Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PENGAR ÄR INTE ALLT – SOCIALA NÄTVERK SKAPAR VIKTIGA RESURSER<br />
marginaler. De har dessutom hög affärsmoral, åtminstone i den bemärkelsen<br />
att de är goda betalare och <strong>för</strong>dröjer utbetalningar från <strong>för</strong>etaget i mycket liten<br />
utsträckning. Logiskt eftersom ett beteende att <strong>för</strong>dröja betalningar eller i övrigt<br />
missbruka <strong>för</strong>troende kan inverka negativt på den tillit som är basen <strong>för</strong> att låna<br />
och dela resurser från sitt nätverk.<br />
Intressant är också att dessa framgångsrika <strong>för</strong>etag också frodas på mindre orter<br />
med färre än 25 000 invånare och är aktiva inom traditionellt sett föga lönsamma<br />
branscher som tillverkning och/eller jordbruk. Majoriteten av <strong>för</strong>etagen är dessutom<br />
mogna (i termer av utvecklingsfas).<br />
Medel, kontroll och användningsområden<br />
Longitudinella fallstudier visar att olika former av <strong>för</strong>troende spelar en avgö- avgörande<br />
roll <strong>för</strong> relationsorienterad finansiell bootstrapping. Social kontraktering<br />
<strong>för</strong> att hantera resursbehov skiljer sig från finansiell sådan både när det gäller<br />
de medel som används <strong>för</strong> resursan<strong>ska</strong>ffning, de villkor som är inblandade, den<br />
kontroll som <strong>för</strong>etaget har över resurser, samt i termer av tillämpbarhet.<br />
Medel <strong>för</strong>st: Social kontraktering utmärks av att resurser an<strong>ska</strong>ffas utan att<br />
finansiella medel används. På samma vis som ett <strong>för</strong>etag kan besitta ett antal<br />
finansiella fordringar kan ett <strong>för</strong>etag inneha sociala fordringar (socialt kapital),<br />
exempelvis genom att ha gjort någon annan eller något annat <strong>för</strong>etag en tjänst<br />
vid en tidigare tidpunkt. Dessa sociala fordringar kan senare användas <strong>för</strong> att lösa<br />
resursbehov på <strong>för</strong>månliga villkor. Situationer där ett <strong>för</strong>etag an<strong>ska</strong>ffar resurser<br />
på <strong>för</strong>månliga villkor mot någon form av framtida kompensation, det vill säga<br />
en social skuld eller <strong>för</strong>pliktelse som eventuellt kompenseras <strong>för</strong> i framtiden, kan<br />
också tänkas. Den stora skillnaden mellan social och finansiell kontraktering<br />
är att det vid social kontraktering uppstår mycket otydliga åtaganden och <strong>för</strong>väntningar,<br />
där<strong>för</strong> att det, till skillnad från finansiell kontraktering, är mycket<br />
osäkert när och hur tjänster kommer att återgäldas. Klart är dock att dessa typer<br />
av tjänster sällan kompenseras med finansiella medel.<br />
Också när det gäller kontrollmöjligheter är skillnaderna fundamentala. Vid<br />
finansiell kontraktering an<strong>ska</strong>ffas resurser med finansiella medel, vilket innebär<br />
att resurserna är synliga och påtagliga, det vill säga syns i <strong>för</strong>etagets balansräkning.<br />
Vid social kontraktering kan resurserna sägas vara under de facto kontroll,<br />
det vill säga resurserna kontrolleras indirekt genom personliga relationer till<br />
resursinnehavaren. Detta innebär att <strong>för</strong>etaget kontrollerar och använder dessa<br />
resurser utan att vara ägare till dem, och resurserna är inte synliga i <strong>för</strong>etagets<br />
balansräkning. Detta i sin tur innebär att ett <strong>för</strong>etag kan ha styrkor som inte<br />
framgår av dess balansräkning.<br />
95
Change language