DS (pdf 3 470 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

More documents

Recommendations

Info

AKTUELLT Produktplaner ska styra och stödja Just nu håller så kallade produktplaner på att tas fram inom försäkringskassan. – syftet är att ge en samlad bild av läget för varje förmån eller förmånsgrupp, säger Per–arne dahlberg, verksamhetsutvecklare vid huvudkontoret. Alla förmåner inom Försäkringskassan ska hädanefter finnas med i produktplaner. Här ska allt viktigt som rör förmånen samlas; mål, strategier, krav och aktiviteter. Med aktiviteter avses såväl sådant som verksamhetsutveckling, normering och utvärdering som information och utbildning. Lättare få helhetsgrepp I första hand är produktplanerna avsedda för ledningen i länsorganisationerna. – Dels handlar det om styrning, säger Per–Arne Dahlberg. Det ska vara tydligt vilka mål och krav som gäller för de olika försäkringsområdena. Dels handlar det om att stödja länen. De ska veta vad som är på gång och lättare få grepp om helheten. Produktplanerna blir även viktiga för samordningen av huvudkontorets arbete. – Det blir lättare att få en helhetsbild, både över varje förmånsslag/förmåns grupp och över helheten. Därmed blir det också lättare att planera, prioritera och samordna. Man kan säga: Så här ser det alltså ut. Det här vill vi göra. Orkar vi med det? Har vi gjort riktiga prioriteringar? Summan av de enskilda kraven kan förstås komma att överstiga vad som är möjligt. Därför kommer Produktionsdivisionen att ha en viktig roll i beredningsfasen med att pröva och jämka samman kraven. Tio försäkringsansvariga Det blir runt tio produktplaner där de förmåner som naturligt hänger samman sammanförs – däremot inga för verksamhetsområden som skär tvärs över förmånerna. Försäkringsdivisionen äger processen att ta fram och samordna produktplanerna. Det samlade ansvaret för arbetet med respektive plan får de cirka tio försäkringsansvariga som nu håller på att rekryteras. Det blir, med några undantag, en försäkringsansvarig – en produktplan. En mall för planen En processanalys har gjorts för hur planerna ska jobbas fram så att det kan ske på samma sätt. Likaså finns en mall för själva planen. Produktplaner ska läggas fast inför varje år, men kan komma att revideras under året. Information om underhållsbidrag första steget I julI gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att ge information på sin webbplats om hur separerade föräldrar kan träffa avtal om underhållsbidrag till barn. Sådan information kommer att finnas på webbplatsen från den 1 september. Bakgrunden är att Försäkringskassan i mars i år föreslog att regeringen i en förordning skulle ge Försäkringskassan ett uppdrag att utveckla verksamheten så att separerade föräldrar kan få hjälp att själva avtala om underhållsbidrag till barn i stället för att belasta underhållsstödssystemet när det inte behövs. – Jag ser informationen som ett första steg och hoppas att regeringen beslutar att ge Försäkringskassan utökad serviceskyldighet om underhållsbidrag, säger Susanne Fagerberg, chef för enheten för barn och familj vid huvudkontoret. Susanne Fagerberg, Per-Arne Dahlberg. Möjligheter med produktplanerna • kraftfullt styrdokument • visar helheten • skapar tydlighet • redskap för koordinering inom huvudkontoret • synliggör produkterna/försäkringsförmånerna • utvecklingsområden kan lättare identifieras • dubbelarbete kan undvikas • motstridiga mål/ budskap kan lätttare upptäckas – Det kan i så fall innebära att vi ska lämna viss muntlig information om underhållsbidrag och även ge stöd vid upprättande av avtal. I förlängningen kan vi även tillhandahålla en räknesnurra på vår webbplats så att föräldrarna själva kan räkna ut underhållsbidraget. sven-erik Johansson Professuren i försäkringsmedicin utlyst Dagarna före midsommar utlyste FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) professuren i försäkringsmedicin. Inriktningen är i huvudsak medicinska aspekter på försäkringsmedicin. Sista ansökningsdag är 12 september. När kommer de första