sou 1999 117 - Regeringen

LARS ILSHAMMAR
speglar alla (i varierande omfattning dock) framtida belöningar i form av
konsumtionsökningar. 66
Enligt Tengström är myten om informationssamhället uttryck för
ett särintresse som presenteras som ett allmänintresse. Denna myt
är, menar han, farlig i sin suggestiva kraft. Om man inte vill spela
med i mytbildningen bör man alltså inte heller använda termen
”informationssamhälle”. Tengström vill dock se myten som någonting
mer än enbart uttryck för ett gruppintresse. Han förklarar dess
tillkomst som uttryck för en mer fundamental osäkerhet inför framtiden.
67 Myten i Emin Tengströms tolkning är med andra ord både
en medveten strategi från vissa grupper och en undermedveten eller
halvmedveten psykologisk reaktion på oklara framtidsutsikter.
Tengström har nio år senare konstaterat att myten om informationssamhället
visat sig vara inte bara seglivad utan också i stånd att
återkomma med förnyade krafter, nu under namn av ”IT-samhället”.
68
Informationssamhällets tre vågor
Framställningen har så här långt varit tematisk. Men olika föreställningar
om informationssamhället har givetvis utvecklats och förändrat
karaktär under de mer än 30 år som gått sedan begreppet första
gången introducerades. Om vi i stället anlägger ett dynamiskt perspektiv
på diskussionen om informationssamhället kan tre ”vågor”
eller utvecklingsfaser tydligt urskiljas. Den första vågen omfattar
1960-tal och tidigt 1970-tal. Denna period omfattar ”upptäckten av
informationssamhället”. De grundläggande föreställningarna etableras
mot bakgrund av ett samhällsklimat som präglades av stark framtidstro
och en snabb teknikutveckling. Under denna tid representeras
informationstekniken framför allt av otympliga stordatorer
som används för olika administrativa ändamål, och informationssamhället
är i första hand en inomvetenskaplig diskurs.
Under den andra vågen, som sträcker sig från mitten av 1970-talet
till slutet av 1980-talet får informationssamhället ett allt mera
konkret innehåll i takt med att förståelsen av datorn ändras från
administrativ kontrollmaskin till vardagligt arbetsverktyg. En utveckling
som tyckts gå mot centralisering och maktkoncentration
förefaller byta riktning och styra mot decentralisering och maktspridning.
1970-talets datoriseringsdebatt, som dominerats av risker
som ökad sårbarhet, utslagning och hot mot den personliga inte-
47