En högskolevärld i ständig förändring – Högskoleverket 1995–2012

More documents

Recommendations

Info

Högre utbildning lönar sig Utbildningsnivån inom EU stiger hela tiden, bland annat eftersom de nyare ekonomierna bygger ut sina utbildningssystem och på grund av att allt fler arbetstillfällen förutsätter högre utbildning. I Sverige kommer varje år cirka 45 000 personer med högre utbildning ut på arbetsmarknaden, samtidigt som varje årskull som lämnar arbetsmarknaden karakteriseras av att bara hälften så många har högre utbildning. Arbetsmarknaden uppgraderas alltså med varje ny årskull som utexamineras. Dessutom fortbildas den befintliga arbetskraften kontinuerligt. Denna ständiga tillväxt av en allt bättre utbildad befolkning borde leda till en mättnad och balans mellan utbud och efterfrågan. Men arbetsmarknaden förändras hela tiden så att den kan utnyttja en bättre utbildad arbetskraft. I Education at a Glance 2012 anförs att trots att ökningen av högskoleutbildade bland 24–65 åringar ökat från 21 till 30 procent från år 2000 till år 2010 så har ”utbildningspremien” för högre studier ökat med 10 procent under samma period. Så trots den mångåriga och kraftfulla ökning av högskoleutbildade individer som tillförts arbetsmarknaden går det inte att upptäcka någon mättnadseffekt. Uppsugningsförmågan av välutbildade människor på arbetsmarknaden är fortsatt god. Det finns också väl kända och dokumenterade fördelar med en välutbildad befolkning. I den årliga analys som OECD redovisar i Education at a Glance kan man följa den stabila utvecklingen av den högre utbildningens alla goda effekter. (Uppgifterna nedan är hämtade ur Education at a Glance 2011 och 2012 Highlights.) All utbildning påverkar sannolikheten för jobb påtagligt, och ju högre utbildning desto större sannolikhet är det att man får ett arbete som motsvarar den utbildning man har. Högre utbildning är den mest effektiva försäkringen mot arbetslöshet. Inom OECD-länderna har arbetslösheten för eftergymnasialt utbildade under en följd av år legat under fem procent, vilket är klart lägre än för gymnasieutbildade/motsvarande och mycket lägre än för personer som saknar sekundär utbildning. Det lönar sig för individen! OECDs mätningar visar ett positivt utfall i livslönen för den som skaffar sig en högskoleutbildning. Gymnasieutbildning har blivit norm i de flesta OECD-länder och i jämförelse med den gruppen uppnår en högskoleutbildad 60 procent högre återvinning på sin utbildningsinvestering än den person som enbart har gymnasieutbildning. I de nordiska länderna är nettovärdet av högskoleutbildning lägre än i OECD-genomsnittet, framför allt beroende på att utbildningen är 14
skattefinansierad och på de generösa studiemedlen, men det finns ändå ett tydligt försteg mot enbart gymnasieutbildade. Också för samhället är nettovinsten med utbildning betydande och allra störst är den för högre utbildning. Även här skiljer de nordiska länderna ut sig så att ”public benefit” är lägre här än för övriga OECD-länder, men också i Norden är högre utbildning lönsam för samhället. Lönsamheten består i att staten får in mer skatt av högskoleutbildade och har mycket lägre kostnader för denna grupp avseende socialt stöd och kostnader för sjukdom. Högre utbildade människor påverkar också ett lands tillväxt positivt. Ungefär hälften av BNP-tillväxten i OECD-länderna kan hänföras till den högskoleutbildade arbetskraften. Samhällets vinst är fyra gånger större än samhällets kostnader för högre utbildning. Högre utbildning bidrar också till att