planerna? – En första version av alla produktplaner med preliminära mål för nästa år ska vara klar under september, säger Per–Arne Dahlberg. Sedan händer mycket under hösten, till exempel kommer budget och regleringsbrev. Definitivt beslut om produktplanerna fattas av försäkringsdirektören i samråd med produktionsdirektören efter det att styrelsen fattat beslut om Försäkringskassans verksamhetsplan, det vill säga i mitten av januari. Samordna materialet I projektrapporten om produktplaner nämns några olika faror, till exempel att planerna blir ett av många styrdokument och inte får full legitimitet, att planeringsprocessen blir tyngre och att en”dokumenttrötthet” kan infinna sig i organisationen. Hur ser du på det? – Vi är medvetna om de här riskerna som bland annat länen har påpekat. Därför är det viktigt att processen för att ta fram produktplanerna blir en naturlig del av arbetet med verksamhetsplaneringen. Vi på huvudkontoret måste se till att samordna det material som skickas ut, både tids – och innehållsmässigt. eva lindén Landstingens arbete för minskad sjukfrånvaro utvärderas KarolInsKa InstItutet har fått i uppdrag av regeringen att studera hur landstingen ser på och arbetar med att minska sjukfrånvaron. Studien ska lägga grunden för en utvärdering av vad de ekonomiska drivkrafterna betyder. Dessa är utformade så att de landsting som tillsammans med Försäkringskassan tar fram regionala handlingsplaner får dela på tre miljarder under tre år – förutsatt att sjukfrånvaron i länet minskar. Sådana planer finns nu klara i de allra flesta län. Det är första gången ekonomiska drivkrafter används som styrmedel på det här sättet. Kristina Alexanderson, professor vid Karolinska Institutet, kommer att leda undersökningen vilken ska presenteras senast 15 augusti 2007. dagens socialförsäkring • augusti 2006
Förändringsarbetet går för långsamt försäkringskassan måste skruva upp tempot för att komma i mål med förändringarna till 2008. Bra är att ohälsotalet sjunker och personalen är friskare. det är desto sämre ställt med utbetalningar i tid. det konstaterar förändringssekretariatet i en rapport till regeringen. Lars Arvidsson har lett förändringssekretariatet sedan nya Försäkringskassan bildades 2005. De har nu lämnar en rapport till regeringen om hur det egentligen går med förändringsarbetet med 16 månader kvar till målgång. – Vi har kommit en bra bit på väg, men om vi tittar på vart vi ska landa så har det inte hänt tillräckligt mycket. Om medborgarna ska ändra uppfattning om oss måste vi göra något som gör att de faktiskt märker någon skillnad. Och det har inte Försäkringskassan gjort, konstaterar Lars Arvidsson krasst. Men visst finns det resultat som är positiva. – Vi kan vara stolta över att trots att vi gått in i en ny organisation, det har varit knöligt på många håll, så har medborgarna inte berörts och verksamheten har fungerat. Samma positiva resultat är det för ohälsotalet som går stadigt nedåt. – Vi har dessutom minskat de administrativa kostnaderna och istället överfört pengar till försäkringen i form av mer resurser till handläggningen av sjuk och aktivitetsersättning till exempel. Under 2006 frigörs 370 miljoner kronor. Långt till 3-30-90 Personalens sjukfrånvaro har också fortsatt att minska stadigt, trots att organisationen är mitt inne en förändring. Det finns också några rejäla problemområden. Målet 33090* är långt ifrån i hamn där avstämningsmöten inom 90 dagar ligger långt från målet. Dock har Försäkringskassan lyckats med att öka antalet avstämningsmöten. Frågan är om målet 33090 är fel om ingen verkar uppnå det? – Ur kundens perspektiv är det rätt. Vi vet alla hur viktigt det är att komma in tidigt i en sjukskrivningsprocess. dagens socialförsäkring • augusti 2006 Lars Arvidsson * Målet 3-30-90: ärendet ska öppnas inom tre dagar och kunden ska få en indikation om det finns några tveksamheter med ersättningen,utbetalning ska ske inom 30 dagar och försäkringskassan ska hålla avstämningsmöten inom 90 dagar. Varför har man då inte lyckats hålla