sou 1999 117 - Regeringen

LARS ILSHAMMAR
Nära besläktad med futurologernas visioner är prognosmakarnas
och samhällsplanerarnas. Japan var första land att år 1971 ta fram en
nationell strategi: ”The Plan for Information Society: A National
Goal Toward The Year 2000”. Dokumentet var starkt inspirerat av
Yoneji Masuda och hans tankar från 1960-talet om ett ”computopia”,
och skulle i sin tur inspirera liknande strategidokument
världen runt. Masuda gav futorologernas drömmar konkret skepnad
genom att förbinda dem med framväxten av verkliga experimentsamhällen
och en ny infrastruktur. För Masuda inspirerade städer
som Japans Tama New Town tankar om en ny typ av mänskligt
samhälle, där produktion av informationsvärden och inte materiella
värden skulle vara drivkraften. Samtidigt menade han dock att erfarenheter
från det gamla industrisamhället fortfarande kunde användas
som en ”historisk analysmodell” av framtida samhällen. 49
Ytterligare en rottråd kan sökas i olika föreställningar om en omvälvande
kulturell förändring. Vissa forskare har hävdat att informationstekniken
transformerar våra sociala relationer och vårt sätt
att betrakta världen så att en ny människa uppstår. Kulturhistorikern
David Bolter menade i boken ”Turings´s man: Western culture in
the computer age” från 1984 att själva datorn är motorn i en väldig
kulturell transformation inklusive en ny mänsklig förståelse av det
egna jaget. Enligt Bolter är datorn en definierande teknik inte bara i
teknologisk mening, utan också genom sin påverkan på vissa
grundläggande relationer – mellan kunskap och teknisk makt och
mellan människa och natur – som upptar en särskild plats i vårt
kulturella landskap. Därigenom börjar människor tänka på sig själva
som ”informationsprocessorer” och naturen som information att
processa. 50 Denna ”Culture of information” har i mera populära
sammanhang stimulerat idéer om en pågående frigörelse av den
mänskliga anden och skaparkraften som kan jämföras med renässansens.
51
Informationssamhället – motbilderna
Som motbilder mot dessa i allt väsentligt översvallande positiva visioner
har flera kritiska tankeskolor uppstått. Jag bortser här från
mera vildvuxna föreställningar om ett förverkligande av Orwells
storebrorssamhälle med ständig elektronisk övervakning, despoti
och tankens ofrihet. 52 Jag bortser också från den i och för sig väsentliga
diskussionen om hur vissa empiriska fenomen ska tolkas
och värderas. 53 I stället kommer jag att presentera några riktningar
43