stärka värden som är viktiga för den sociala sammanhållningen. Sambandet mellan utbildning och benägenheten att rösta i demokratiska val är tydlig, toleransen mot olikheter större, etcetera. Det finns också ett tydligt samband mellan högre utbildning och livslängd och till och med lycka! Högre utbildning tycks medföra en större tillfredsställelse med livet, sannolikt för att utbildning öppnar för fler möjligheter i livet. Kritisk diskussion viktig Frågorna om hur många vi bör högskoleutbilda, hur många högskoleutbildade arbetsmarknaden kan svälja och om högre utbildning lönar sig måste tas på allvar. Högskolans storlek och kostnader är idag så omfattande att all verksamhet i högskolan måste redovisas öppet och motiveras tydligt. Högskolan måste vara beredd att kritiskt diskutera den högre utbildningens värde. Det syns ännu inte någon gräns för samhällets och individens behov av högre utbildning. Arbetsmarknad och individ tycks ännu inte mättade. Också på frågan – lönar det sig? – är svaret jakande. Det finns förödande starka argument för att det alltid är bättre med mer utbildning, och detta gäller lika mycket för individen som för samhället. Utbildning lönar sig alltid. 15
Page 1: En högskolevärld i ständig för
Page 4 and 5: Högskoleverket • Luntmakargatan
Page 7: Förord Högskoleverket läggs ned
Page 10 and 11: antalet individuella studenter är
Page 12 and 13: skrivas som en balansakt mellan ind
Page 14 and 15: Sverige har ställt upp mål för h
Page 19 and 20: Pam Fredman, rektor vid Göteborgs
Page 21 and 22: mer. Detta är uppenbart inom det i
Page 23 and 24: nellt såväl som ett internationel
Page 25 and 26: Begreppet forskningsanknytning beh
Page 27: marknadens parter ska kunna ta ansv
Page 30 and 31: liteten i hela verksamheten och dä
Page 32 and 33: sökningar om att få tillstånd at
Page 34 and 35: stärkts genom integrerade studiebe
Page 36 and 37: av sitt system, som då var baserat
Page 39 and 40: Lars Haikola, universitetskansler,
Page 41 and 42: Utvärderingsprocessen Högskolever
Page 43 and 44: Underlaget till ”resultat” bör
Page 45 and 46: Samtidigt ger systemet också utrym
Page 47: Mycket kan utvecklas och ska ske i
Page 50 and 51: definition som säger att vi nått
Page 52 and 53: Procent 60 50 40 30 20 10 50 1987 A
Page 54 and 55: Forskningsråden ska ha en jämn k
Page 56 and 57: SUHF:s program IDAS Under tidigt 19
Page 58 and 59: på alla akademiska positioner har
Page 60 and 61: januari 2013 kommer verksamheten at
Page 62 and 63: utlåtande är kandidatnivån. (Dry
Page 64 and 65: som till exempel att det ska gå ko
Page 67 and 68:
Christian Sjöstrand, chef för jur
Page 69 and 70:
ist på rättslig reglering kan led
Page 71 and 72:
De statliga högskolorna är myndig
Page 73:
(SOU 2012:5). Det är nu mycket vik
Page 76 and 77:
Vad krävs av ett tillträdessystem
Page 78 and 79:
skulle ge ”meritpoäng”. Utredn
Page 80 and 81:
duktiva (muntliga och skriftliga) f
Page 82 and 83:
Referenser Björklund, A., Fredriks
Page 84 and 85:
Studera.nu huvudkanal Högskoleverk
Page 86 and 87:
The Real Campus var en påhittad h
Page 88 and 89:
larna med att skaffa sig en högsko
Page 90 and 91:
använda när de ska informera gymn
Page 92 and 93:
Svaret på den frågan är att det
Page 94 and 95:
att 13 procent av kvinnorna och 11
Page 96 and 97:
Totala studietider alla studieperio
Page 98 and 99:
fortbilda sig - eller avsluta studi
Page 100:
lagda examina. Vi har också genom
show all

En högskolevärld i ständig förändring – Högskoleverket 1995–2012

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?