Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NÄR BANKEN LÄMNADE BYN<br />
108<br />
Statens roll på och inställning till hur det fi nansiella systemet bör fungera har<br />
också <strong>för</strong>ändrats i grunden. Från att under decennierna efter andra världskriget<br />
ha <strong>för</strong>espråkat stabilitet, med i praktiken höga etableringshinder, och där<strong>för</strong> <strong>för</strong>t<br />
en starkt normativ politik har agerandet från och med 1980-talet i <strong>för</strong>sta hand<br />
handlat om att <strong>för</strong>bättra <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> en ökad konkurrens och <strong>för</strong> ökad<br />
valfrihet <strong>för</strong> kunderna på den sven<strong>ska</strong> marknaden. Som Konkurrensverket, bland<br />
fl era andra, ett antal gånger påpekat under de senaste åren har dock trenden varit<br />
den närmast omvända (Konkurrensverket 2004).<br />
Går det att överhuvudtaget säga något om vilka konsekvenser som den starka<br />
koncentrationsgraden inom det sven<strong>ska</strong> banksystemet kommer att ha <strong>för</strong> morgondagens<br />
bankkunder, och inte minst <strong>för</strong> de kunder som lever på landsbygd<br />
och andra mindre och större regioner som inte defi nieras som de <strong>ekonomi</strong>skt<br />
starkaste? De histori<strong>ska</strong> <strong>för</strong>klaringarna av de sven<strong>ska</strong> bankernas betydelse <strong>för</strong><br />
<strong>ekonomi</strong>sk <strong>tillväxt</strong> och välfärd på såväl lokal, regional som nationell nivå ger <strong>för</strong>visso<br />
inget entydigt svar, men tillsammans med en analys av det mer dagsaktuella<br />
läget kan de ändå ge viss vägledning. Det är uppenbart att de sven<strong>ska</strong> storbankerna<br />
till stor del övergivit sitt lokala ursprung, både känslo- eller idémässigt och<br />
mer strikt affärsmässigt. Att framgångsrikt kunna konkurrera på internationella<br />
marknaderna med andra multinationella fi nansiella <strong>för</strong>etag har blivit det främsta<br />
målet, vilket enligt min uppfattning svårligen kan kombineras med hänsyn till<br />
mindre, lokala önskemål och krav.<br />
Det bör också noteras att det allmänna, externa trycket på att min<strong>ska</strong> koncentrationen<br />
har blivit starkare, inte bara genom att den offentliga debatten kring<br />
storbankernas roll och agerande tilltagit i styrka och genom att myndigheter som<br />
till exempel Konkurrensverket kontinuerligt uppmärksammar och ifrågasätter<br />
den rådande situationen, utan också genom att nya fi nansiella aktörer – som till<br />
exempel så kallade nätmäklare – framgångsrikt erövrar marknadsandelar på bankernas<br />
traditionella spar- och fondmarknader. Ett antal nischbanker, eller banker<br />
som på ett eller annat sätt vill framställa sig som alternativ till storbankerna – till<br />
exempel JAK och Ekobanken, har också etablerats, med varierande framgång.<br />
De relativt sett nya aktörerna har dock inte på allvar och mätt med kvantitativa<br />
mått kunnat utmana de stora bankerna och därmed har inte heller en strukturell<br />
<strong>för</strong>ändring <strong>ska</strong>pats. Som Konkurrensverket poängterat har de mindre aktörerna<br />
inte resurserna att <strong>ska</strong>pa den (mycket kostsamma) fi nansiella infrastruktur som<br />
är nödvändig <strong>för</strong> att kunna konkurrera med dagens storbanker, vilket rimligtvis<br />
borde leda till slutsatsen att det är där statliga åtgärder skulle kunna sättas in,<br />
om nu ökad konkurrens är målet.<br />
Tom Petersson<br />
Ek. Dr. Ekonomisk Historia, Uppsala Universitet
Change language