Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ATT SÄTTA EKONOMIN PÅ PLATS – RÄTT PLATS<br />
Ekonomisk <strong>tillväxt</strong> men lägre levnadsstandard<br />
Ett exempel från den norske samhällsvetaren Ottar Brox kan illustrera de <strong>ekonomi</strong><strong>ska</strong><br />
sammanhang som användningen av perspektiv som lokal <strong>ekonomi</strong>, obetalt<br />
arbete, samverkan och självorganisering synliggör. Ottar Brox har blivit klassisk<br />
genom sina studier (<strong>för</strong>st publicerade 1966) av hur det traditionella näringslivet<br />
i Nord-Norge påverkats av strävandena till utveckling och modernisering och<br />
som visar att sänkt levnadsstandard paradoxalt nog kan gå hand i hand med<br />
<strong>ekonomi</strong>sk utveckling.<br />
Utgångspunkten <strong>för</strong> livsstilen i Nord-Norge var mångsyssleriet. Fiske, särskilt<br />
intensivt under torsksäsongen, jordbruk och husdjursskötsel kombinerades av<br />
samma personer och utgjorde hörnstenarna i <strong>ekonomi</strong>n. Blandningen av sysslor<br />
varierade starkt över året, men den samlade arbetsintensiteten var trots detta relativt<br />
jämn. En mindre del av produktionen såldes kommersiellt och gav inkomster<br />
till kläder, energivaror och andra nyttigheter från blå och gul sektor. Övrigt byttes,<br />
eller användes direkt i självhushållet. Näringsstandarden var mycket god.<br />
I detta känsliga mönster dånade en centralt uttänkt ”utkantspolitikk” in. Politiken<br />
”lyckades” och fi <strong>ska</strong>ren bor numera i tätorten. Han måste köpa allt han<br />
behöver. Han har gott om fritid men inget jordbruk – rationellt eller inte – att<br />
lägga den på. Hans tonåriga barn, som tidigare kunde rensa potatisland, samla<br />
ved och laga nät har i tätorten inga produktiva uppgifter alls.<br />
Något som, enligt Brox, lett till en sänkt levnadsstandard.<br />
I Brox’ spår kan slutsatsen dras att vi både av ”rent” <strong>ekonomi</strong><strong>ska</strong> och av vidare<br />
mänskliga skäl bör söka efter goda kombinationer av olika slags arbete, särskilt<br />
av formellt och informellt arbete.<br />
Socialt kapital och skolor i entreprenör<strong>ska</strong>p<br />
En annan modern klassiker som bidrar till viktiga byggstenar i en ny <strong>ekonomi</strong><br />
är Robert D Putnams forskningsresultat kring <strong>tillväxt</strong>regionen Emilien i norra<br />
Italien. Han visar att medborgarna genom att starta och delta i <strong>för</strong>eningslivet<br />
vänjer sig med och lär sig kun<strong>ska</strong>per i självorganisering och samfällt genom<strong>för</strong>ande.<br />
Vanor som de tar med sig till <strong>ekonomi</strong>ns och politikens världar och<br />
vitaliserar. Vanor som med andra ord innebär att ett socialt kapital <strong>ska</strong>pas, som<br />
ger “avkastning” i form av en frisk demokrati och ett aktivt entreprenör<strong>ska</strong>p (se<br />
tidigare nummer av tidskriften Social Ekonomi).<br />
Emiliens lika vitala motsvarighet i <strong>Sverige</strong> kan sägas vara Gnosjö. Gnosjö har i<br />
den allmänna debatten kommit att representera ett samhälle med särdeles gott<br />
<strong>för</strong>etagsklimat, låg arbetslöshet, <strong>för</strong>troendefulla relationer mellan <strong>för</strong>etag och<br />
kommun och ett omfattande, frikyrkligt färgat, <strong>för</strong>eningsliv. Gnosjöregionen är<br />
11
Change language