Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NÄR BANKEN LÄMNADE BYN<br />
102<br />
det inte heller särskilt <strong>för</strong>vånande att diskussionerna om och <strong>för</strong>väntningarna<br />
på hur en positiv <strong>ekonomi</strong>sk utveckling i dagens utvecklingsländer <strong>ska</strong> kunna<br />
nås till stor del kretsat kring hur man i det <strong>för</strong>sta skedet <strong>ska</strong>ll <strong>ska</strong>pa stabila,<br />
effektiva och långsiktigt <strong>hållbar</strong>a fi nansiella system. Det internationella fokus<br />
som riktats på de så kallade mikrokreditorganisationerna under 2005, ett år<br />
som av FN utlysts till det så kallade ”mikrokreditåret”, är ytterligare en exponent<br />
<strong>för</strong> den utbredda tilltron till den positiva, inneboende kraften hos de<br />
fi nansiella systemen. Särskilt betonas också vikten av att <strong>ska</strong>pa lokalt baserade,<br />
inkluderande fi nansiella system, där så breda lager av befolkningen som möjligt<br />
får tillgång till de fi nansiella tjänsterna (se till exempel Rajan & Zingales 2003,<br />
www.yearofmicrocredit.org).<br />
En fi nansiell revolution innebär rent konkret etablerandet av fi nansiella organisationer<br />
(vilka bör vara många <strong>för</strong> att undvika monopol-/oligopolsituationer)<br />
och av institutioner, fram<strong>för</strong> allt i betydelsen formella regler, som till exempel<br />
lagstiftning. Det formella regelverket bidrar till att ge det fi nansiella systemet som<br />
helhet ökad stabilitet, genomskinlighet och <strong>för</strong>utsägbarhet. Tillsammans med<br />
en offentlig insyn och kontroll, och ibland med utnyttjandet av sanktionsmedel<br />
– till exempel indragandet av tillstånd att bedriva fi nansiell verksamhet – bidrar<br />
institutionerna också till att grundlägga och öka allmänhetens <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> det<br />
fi nansiella systemet. En fi nansiell revolution innebär också en ökad kvalitet i de<br />
betalningsmedel och de fi nansiella tjänster som tillhandahålls av de fi nansiella<br />
intermediärerna.<br />
Om vi återgår till det sven<strong>ska</strong> histori<strong>ska</strong> exemplet, som har sina motsvarigheter i<br />
ett fl ertal andra västeuropei<strong>ska</strong> länder, var ytterligare en del av den fi nansiella revolutionen<br />
under 1800-talet övergången från ett informellt kreditsystem, baserat på<br />
personlig kännedom mellan parterna i de fi nansiella avtalen, till ett mer anonymt,<br />
i fl era avseenden formaliserat och dessutom av staten övervakat kreditsystem. Att<br />
övergången från informellt till ett formellt (eller från ett icke-institutionellt till ett<br />
institutionellt) fi nansiellt system var en i tid mycket utdragen process åskådliggörs<br />
av det faktum att det var <strong>för</strong>st i kring sekelskiftet 1900 som den formella<br />
kreditmarknaden rent kvantitativt sett blev större än den informella marknaden<br />
(Lindgren 2002). Detta faktum vittnar inte bara om det informella kreditsystemets<br />
styrka och fl exibilitet utan också om att det fanns en utbredd misstro mot<br />
det nya, moderniserade systemet och mot de nya fi nansiella intermediärerna. Det<br />
tog helt enkelt mycket lång tid att <strong>ska</strong>pa <strong>för</strong>troende bland allmänheten <strong>för</strong> de nya<br />
bankerna. Det är detta <strong>för</strong>troendekapital, som alltså tog mycket lång tid att bygga<br />
upp, som de sven<strong>ska</strong> storbankerna enligt min uppfattning riskerar att rasera om<br />
man inte tar hänsyn till sitt histori<strong>ska</strong> arv och grundläggande värderingar om<br />
lokal anknytning och lokalt infl ytande i bankverksamheten.
Change language