Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
Lokal ekonomi för hållbar tillväxt - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMHÄLLSBYGGE MED LOKALEKONOMISKA FINANSIERINGSALTERANTIV<br />
framtida relationer mellan medborgarna kan bygga på <strong>för</strong>troende. ”Det är inte<br />
lätt att bygga upp ett social kapital, men det är nyckeln till att få demokratin<br />
att fungera.”<br />
Douthwaite exemplifierar och Putnam legitimerar, medan sociologen Manuel<br />
Castells <strong>för</strong>klarar. Också Castells forskning och samhällsanalys har blivit en klas- klassiker.<br />
I tre band analyserar han den nya informationsålderns nätverkssamhälle ur<br />
olika perspektiv. Identitetens makt (1997) behandlar framväxten av nya sociala<br />
rörelser. Han menar att bara en elit vinner på globaliseringen och att de flesta<br />
människor bekymrar sig över att de mist kontrollen över sina liv och sina jobb,<br />
miljöproblem, <strong>ekonomi</strong><strong>ska</strong> problem etcetera. Detta med<strong>för</strong> att människor <strong>ska</strong>pat<br />
nya kollektiva identiteter, gemen<strong>ska</strong>per och sociala rörelser. De nya rörelserna<br />
utgör helt enkelt alternativ – med humanisti<strong>ska</strong> värden – till den utstötande<br />
globala ordningen.<br />
Ekonomi <strong>för</strong> en ny tid<br />
Nya och äldre rörelser som bygderörelsen, nykooperativa rörelsen, miljörörel- miljörörelsen,<br />
kvinnorörelsen, lantbruksrörelsen, <strong>för</strong>etagarorganisationer, medlemsägda<br />
banker med flera står bakom ett flertal av de lokal<strong>ekonomi</strong><strong>ska</strong> initiativen till nya<br />
finansierings- och organisationsmodeller. For<strong>ska</strong>re har exemplifierat, legitimerat<br />
och <strong>för</strong>klarat de nya sociala rörelserna, men få har på ett strukturerat sätt analyserat<br />
samhällets <strong>för</strong>ändring och dessutom bidragit med <strong>för</strong>slag till en ny svensk<br />
modell. Professor emeritus Lars Ingelstam har gjort det.<br />
Hans arbete Ekonomi <strong>för</strong> en ny tid (1995) är en vidareutveckling av framtidsstudien<br />
Arbetets värde och tidens bruk från 1980 och båda lyfter fram det informella<br />
arbetets betydelse <strong>för</strong> samhälls<strong>ekonomi</strong>n. Ingelstam hävdar i sin nya bok<br />
att många av industrisamhällets tankemodeller är irre<strong>leva</strong>nta eller vilseledande<br />
och måste ersättas. Det postindustriella dilemmat (dyrare tjänster, billigare varor)<br />
kan inte hanteras genom starkare doser av den tidigare epokens politi<strong>ska</strong> grepp,<br />
starkt knutna till begreppet <strong>tillväxt</strong>. Huvuddragen i den nya sven<strong>ska</strong> modell han<br />
presenterar är in<strong>för</strong>ande av kortare arbetstid, i form av en i befolkningen jämnare<br />
<strong>för</strong>delad <strong>för</strong>värvsarbetstid. Dessutom ges den ideella sektorn en betydligt mer<br />
utvidgad roll, särskilt i kombination med den offentliga sektorn. Han utvecklar<br />
tankar om en ny samverkans<strong>ekonomi</strong> mellan det informella och formella samhället.<br />
För att stimulera samverkans<strong>ekonomi</strong>n behövs till exempel ändringar i<br />
<strong>ska</strong>ttelagstiftningen, uppmuntran till kombinationer av avlönat och oavlönat<br />
arbete, att överskott går till allmännyttiga syften och fackliga principer som<br />
passar de nya <strong>för</strong>hållandena. Ingelstam påpekar att ”det är möjligt att hitta<br />
lösningar om man vill”, vad som krävs är attityd<strong>för</strong>ändringar. Han ser också ett<br />
egenvärde i att stärka samverkans<strong>ekonomi</strong>n, då den stimulerar till ett politiskt,<br />
29
Change language