spara mycket pengar åt samhället.
Även syndikalistiska Arbetaren, 31
juli, intresserar sig för fusket med för-
äldraförsäkringen.
Tidningen tycks anse
att det är en felaktig
satsning av Försäkringskassan,möjligen
därför att höginkomsttagarnasskattefuskande
är mer
omfattande. Inte ett
ord om att fusk undergräver
systemets
legitimitet. En ovanlig
hållning.
Anders Sandgren,
tidigare chefsförhandlare
i Verkstadsföreningen,
skriver om den striktare bedömningen
av sjukfallen i en kolumn i Lag&Avtal
(8 juni). Han menar att signaler från
regeringskansliet om vikten av sänkta
kostnader tas emot av lyhörda politiskt
tillsatta ledningar i Försäkringskassan,
AMS, AMV med flera så att praxis ändras
utan ”att legala och formellt riktiga
styrmedel kommer till stånd”. Det tyder
på ”förhållanden som är mer karaktäristiska
för andra samhällssystem
än västerländsk demokrati, som värnar
om rättssäkerheten.”
Svar på Ingemar Färms inlägg i Dagens socialförsäkring juni 2006
Sjukförsäkringen – en aktiv försäkring
när FörsäkrinGskassan bedömer om
en person har rätt till ersättning från
sjukförsäkringen är den grundläggande
frågan: I vilken grad är förmågan att
arbeta nedsatt på grund av medicinska
orsaker?
Försäkringen uppmuntrar alla till att
arbeta så mycket som möjligt utifrån
sjukdomen eller funktionsnedsättningen.
Sjukförsäkringen utgår från vad en
person kan utföra. Det innebär att ersättningen
påverkas om en person kan
arbeta mer än vad som ryms inom de
nivåer som finns.
Kan en person arbeta högst 20 timmar
i veckan får hon eller han halv ersättning.
Arbetar personen färre än 20
timmar i veckan disponerar han eller
hon tiden upp till 20 timmar enligt egen
önskan och möjlighet.
En person som har en arbetsförmåga
som överstiger 20 timmar i veckan har
inte rätt till mer än en fjärdedels ersättning.
I förarbetena till lagen görs ingen
skillnad på om det är förvärvsarbete,
uppdrag eller arbete i det egna hemmet.
Det är alltså ingen skillnad i bedömningen
om en person är anställd och arbetar
21 timmar i veckan eller arbetar
20 timmar i veckan hos sin arbetsgivare
och därutöver i genomsnitt lägger ner
en timma i veckan i en eller flera föreningar
som till exempel
kassör. Man
karin
kan säga att ”själv-
Mat tsson
risken” i den all-
försäkringsansvarig
männasjukförsäk- vid Försäkringskassans
ringen är hög – näs-
huvudkontor
tan 25 procent.
Bedömningen är
den samma för per-
anders ljungBerg
ÅSIKTER
soner som har sjukersättning som för
de med aktivitetsersättning. Skillnaden
för aktivitetsersättningen är att försäkringskassan
har ett uppdrag att erbjuda
försäkrade aktiviteter. Det innebär inte
att en person med aktivitetsersättning
kan ”vara mer aktiv” i till exempel en
förening utan att ersättningen påverkas
jämfört med en person med sjukersättning
eller sjukpenning.
Reglerna om sjukförsäkring finns i lagen
om allmän försäkring (AFL). Ett utrymme
för tolkning finns naturligtvis.
När det gäller just bisysslor och uppdrag
för personer med partiell sjuk- eller
aktivitetsersättning har Regeringsrätten
i januari i år i en dom (mål nr
7617-03) uttalat att utrymmet för att utföra
bisysslor och uppdrag på sin fritid
är mycket begränsat.
33