U2002:08 Riskavfall: från källa till behandling - Avfall Sverige
U2002:08 Riskavfall: från källa till behandling - Avfall Sverige
U2002:08 Riskavfall: från källa till behandling - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
7.3 Hemvård<br />
Det blir numera allt vanligare att vårdplatserna på sjukhus minskar och andel vård som<br />
utförs i hemmet, sk hemvård ökar. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter skall den personal<br />
som utför vården i hemmet samla in det avfall som uppkommer, antingen genom att<br />
medföra en förpackning/behållare som används <strong>till</strong> flera patienter under samma dag,<br />
eller genom att placera en förpackning/behållare hos patienten och ta med den när den<br />
fyllts. Förpackningen/behållaren skall efter avslutad arbetsdag, alternativt när den är<br />
fylld, återföras <strong>till</strong> den ordinarie arbetsplatsen, dvs t ex vårdcentralen eller distriktsläkarmottagningen.<br />
Det finns alltså en utarbetad lösning för hur det avfall som uppkommer inom hemvård<br />
skall hanteras. I praktiken fungerar detta dock inte alltid. Undersökningen har visat att<br />
det t ex finns landsting där hemvårdarna cyklar, vilket medför svårigheter att ta med sig<br />
en burk. Det förekommer också en rädsla och olust <strong>från</strong> hemvårdaren för att åka omkring<br />
med den här typen av avfall. I glesbygd där det inte är självklart att hemvårdaren<br />
varje dag återvänder <strong>till</strong> sin ordinarie arbetsplats är detta också ett problem. Troligtvis<br />
hamnar en del av det avfall som enligt regelverken skall samlas upp av hemvårdaren i<br />
det kommunala avfallet.<br />
7.4 Egenvård<br />
Inom egenvården är personal <strong>från</strong> den organiserade sjukvården som kan ta med sig avfallet<br />
ej involverad, utan patienten utför sin egen vård. Det kan t ex handla om diabetiker<br />
eller patienter som utför dialys i hemmet. Även i dessa fall genereras dock riskavfall.<br />
En stor <strong>källa</strong> är just de sprutor som diabetiker använder då de injicerar insulin, men<br />
det finns även andra typer av avfall som uppkommer.<br />
Det avfall som genereras i hemmet är klart och tydligt ett kommunalt ansvar. Men det<br />
finns vissa svårigheter för kommunen att ta hand om detta <strong>till</strong>sammans med det övriga<br />
avfallet. Smittförande avfall, framför allt skärande/stickande sådant, som läggs i det<br />
kommunala avfallet innebär en risk för renhållningsarbetaren som kommer i kontakt<br />
med avfallet under de olika följande <strong>behandling</strong>sleden ur dels smittosynpunkt, dels<br />
skärsynpunkt. Det är inte heller möjligt att starta insamling av den här typen av avfall på<br />
miljöstationer <strong>till</strong>sammans annat farligt avfall. Dels bryter det mot den narkotikalagstiftning<br />
vi har i landet som omfattar läkemedelsavfall, dels finns en risk att t ex narkomaner<br />
bryter sig in och stjäl använda sprutor.<br />
En gammal instruktion som tidigare har gått ut <strong>från</strong> kommuner är att använda sprutspetsar<br />
skall förpackas i <strong>till</strong>slutna mjölkkartonger och läggas med övrigt avfall. Detta är<br />
dock en gammalmodig lösning, som inte lever upp <strong>till</strong> de krav som ställs vid hantering<br />
av detta avfall om det uppkommer i andra verksamheter.<br />
Eftersom denna typ av avfall är ett kommunalt ansvar skall instruktioner i kommunens<br />
renhållningsordning finnas om hur det skall hanteras. Stickprov bland några kommuner<br />
visar att det ofta är en ”vit fläck” som har glömts bort. På några håll förekommer fortfarande<br />
instruktionen att sprutspetsar skall förpackas i mjölkkartonger och läggas i det<br />
24