Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMHÄLLSBYGGE MED LOKALEKONOMISKA FINANSIERINGSALTERANTIV<br />
Forskningsmetoderna har varierat; det finns exempel på interaktiv forskning och<br />
lärande processer, på studier av nuläget, studier över en längre tidsperiod och<br />
uppföljande studier. Också huvudintresset i studierna har varierat; olika fenomen<br />
som till exempel självtillit, mobilisering, kooperativa utvecklingsmodeller, entre-<br />
prenör<strong>ska</strong>p, <strong>för</strong>etagsutveckling, lokal utveckling, sysselsättning, infrastruktur,<br />
samhällsservice, demokrati, sociala strukturer, eldsjälar, nätverk, kluster och<br />
<strong>tillväxt</strong> är vanliga.<br />
Även om studierna inbördes är mycket olika finns en gemensam nämnare, nämligen<br />
det lokala engagemanget. En <strong>för</strong>klaring till det ökade engagemanget finns att söka<br />
bland annat i det demokrati<strong>ska</strong> underskott som uppstod efter de avslutade kommunsammanslagningarna<br />
1974, då omkring 2 500 kommuner slutligen reducerats<br />
till knappt 300. Detta diskuteras i for<strong>ska</strong>rrapporten Plats ideologi – Bygderörelsen och<br />
demokrati<strong>ska</strong> perspektiv i det postindustriella samhället (Herlitz, 2000).<br />
”Det var en gång….ett av dessa många nedgångna brukssamhällen i en avkrok<br />
av en kommun vilken liksom de flesta andra valt/tvingats att koncentrera service<br />
och sysselsättning till kommuncentrat.” Med de orden inleds en av de <strong>för</strong>sta<br />
moderna platsstudierna om lokal utveckling. Det är berättelsen om Målerås,<br />
orten som vägrade dö. I slutet av 1970-talet påbörjades ett lokalt initierat <strong>för</strong>sök<br />
att i den lilla <strong>ska</strong>lan <strong>ska</strong>pa ett samhälle där vilja och engagemang skulle<br />
tillmätas lika stor betydelse som pengar, kun<strong>ska</strong>p och inflytande. Högskolan i<br />
Växjö engagerades i projektet och resulterade i rapporten Vi kan, vi vill, vi vågar.<br />
Självtillit och handling i Målerås (Johannisson, 1981). På universitet i Växjö<br />
finns en lång forskningstradition inom området entre pre nör<strong>ska</strong>p/små<strong>för</strong>etagsutveckling<br />
under ledning av Bengt Johannisson, professor i entreprenör<strong>ska</strong>p och<br />
<strong>för</strong>etagsutveckling. Redan innan intresset <strong>för</strong> kluster- och nätverksforskning blev<br />
allmänt fanns här forskning om den blomstrande <strong>för</strong>etagsamheten i Gnosjö. Till<br />
exempel fullföljer doktorand Glenn Sjöstrand traditionen genom sitt arbete om<br />
de informella kontaktnätens betydelse <strong>för</strong> att få tillgång till både finansiella och<br />
andra resurser vid utveckling av <strong>för</strong>etag.<br />
Bara genom att diskutera och argumentera <strong>för</strong> lokal <strong>ekonomi</strong> som begrepp utma- utmanar<br />
Johannisson det dominerande tanke- och handlingsmönstret bland dagens<br />
beslutsfattare. Han menar att platsen måste ses som en arena där <strong>ekonomi</strong><strong>ska</strong><br />
och sociala krafter konstruktivt kan sambrukas till nytta <strong>för</strong> lokal utveckling<br />
och indirekt nytta <strong>för</strong> regionen och hela samhället. Liksom Schumacher knyter<br />
också Johannisson band mellan utveckling, <strong>hållbar</strong>het och det lokala, ”endast<br />
den utveckling som är lokalt <strong>för</strong>ankrad har <strong>för</strong>utsättningar att bli beständig.<br />
Initiativ måste tas lokalt och varje plats måste mejsla ut sin profil vad gäller mål,<br />
kapital<strong>för</strong>sörjning och organisationsform.” Tvärtemot den traditionella syn som<br />
19
Change language