Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva

GNOSJÖS ENTREPRENÖRER GÖR DET TILLSAMMANS
Den entreprenöriella grunden för Gnosjöregionen har ett icke ringa ursprung i
den lokala arbetarkulturen och återfinns i de frikyrkliga nätverken och i motståndet
mot storföretagsamhet. Klasskillnader har av tradition varit små och
alla människor har ansett sig vara kallade att själva förvalta sitt pund på bästa
sätt. I den populära managementkulturen, som verkar ha smittat den nationalekonomiska
teoribildningen, överskattas de enskilda stjärnornas, och då särskilt
företagsledarnas, bidrag, medan de många medarbetarnas insatser underskattas.
Ytterst få av de äldre företagarna i regionen bekräftar bilden av den incitamentdrivne
entreprenören, med målet att bli rik som dominerande drivkraft.
Studier av regionala ekonomier och kluster (en geografisk förtätad grupp av
företag inom ett specifikt område, som är länkade på olika sätt genom likartade
eller kompletterande behov) á la Gnosjö, italienska Emilien och Silicon Valley
visar att sådant organiskt entreprenörskap spelar en nyckelroll för utveckling
och förnyelse.
Det utvecklas särskilt gynnsamt i miljöer som samtidigt är både socialt stödjande,
krävande och kontrollerande. Grunden för organiskt entreprenörskap
handlar mer om socialt kapital än skattefritt sådant! Det handlar om normer av
ömsesidighet som byggs upp genom täta och upprepade horisontella kontakter
och utbyten, kompletterade med sociala sanktioner gentemot dem som bryter
mot normerna.
Förutsättningarna för sådant entreprenörskap finns i omgivningen. Om människor
tror att omgivningen kommer att fungera stödjande, kommer de att välja att
utveckla verksamheter, skapa företag och låta dem växa. Inom den ekonomiskt
sociologiska forskningen brukar detta benämnas som "economy of trust" – samhällets
och omgivningens förmåga att skapa förtroende, tillit och ömsesidighet.
Om organiskt entreprenörskap ska stimuleras handlar det mer om att påverka
sociala än finansiella faktorer.
Spänningsfältet lokalt-globalt
Under lång tid har den dominerande riktningen inom nationalekonomin förespråkat
villkorslös global anpassning. Enligt detta synsätt måste ett litet land som
vill värna konkurrenskraft och välstånd avreglera arbetsrätten, sänka skatterna
och underordna forskning och högre utbildning ekonomisk nytto rationalitet.
Marknadens logik måste få breda ut sig på demokratins bekostnad.
Men det finns ett annat synsätt som lyfter fram globaliseringens paradox.
”Globaliseringsparadoxen” består i att globala marknader fungerar bra för
standardiserade komponenter och produkter – fritt fram för stordrift och glo-
55