sou 1999 117 - Regeringen

LARS ILSHAMMAR
Det mest uppenbara resultatet av konvergensen är att alltfler traditionella
tele- och mediatjänster blir tillgängliga via Internet. Internet
framstår därmed alltmer som det nya Allmediet, en transportör
av digitala informationspaket som kan förmedlas via etern lika väl
som via kabel, satellit, mikrovågslänk eller t.o.m. via kraftledningsnätet.
Detta medium skiljer sig från andra mediaformer på en avgörande
punkt. Nyckelordet är interaktivitet och innebär att mottagaren
kan påverka och interagera med avsändaren. Därmed förlorar
traditionella begrepp som publik, läsare, tittare eller massmedium
alltmer av sin mening. Den interaktiva möjligheten har tagit till intäkt
för att vem som skulle kunna starta sitt eget bokförlag, radiostation,
TV-studio, tidningshus, skivbolag eller nyhetsbyrå. 23
I den vardagliga användningen av begreppet kompletterar och
blandas dessa olika bestämningar av informationssamhället med varandra
på ett ofta förvirrande sätt. Det framgår sällan, varken av politiska
policydokument eller av populärvetenskapliga texter, vad som
egentligen avses med ”information”. Denna vaghet i begreppsanvändningen
kan antas bidra till informationssamhällets utopiska
skimmer. En alltför tydlig och vardaglig definition av begreppet
skulle med säkerhet förta något av denna glans.
Empiriska bestämningar – det långa
perspektivet
Gemensamt för de försök att empiriskt bestämma informationssamhället
som hittills redovisats är att de tar fasta på företeelser i
samhället som är av relativt sent datum. Det rör sig utan undantag
om tekniska och sociala förhållanden under efterkrigstiden. Ett
annat gemensamt drag är att man fokuserar på radikala brott mot en
tidigare utveckling. Att avgränsa informationssamhället så snävt i
tiden är dock oriktigt, menar sociologerna Kevin Robins och Frank
Webster. I boken ”The Technical Fix” utvecklar de ett betydligt
längre perspektiv som framhäver utvecklingens kontinuitet snarare
än dess föränderlighet. Enligt Robins & Webster har informationssamhället
sina rötter långt före datorer och mikroelektronik. 24
Författarna menar att sociala, ekonomiska och politiska förhållanden
under de senaste 100 åren har präglats av allt högre organisationsgrad.
Denna ”systemisering” av stater och företag har i sin tur
lett till ändrade maktrelationer. Det viktigaste draget i senkapitalismens
och nationalstaternas utveckling har varit deras strävan att
lägga det mänskliga livet, sociala förhållanden såväl som affärer och
37