En högskolevärld i ständig förändring – Högskoleverket 1995–2012

Den svenska högskolan har haft en majoritet kvinnor i grundutbildningen
sedan utbildningarna för vård, omsorg och skola fördes in i högskolan
1977. På de här områdena har vi inte sett lika stora ansträngningar
att bryta könsmönstren. Tvärtom råkade flera lärosäten illa ut i början av
2000-talet när man försökte använda dåvarande lagstiftning för att ge
underrepresenterat kön ett litet försteg i antagning till utbildningen. Försöket
gav goda resultat med ökat antal män i förskole- lärar- och sjuksköterskeutbildningen.
En naturlig konsekvens av könsfördelningen är att fler kvinnor än män
avlägger examen på grundläggande nivå. I snitt har rekryteringen till magister-
och masterprogram en god könsfördelning, den ligger i intervallet
40/60. Det innebär i realiteten att en större andel av männen går vidare.
Redan här kan vi alltså se en avlänkning av kvinnor i ett skede som skulle
kunna leda till en akademisk karriär för kvinnorna.
Doktorsutbildningen har haft en mycket positiv utveckling de senaste
tjugo åren. 1990 var 27 procent av de nya doktorerna kvinnor. Idag har vi
mer än dubbelt så många aktiva doktorander som i början av 90-talet. Om
vi tittar över hela högskolesektorn har könsfördelningen i rekryteringen
varit jämn det senaste decenniet. 2011 var det något fler kvinnor än män
som avlade doktorsexamen.
När jag blev teknologie doktor 1973 var jag den sjunde kvinnan på Chalmers
som nådde det målet. Jag utsattes för många fördomsfulla kommentarer
från äldre manliga kollegor då, liksom när jag några år tidigare blev
civilingenjör på KTH.
Numera är cirka 20–30 procent av de nya doktorerna vid teknisk fakultet
kvinnor och jag tror att de slipper mötas av lika tydliga fördomar som
jag möttes av. Men grundläggande värderingar finns kvar som tar sig mer
subtila uttryck och det gäller självklart inte bara teknisk fakultet.
Kvinnor tappar mark allt längre fram i karriären
När jag ser tillbaka på mer än 40 år av erfarenheter från flera svenska universitet
och många internationella kontakter är jag böjd att sjunga en lovsång
till den svenska jämställdheten trots dess brister. Drygt 50 procent av
de nyexaminerade doktorerna är kvinnor och de har hävdat sig väl i den
hårda konkurrensen om befattningar som biträdande lektor eller forskarassistent
och utgör nu 40 procent
Utvecklingen av andelen kvinnor i olika positioner inom universitet och
högskolor framgår av diagrammet på nästa sida.
49