Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SAMHÄLLSBYGGE MED LOKALEKONOMISKA FINANSIERINGSALTERANTIV<br />
Institutet <strong>för</strong> <strong>tillväxt</strong>politi<strong>ska</strong> studier (ITPS) <strong>ska</strong> <strong>för</strong>se det politi<strong>ska</strong> beslutssys- beslutssystemet<br />
med beslutsunderlag i form av omvärldsanalyser och utvärderingar. I<br />
rapporten Swedish Growth and Welfare in Perspective pekar ITPS på att ”nedskärningarna<br />
hotar <strong>Sverige</strong>s välfärd – där<strong>för</strong> krävs det <strong>tillväxt</strong>.”<br />
Tillväxt är det centrala begrepp – utvecklingsparadigm – som diskussionen om<br />
samhällets <strong>ekonomi</strong><strong>ska</strong> problem och utveckling kretsar kring. Det nya är att<br />
<strong>tillväxt</strong> nu <strong>ska</strong> kombineras med andra mål som uthållighet och subsidiaritet<br />
(beslut <strong>ska</strong> fattas på lägsta möjliga nivå, ett arv från den påvliga encyklikan<br />
Quadragesimo, Anno 1931). Vid EU-toppmötet i Barcelona år 2002 startades<br />
VM i <strong>hållbar</strong> <strong>tillväxt</strong> som syftar till att ”den Europei<strong>ska</strong> Unionen år 2010 <strong>ska</strong> bli<br />
världsbäst på att kombinera <strong>ekonomi</strong>sk <strong>tillväxt</strong> med social sammanhållning och<br />
miljöhänsyn”. Den så kallade Lissabonstrategin väntas få stor betydelse <strong>för</strong> den<br />
<strong>ekonomi</strong><strong>ska</strong> utvecklingen i Europa. Men även EU presenterar sina framsteg (eller<br />
snarare brist på framsteg) i <strong>för</strong>hållande till utvecklingen i USA och Japan med<br />
hjälp av BNP. Grunderna till nationalräken<strong>ska</strong>perna lades under <strong>för</strong>sta halvan<br />
av 1900-talet av bland annat den amerikanske ekonomen Simon Kuznets (fick<br />
nobelpriset i <strong>ekonomi</strong> 1971). Sedan dess är det legio att mäta <strong>tillväxt</strong> med BNP,<br />
oavsett om det gäller världsdelar, nationer eller som nu också regioner.<br />
Att problematisera <strong>tillväxt</strong>begreppet<br />
Jag har länge sökt efter en <strong>för</strong>klaring till var<strong>för</strong> <strong>tillväxt</strong> fått ett sådant starkt<br />
grepp över den <strong>ekonomi</strong><strong>ska</strong> politiken. Professor emeritus Moses Abramovitz,<br />
amerikansk professor i <strong>ekonomi</strong>sk historia, har summerat 40 års egna och andras<br />
for<strong>ska</strong>r erfarenheter inom ämnet i Tankar om <strong>tillväxt</strong> (1995) (1995) och och han han ger ger svaret.<br />
svaret.<br />
Hans arbete fokuseras på <strong>tillväxt</strong> i industrialiserade länder med privat <strong>för</strong>etag- <strong>för</strong>etagsamhet<br />
och marknadsstyrning. Abramovitz analys av välfärdsstatens uppbyggnad<br />
efter andra världskriget och det allt mer ökande intresset <strong>för</strong> <strong>tillväxt</strong> är<br />
tankeväckande.<br />
”Man insåg snart att det skulle vara lättare att betala dessa system (välfärdssyste-<br />
(välfärdssystemen)<br />
genom stigande inkomster än genom om<strong>för</strong>delning via <strong>ska</strong>tter. De politi<strong>ska</strong><br />
spänningar och samhälleliga konflikter som hänger samman med om<strong>för</strong>delning<br />
skulle mildras av <strong>tillväxt</strong>en.” (Abramovitz, 1995)<br />
Vi känner igen tankegångarna; <strong>för</strong> att ha råd med välfärd krävs <strong>tillväxt</strong>. Den domi- dominerande<br />
diskursen är högteknologi och stor<strong>ska</strong>lighet <strong>för</strong> <strong>tillväxt</strong> och högre BNP.<br />
Det vanligaste argumentet mot <strong>tillväxt</strong>begreppet ligger i själva definitionen; som<br />
<strong>tillväxt</strong> räknas värdet av alla producerade varor och tjänster oavsett om det gäller<br />
tillverkning av vapen, kosmetika eller livsnödvändiga varor. Också tjänster i<br />
17
Change language