takten i förändringsarbetet? Lars Arvidsson har flera teorier om det. Kanske har det varit för många signaler i för många kanaler som inte hängt ihop. Dåligt fokus och oförmåga att prioritera rätt kan vara en annan orsak. En ”ofärdig” organisation bidrar också. Många orsaker till tröghet – Vi har olika organisationer idag och det är inte bra. En, gemensam organisation ska ju få saker att hända på ett effektivare sätt men om vi har 21 olika län med olika organisationer så blir det svårare att kommunicera goda erfarenheter och få bästa arbetssätt att fästa. Att vi idag inte på rak arm vet vilka som är första linjens chefer är självklart en brist. Det handlar om oklara roller och ansvar och otydliga kanaler.. Just nu pågår dock bland annat projektet ledning och styrning som tittar på roller och ansvar i organisationen. I och med halvtidsrapporten till regeringen upphör också förändringssekretariatet. Just nu håller alla aktiviteter och projekt på att överlämnas till olika delar ute i linjearbetet. catharina ByströM så ligger förändringsarbetet till i halvtid enligt plan: • Lägre sjukfrånvaro bland medarbetarna • Lägre kostnader för administration och mer pengar till försäkringen • Ohälsotalet går stadigt ned en bit från målet: • 33090 där avstämningsmöten ligger särskilt risigt till. • Sänkt nöjdmedarbetarindex Bra informationsutbyte kan bli bättre InFormatIonsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, länsarbetsnämnderna, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden fungerar tämligen väl, men bedrivs utan ett riktigt helhetsperspektiv. Det anser Statskontoret i en utvärdering av de regler som infördes 2002 för att öka informationsutbytet (Informationsutbyte kräver bra förutsättningar, 2006:7). Statskontoret vill anpassa reglerna så att det blir tydligare vilka uppgifter som behöver utbytas samt hur myndigheternas medverkan och ansvar ska se ut. Därutöver föreslår man bland annat att tiden som Arbetsmarknadsverket får lagra information om arbetssökande förlängs från två till tio år vilket skulle underlätta Försäkringskassans SGI–utredningar. Handikappersättning och vårdbidrag ses över FörsäKrIngsKassan har Fått i uppdrag av regeringen att se över handikappersättning och vårdbidrag. Det gäller dels att göra en kunskapsöversikt, dels att kartlägga problemställningar inom de båda förmånerna. I uppdraget ingår bland annat att analysera • hur väl handikappersättning respektive vårdbidrag uppfyller sina syften • samordningen med och avgränsningen mot andra samhällsstöd, framförallt den tillfälliga föräldrapenningen • i vilken mån de båda förmånerna bidrar till att uppfylla de handikappolitiska målen. Uppdraget ska redovisas senast den 2 april 2007. Småland har friska kommuner landets FrIsKaste och sjuKaste kommunanställda enligt försäkringsbolaget Folksam:. De tio friskaste 1. Värnamo 2. Vimmerby 3. Vaggeryd 4. Valdemarsvik 5. Älvdalen 6. Gnosjö 7. Västervik 8. Nora 9. Östra Göinge 10. Nässjö De tio sjukaste 1. Krokom 2. Arjeplog 3. Åsele 4. Malå 5. Umeå 6. Gullspång 7. Överkalix 8. Arvidsjaur 9. Sorsele 10. Östersund
Page 1 and 2: # 7 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 24 au
Page 3 and 4: catharina byström, chefredaktör d
Page 5: Kunderna vill ha förtryckta blanke
Page 9 and 10: ”Vi måste börja arbeta tidigare
Page 11 and 12: SMÖTEN MÖTEN Själv arbetar hon m
Page 13 and 14: andra och av varje nytt möte. Det
Page 15 and 16: fördjupad utredning Antal dagar 90
Page 17 and 18: Marita Engblom. Då kan jag hänvis
Page 19 and 20: i kundmötet vända blanketterna ti
Page 21 and 22: far? IllustratIon: MaGDalEna WEnnBE
Page 23 and 24: aka puckar te det var, eftersom vi
Page 25 and 26: Kvalitet Kompetens Objektivitet www
Page 27 and 28: svenskarna jobbar allt längre halv
Page 29 and 30: MeDFInanSIerIngen: En knuff i rätt
Page 31 and 32: Övertro på ÄHS möjligheter att
Page 33 and 34: dagens socialförsäkring • augus
Page 35 and 36: Nollvision - ett slag i luften jJag

DS (pdf 3 470 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?