DS (pdf 3 470 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

More documents

Recommendations

Info

FOKUS IntegratIOnSverKet: Förenkla kvalificeringen för socialförsäkringen nyanlända till sverige bör lättare kunna kvalificera sig till socialförsäkringssystemen. Personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av ohälsa eller funktionshinder bör särskilt uppmärksammas. Det är två förslag i Integrationsverkets årliga rapport om hinder för utrikes födda inom olika samhällsområden. Med sina analyser försöker Integrationsverket ge svar på frågan varför det ser ut som det gör och peka på vägar framåt för att uppfylla de integrationspolitiska mål som riksdagen beslutat om. Rapportens övergripande resultat understryker, heter det, behovet av verkli- Läs hela rapporten på: http://www.integrationsverket.se Morot minskade sjukfrånvaron En halv dag ledig för varje månad utan sjukfrånvaro. Den moroten ledde till påtagligt minskad frånvaro i ett experiment som redovisas i en doktorsavhandling av ekonomen Jonas Lagerström. Att välbetald personal som dessutom arbetar i en god miljö tenderar att ha låg frånvaro är ingen nyhet. Det är dock svårt att bevisa att det är lönen, det ekonomiska incitamentet, och bra arbetsmiljö som förklarar låg frånvaro. Lagerström beskriver ett försök där en grupp anställda fick moroten med ledighet. För en annan grupp gjordes klara arbetsmiljöförbättringar. De ledde inte till någon mätbart säker minskning av frånvaron jämfört med kontrollgruppen. Möjligheten till en halvdag ledigt däremot minskade sjukfrånvaron med 1,1 per dag jämfört med kontrollgruppen.Särskilt påtaglig var minskningen bland kvinnor, högutbildade och deltidsanställda. Jonas Lagerströms avhandling rör i övrigt arbetslöshetsproblematik och olika former av diskriminering på arbetsmarknaden. anders ljungberg avhandling titel: Discrimination, sickness absende, and labour market policy. författare: Jonas Lagerström. Publicerad: Dissertation series 2006:4. ekonomiska institutionen, Uppsala universitet. laganda i småföretag bra för hälsan Små privata förEtag har lägre sjukfrånvaro än små offentliga arbetsplatser trots att de prioriterar teknik och kvalitet framför psykosociala aspekter och avhandling titel: Health and performance in small enterprises: studies of organizational determinants and change strategy. författare: Stig Vinberg. Publicerad: Doctoral thesis 2006:13. Luleå tekniska universitet. sällan <strong>nytt</strong>jar experter på arbetsmiljö. Denna paradox diskuterar Stig Vinberg i en doktorsavhandling. En förklaring kan vara, menar Vinberg, att arbetet i de små privata företagen är utvecklande och att man arbetar med arbetsmiljöfrågor på ett mer informellt sätt i samband med arbetet. Ett respektfullt ledarskap, god laganda, kreativt arbete och måttliga arbetskrav har Stig Vinberg hittat i småföretagen. Avhandlingen bygger på en jämförelse mellan 118 småföretag och 50 mindre offentliga arbetsplatser. anders ljungberg ga förändringar. Integrationsverket pekar ut fem insatsområden för ökade möjligheter och minskade klyftor, varav två, på temat ”Folkhälsa och integration”, rör socialförsäkringen:. l Efter avslutad introduktion ska individen kunna omfattas av de generella välfärdssystemen. Därför bör den individuella introduktionsersättningen utformas så att den möjliggör att man kvalificerar sig till socialförsäkringssystemen och till a-kasseersättning. En sådan förändring kan lämpligen införas i samband med en systemförändring av nyanländas etablering i Sverige. l De personer som står långt från ar- rapporten kan laddas ner från socialförsäkringsutredningen hemsida, www.sou.gov.se/socialforsakring/ betsmarknaden på grund av ohälsa eller funktionshinder bör särskilt uppmärksammas. För dem bör introduktionen innefatta rehabiliterande och funktionshöjande åtgärder. rapport titel: Integration 2005. Publicerad: Integrationsverket ivan Markowicz trygg men inte motiverad Är dEn Som är trygg också arbetsskygg? Är det så, att väl utbyggda och generösa trygghetssystem lägger krokben för den ekonomiska utvecklingen och därmed på sikt hotar välfärden? Den frågan diskuterar Ingrid Esser, forskare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i den senaste rapporten från Socialförsäkringsutredningen. Svaret är nej, enligt författaren. Tvärtom så tycks arbetsorienteringen vara starkare i stater med generösa inkomstrelaterade socialförsäkringar. Slutsatsen drar hon efter att ha studerat forskningsresultat från olika länder kring arbetsmotivation, pliktkänsla och önskat utträde från arbetsmarknaden. Ingrid Esser framhåller också att arbetsmotivationen är stark i länder där arbetsmarknaden är mer organiserad eller reglerad och alltså erbjuder arbetstagarna bra villkor. De reglerade nordiska ekonomierna är ekonomiskt lika effektiva som mer liberala marknadsekonomier som USA och Storbritannien. anders ljungberg rapport titel:Trygg och arbetsskygg? Inställning till arbete i ett internationellt perspektiv. författare: Ingrid Esser Publicerad: Socialförsäkringsutredningen. Samtal om socialförsäkring nr 12. 28 dagens socialförsäkring • augusti 2006
