En högskolevärld i ständig förändring – Högskoleverket 1995–2012
En högskolevärld i ständig förändring – Högskoleverket 1995–2012
En högskolevärld i ständig förändring – Högskoleverket 1995–2012
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
utvärderingar som rört generella examina inom klassiska fil. fak.ämnen,<br />
med lång tradition av själv<strong>ständig</strong>a skriftliga examensarbeten, har bedömarna<br />
menat att det inte behövs mycket ytterligare underlag för bedömning<br />
av kvalitet.<br />
Inom några yrkesexamina saknas en tradition av examensarbeten och<br />
även om en sådan tradition har funnits, har inte examensarbetet speglat<br />
hela utbildningen. Många yrkesutbildningar har tydliga inslag av förmåga<br />
och färdighetsmål som av både profession och omvärld ses som vitala för<br />
utbildningen, till exempel mål om klinisk färdighet i vårdutbildningar och<br />
”förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera tekniska lösningar”<br />
i civilingenjörsexamina. För både utbildning mot generella examina och<br />
yrkesexamina gäller att kunskapsmålen i examensordningen varit lätta att<br />
hantera med nuvarande system, medan färdighetsmål och värderingsmål<br />
varit svårare att utvärdera.<br />
Självvärderingen har visat sig fylla en viktig funktion som förklarande<br />
kontext till en utbildning men självvärderingen omfattar de facto också en<br />
redovisning av processer som gör det sannolikt att examensmålen uppnås.<br />
I en utvecklad version av kvalitetssystemet bör alla dessa ansatser systematiseras.<br />
Mål som är svåra att visa att de uppnåtts i ett själv<strong>ständig</strong>t arbete<br />
ska redovisas tydligt och systematiskt i självvärderingen. Det innebär att<br />
underlaget för att visa resultat breddas utöver examensarbetet. Lärosäten<br />
och <strong>Högskoleverket</strong>/Universitetskanslersämbetet bör därför gemensamt<br />
utveckla dokumentationssystem som flera år efter det att en examen utfärdats<br />
kan visa hur examensmålen uppnåtts.<br />
Utrymmet för experternas bedömning bör öka<br />
Dagens utvärderingssystem har ett mekaniskt och ackumulativt drag.<br />
Svagheten uppkommer genom att utvärderingsprocessen startar i att ett<br />
stort antal examensarbeten <strong>–</strong> ofta hundratals <strong>–</strong> läses mot de utvalda examensmålen<br />
varefter varje examensmål i varje examensarbete åsätts ett omdöme<br />
enligt en tregradig skala av bedömaren. Resultatet av den processen<br />
blir ett tredimensionellt schema med ibland tusentals värden. För varje<br />
examensmål gör bedömarna en sammanvägd bedömning av hur väl examensmålet<br />
har uppnåtts. När alla värden ska vägas samman finns det risk<br />
att schabloner snarare än akademiskt omdöme räknar samman till ett<br />
slutomdöme. Då utnyttjas inte hela kompetensen hos de ämnessakkunniga<br />
och det mekaniska draget lämnar också begränsat utrymme inför<br />
universitetskanslerns beslut.<br />
42
Change language