MeDFInanSIerIngen: En knuff i rätt riktning kravet på medfinansiering kan vara en knuff i rätt riktning genom att det sporrar arbetsgivaren till ökad aktivitet när det gäller arbetsmiljö, ohälsa och sjukfrånvaro. det anser en forskargrupp vid umeå universitet som utvärderar reformen. I en första delrapport, som bygger på fallstudier av totalt 28 kommunala arbetsgivare och privata företag, konstateras att reformen haft vissa effekter, även om de är små. Men dessa beror inte enbart på medfinansieringen utan det finns fler samverkande faktorer, främst <strong>Försäkringskassan</strong>s striktare tillämpning av reglerna för sjukskrivning. – Vi kan inte se någon större förändring av det förebyggande arbetet som en direkt följd av reformen, säger Curt Edlund, forskare vid institutionen för epidemiologi och folkhälsovetenskap. – Men det tycks som att denna typ av förändrade villkor för en arbetsgivare fungerar som en knuff i rätt riktning. Forskarna har fått signaler både om positiva initiativ, som syftar till att utveckla och förbättra arbetsvillkoren för de anställda, och negativa, till exempel stramare rekrytering och uppsägning av långtidssjukskrivna. Ökad aktivitet När det gäller arbetsgivarnas rehabiliterande arbete tycks däremot medfinansieringen ha lett till ökad aktivitet. – Skärpta rutiner när det gäller att följa och bevaka långtidssjukskrivna, ar- En av Sveriges bästa rehab- och utredningsaktörer. Kunskaps- och specialistcenter inom arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning. dagens socialförsäkring • augusti 2006 VÅRA TJÄNSTER Curt Edlund Medfinansieringen Sedan 1 januari 2005 har arbetsgivaren ett särskilt medfinansieringsansvar för anställda som är sjukskrivna på heltid. arbetsgivaren får betala en särskild sjukförsäkringsavgift på 15 procent av den anställdes sjukpenning. Försäkringsmedicinsk utredning, 5 dagar, FMU 5, avtalskod: 00121/2002-31a Försäkringsmedicinsk utredning, 7 dagar, FMU 7, avtalskod: 00121/2002-31b Arbetslivsinriktad utredning, 7 dagar, ARU 7, avtalskod: 00114/2003-315-1a Arbetslivsinriktad rehabilitering, 4–6 veckor, avseende whiplash, rygg/led, stress- och utmattningssymtom, psykosomatik, övervikt, fibromyalgi, avtalskod: 0014/2003-315-2a För bokning kontakta marita.naslund@alftarehab.se betsanpassning och inköp av olika typer av rehabtjänster förefaller vara klart kopplade till reformen, säger Curt Edlund. Även forskarna vid Handelshögskolan i Göteborg har sett tecken som tyder på att arbetsgivarna efter reformen blivit mer noga med att kontrollera de arbetssökandes hälsa samt skärpt kontrollen av anställda som sjukskriver sig. Forskargruppen vid Handels är noga tre grupper utvärderar tre externa forskargrupper har fått i uppdrag av Socialdepartementet att utvärdera medfinansieringsreformen: l Forskare vid Umeå universitet ska belysa konsekvenserna ur ett geografiskt perspektiv genom att jämföra regioner med hög respektive låg sjukfrånvaro. De ska också se hur medfinansieringen fungerat vid arbetsplatser inom olika branscher. Bland annat hur de nya reglerna påverkat arbetsgivarnas förebyggande respektive rehabiliterande arbete. l Forskare vid Handelshögskolan vid göteborgs universitet ska belysa effek- med att betona att deras delrapport inte innehåller några slutsatser, det får vänta till slutrapporten nästa år. Deras preliminära resultat tyder på att reformen hittills inte tagits emot väl av arbetsgivarna och att medfinansieringen uppfattas som ett trubbigt instrument. Att småföretagare tycks vara mest negativa trots att de gynnas ekonomiskt förklaras med att reformen är administrativt betungande. Trots att Handelsforskarna menar att arbetsgivarna påbörjade sjukfrånvarobekämpandet innan reformen började diskuteras anser de att det är rimligt att anta att medfinansieringen förstärker arbetet. sven-erik johansson terna när det gäller arbetsgivarens aktiviteter för att underlätta återgång i arbete, förebyggande insatser på arbetsplatsen, och ekonomiska och andra konsekvenser för arbetsgivaren. l IFaU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) ska titta på effekterna för arbetstagare och arbetsgivare särskilt situationen för mindre företag och utsatta grupper på arbetsmarknaden. Delrapporter kom in till departementet i mitten av sommaren och slutrapporterna ska vara klara 1 juli nästa år. Box 94, 822 22 ALFTA tel 0271-580 00, fax 0271-581 00 Box 1743, Drottninggatan 7 751 47 UPPSALA, tel 018-418 14 10 info@alftarehab.se, www.alftarehab.se 29
Page 1 and 2: # 7 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 24 au
Page 3 and 4: catharina byström, chefredaktör d
Page 5 and 6: Kunderna vill ha förtryckta blanke
Page 7 and 8: Förändringsarbetet går för lån
Page 9 and 10: ”Vi måste börja arbeta tidigare
Page 11 and 12: SMÖTEN MÖTEN Själv arbetar hon m
Page 13 and 14: andra och av varje nytt möte. Det
Page 15 and 16: fördjupad utredning Antal dagar 90
Page 17 and 18: Marita Engblom. Då kan jag hänvis
Page 19 and 20: i kundmötet vända blanketterna ti
Page 21 and 22: far? IllustratIon: MaGDalEna WEnnBE
Page 23 and 24: aka puckar te det var, eftersom vi
Page 25 and 26: Kvalitet Kompetens Objektivitet www
Page 27: svenskarna jobbar allt längre halv
Page 31 and 32: Övertro på ÄHS möjligheter att
Page 33 and 34: dagens socialförsäkring • augus
Page 35 and 36: Nollvision - ett slag i luften jJag

DS (pdf 3 470 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?